Så är många konserver förpackade

är detta för skillnad på datummärkningarna ”bäst före” samt ”sista förbrukningsdagen”?

– tillsammans med märkningen ”bäst före” avses minsta hållbarhetstidpunkten, fram mot vilken livsmedlet åtminstone bibehåller sina typiska attribut.

Så det korta svaret är, ja, du kan äta konserver som har gått ut, eftersom “utgångsdatumet” är inte alls ett utgångsdatum, utan helt enkelt ett bäst-för-datum eller ett sista säljdatum

Livsmedlet är vanligen användbart ännu efter bäst före-datumet.

Märkningen ”sista förbrukningsdag” alternativt ”sista förbrukningstidpunkt” är såsom namnet säger den ljus, då tillverkaren besitter avsett för att produkten senast bör användas.

Sista förbrukningsdagen bör märkas ut på mikrobiologiskt många lättfördärvliga varor vilket redan efter begränsad förvaring kunna orsaka ett hälsorisk.

Bäst före-märkningen hänför sig åter närmast mot produktens kvalitativa egenskaper.

2. Får ett handelsställe sälja samt förmå enstaka konsument äta livsmedel tillsammans datummärkningar vilket löpt ut?

– ett affär får sälja samt ett konsument äta varor för vilka ”bäst före”-datumet löpt ut.

en livsmedel liksom är försett tillsammans märkningen ”sista förbrukningsdag” får däremot ej längre säljas samt bör ej heller ätas efter detta datum såsom märkts ut.

Märkningen ”bäst före” innebär den tidpunkt, fram mot vilken livsmedlets förnimbara standard förblir god då produkten förvaras på rätt sätt.

Produkten är vanligen användbar ännu efter detta datum. angående ett vara är användbar är kapabel man konstatera genom för att titta, lukta samt smaka på produkten.

Det rekommenderas för att man inom samband tillsammans varor vilket saluhålls efter ”bäst före”-datummärkningen märker ut för att detta rör sig ifall enstaka vara för vilken datumet löpt ut.

3.

Får man nära tillverkning från livsmedel, såsom inom industrin alternativt inom enstaka matställe, använda livsmedel för vilka bäst före-datumet löpt ut?

- inom situationer, då bäst före (BF) -datumet löpt ut samt man äger för intention för att använda livsmedlet inom fråga för tillverkning från en annat livsmedel, rekommenderas för att råvaror för vilka BF-datumet löpt ut används liksom råvara inom industrin alternativt inom enstaka matställe alternativt på ett ytterligare liknande tillverkningsplats endast inom undantagsfall samt endast, angående livsmedlens standard kunna påvisas existera klanderfri samt ständigt först efter övervägande från fall mot fall.

Användning från sådana livsmedel för vilka BF-datumet löpt ut borde ej existera fortlöpande aktivitet. Användningen från sådana är kapabel vilseleda konsumenten, försvaga produkternas standard alternativt inom värsta fall medföra ett hälsorisk.

BF-datumen likt varor ges kunna variera betydligt från enstaka företagare mot ett ytterligare.

varenda företagare märker tillsammans med BF-datumet ut den tidpunkt, fram mot vilken livsmedlet rätt förvarat besitter kvar sina särskilda attribut (Förordningen angående livsmedelsinformation art. r samt art. 24). På produktens standard efter BF-datumet ges inga garantier från tillverkarens blad.

Datumet på botten av de flesta konserver är därför inget du behöver bry dig om

detta är ej möjligt för att ge någon allmän gräns för hur länge en livsmedel kunna användas efter BF-datumet. Produkters hållbarhet beror bland annat på livsmedlet, förpackningen, produktionsprocessen samt -förhållandena samt förvaringen. Utgångspunkten borde ständigt existera för att varor används samt konsumeras före BF-datumet.

För för att säkerställa detta borde livsmedelsföretagarna äga operativ beställningspraxis samt ett operativ lagercirkulation. 

Om enstaka livsmedelsföretagare inom undantagsfall önskar använda enstaka råvara för vilken BF-datumet löpt ut nära tillverkning från en livsmedel, bör denne behärska påvisa för tillsynsmyndigheten för att råvaran samt slutprodukten är klanderfria mot sin standard.

Man bör också behärska påvisa för att slutprodukten håller sig produktens kurera användningstid. Företagaren bör utreda hur livsmedlets standard kunna utredas mot varenda nödvändiga delar. Nödvändiga utredningar kunna allt i enlighet med fallet existera mot modell sensoriska undersökningar från livsmedlet samt analyseringar från livsmedlets näringsvärde.

inom några situationer kunna detta också artikel nödvändigt för att undersöka produkten mikrobiologiskt. inom sådana fall är detta många viktigt för att företagaren är sakkunnig samt för att egenkontrollen fungerar. Företagaren bör svara för för att konsumenten ej vilseleds samt för att dem övriga kraven inom livsmedelsförfattningarna uppfylls.

Konsumenterna måste behärska lita på för att endast råvaror från hög standard används för tillverkning från livsmedel.

4. Varför är glassar ej försedda tillsammans med datummärkningar?

– Lagstiftningen förutsätter ej för att portionsförpackningar tillsammans med glass (strutar, bägare) är försedda tillsammans enstaka bäst före-datummärkning.

Antalet rapporterade fall är få

Frivilligt får dem visserligen märkas.

Gruppförpackningar tillsammans med glass bör ändå existera försedda tillsammans datummärkningar.

5. Varför finner man ej alls tillverkarens/importörens namn på enstaka sektion livsmedel?

– Lagstiftningen förutsätter för att antingen tillverkarens, förpackarens alternativt den inom Europa verkande säljarens namn samt plats märks ut på förpackningen.

Tillverkarens alternativt importörens namn är således ej obligatoriskt, ifall förpackaren alternativt den inom Europa verkande företagaren vilket låtit tillverka alternativt marknadsför produkten märks ut på förpackningen.

Om företaget liksom märkts ut på förpackningen ej är detta likt tillverkat livsmedlet, rekommenderas för att företagets roll, såsom ”importör” alternativt ”förpackare” alternativt ”säljare” alternativt ”tillverkat för” märks ut på förpackningen.

6.

Varför saknar enstaka sektion livsmedel resultat ifall deras ursprungsland?

– Lagstiftningen förutsätter på allmän nivå för att produktens ursprungsland alternativt -region bör märkas ut endast inom detta fall, för att en utelämnande är kapabel vilseleda konsumenten.

Huvudprincipen är för att konsumenten ej får vilseledas för att tro för att ett vara såsom tillverkats utomlands är finländsk.

De som finns handlar om förgiftning efter att man ätit konserverad fruktjuice, tomater, körsbär, sparris, sill och aprikoser

Ursprungslandet behöver således ej märkas ut på varor likt klart är utländska.

Om angivandet från ursprunget för vissa livsmedel (såsom grönsaker, nötkött, honung, fiskeriprodukter) finns ändå noggrannare bestämmelser.

Det äger också föreskrivits för att ursprunget för den primära ingrediensen inom en livsmedel bör anges inom enstaka sådan situation, då livsmedlets ursprungsland anges (Genomförandeförordning EU nr / började tillämpas från samt tillsammans )

7.

Räcker detta för att en livsmedel är försett tillsammans med märkningar på engelska?

– Nej, detta räcker ej för att informationen tillhandahålls på engelska. dem obligatoriska märkningarna på förpackningarna mot livsmedel såsom marknadsförs inom land i norden bör existera på landets officiella språk dvs.

finska samt svenska. På livsmedel likt saluhålls inom enspråkiga kommuner räcker detta tillsammans den ifrågavarande kommunens språk.

8. Hurdant bröd får kallas rågbröd?

– Livsmedelsverket besitter tillsammans tillsammans med branschen utarbetat enstaka rekommendation, i enlighet med vilken endast sådana bröd, inom vilka minimalt hälften från spannmålsråvaran likt använts nära framställning från brödet är råg, får kallas rågbröd.

Råghalten inom brödet bör anges på förpackningens framsida inom identisk synfält liksom produktens beteckning.

Rekommenderad beskrivning är ”råg x % från spannmålsråvaran”. Då bör också mängden råg anges på detta sätt liksom lagstiftningen förutsätter mot modell inom ingrediensförteckningen, dvs. inom andel från varenda använda ingrediensers sammanlagda mängd inom detta slutliga livsmedlet.

9.

Hur vet man ifall en livsmedel innehåller enstaka matallergen?

– Lagstiftningen fastställer dem vanligaste matallergenerna liksom bör anges inom ingrediensförteckningen på förpackningen.

Förpackade livsmedel

Över dessa allergener finns ett förteckning inom bilaga II mot förordningen ifall livsmedelsinformation (EPRf EU nr /) samt på Livsmedelsverkets webbplats.

Om man är allergisk mot andra ämnen än dem likt räknats upp inom förteckningen, får man nödvändigtvis ej någon detaljerad kunskap ifall enstaka produkts sammansättning ur märkningarna på förpackningen, eftersom några ämnen får anges enbart tillsammans kategorinamnet, såsom majs- alternativt potatisstärkelse enbart liksom stärkelse alternativt kryddor inom struktur från ett kryddblandning likt smakförstärkare, angående deras andel är högst 2 vikt-% tillsammans med undantag för selleri samt senap.

Då är detta säkrats för att inhämta kunskap angående en livsmedels sammansättning genom för att direkt fråga tillverkaren alternativt importören.

Varför anges ej saluhållningstiderna för frukt?

Det är ej obligatorisk för att ange något datum för läka färska frukter samt grönsaker.

Plockningsdatumet agerar ej ständigt någon roll. Vissa äppelsorter är mot modell färdiga för att säljas samt ätas genast efter för att dem plockats, medan andra kräver lagring för för att mogna samt behärska ätas.  Rätt behandlade samt lagrade inom rätta förhållanden håller sig varor inom frukt- samt grönsaksbranschen användbara även inom långa tider.

För dem flesta frukters samt grönsakers sektion är kapabel man genom för att titta samt känna på dem förmoda ifall dem är användbara.

vad förmå säljas tillsammans med beteckningen mjöd samt vad är traditionellt mjöd?

Ett livsmedels beteckning får ej existera vilseledande.

Användningen från termen mjöd regleras ej från någon team. inom land i norden är mjöd ändå enstaka etablerad beteckning samt konsumenten förknippar den tillsammans med vissa förväntningar. angående ett vara ej är mjöd, utan mot modell ett fruktdryck, päronsaft, kunna produkten ej kallas mjöd.

Vid framställning från traditionellt mjöd besitter använts citrusfrukt, farinsocker, sötningsmedel samt russin.

ifall dessa ingredienser ej använts samt drycken ej framställts genom jäsning, kunna beteckningen ej existera traditionellt mjöd.

Alkoholhalten inom mjöd bör anges inom märkningarna på förpackningen inom sådana fall, då alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent (Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr /, nyhet 9).

Frågor samt svar ifall Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr / (förordningen ifall livsmedelsinformation)(på finska)

Frågor angående informationen såsom på allmän nivå bör tillhandahållas ifall oförpackade livsmedel (Jord- samt skogsbruksministeriets förordning _)

vilket menas tillsammans närmat?

I statsrådets principbeslut ”Naturligtvis närmat” beskrivs regeringens närmatsprogram samt målen för utvecklingen från sektorn för närmat fram mot året

Enligt principbeslutet avses tillsammans med närmat ”lokal föda liksom främjar den lokala ekonomin, sysselsättningen samt matkulturen inom den egna distrikt.

Maten är producerad samt förädlad från råvaror från den egna område samt den marknadsförs samt konsumeras inom den egna regionen.

Åtgärderna inom detta schema omfattar främst specialprodukter från små företag inom livsmedelsbranschen tillsammans med den närliggande distrikt likt detta största marknadsområdet, dock liksom via olika kanaler också säljs på andra orter inom land i norden.

Närmat samt område föda är framför allt förknippade tillsammans med korta distributionskedjor. Korta distributionskedjor fastställs från en mindre antal ekonomiska aktörer inom kedjan, samarbete mellan aktörerna, rum finansiell tillväxt samt geografiska samt sociala förbindelser mellan producenterna samt konsumenterna”.

Mer ifall detta på annat håll på webben: Närmat är rum föda (JSM).

Vilken resultat bör tillhandahållas ifall hemlagade livsmedel vilket saluhålls på enstaka basar?

De märkningar på förpackningarna såsom avses inom produkt 9 inom förordningen angående livsmedelsinformation (EU) nr / förutsätts ej finnas på livsmedel liksom tillverkats samt förpackats hemma alternativt inom jordbruket samt likt saluhålls temporärt mot modell på ett basar alternativt liknande tillställningar samt försäljningen ej är yrkesmässig.

detta är ändå viktigt för att konsumenten får tillräcklig kunskap angående produkterna.

Tennföreningar är irriterande för magtarmkanalens slemhinna, vilket kan ge illamående, kräkningar, diarré, trötthet och huvudvärk

Därför vägleder Livsmedelsverket företagarna för att ange livsmedelsinformationen ifall varor på följande sätt.

Förpackade livsmedel

• livsmedlets beteckning
• ämnena såsom orsakar allergi samt intolerans
• nettokvantiteten
• tillverkningsdagen

Förpackade livsmedel är mot modell livsmedel liksom saluhålls inom burkar alternativt flaskor, såsom senap, geléer samt glöggdrycker.

Bakverk vilket inneslutits inom ett påse alternativt virats in inom cellofan alternativt inom något annat emballage så, för att innehållet ej kunna tas ut utan för att förpackningen öppnas alternativt söndras förmå också betraktas likt förpackade produkter.

Oförpackade livsmedel

• ämnena vilket orsakar allergi samt intolerans

Oförpackade livsmedel är mot modell livsmedel vilket saluhålls inom ett öppen påse alternativt karameller inom lösvikt vilket förpackats inom en skyddande ark samt liksom ej saluhålls enstaka samt enstaka.

Bakverk vilket bjuds ut inom kaféet på enstaka basar är mot modell också oförpackade livsmedel.

För oförpackade livsmedels sektion är kapabel informationen ifall ämnena såsom orsakar allergi samt intolerans också ges muntligen mot konsumenten. Då bör informationen ifall allergenerna inom produkterna existera sådan för att samtliga försäljare lätt finner den.

Ämnena såsom orsakar allergi samt intolerans

Med ämnen såsom orsakar allergi samt intolerans avses följande:

• Sädesslag liksom innehåller gluten, dvs.

  vete, råg, kor, havre samt varor därav

• Kräftdjur samt varor därav
• Ägg samt varor därav
• Fisk samt varor därav
• Jordnötter samt varor därav
• Sojabönor samt varor därav
• Mjölk samt varor därav (inklusive laktos)
• Nötter samt varor därav
• Selleri samt varor därav
• Senap samt varor därav
• Sesamfrön samt varor därav
• Svaveldioxid samt sulfit inom koncentrationer totalt överstigande 10 mg/kg alternativt 10 mg/liter uttryckt likt SO2 , vilket bör beräknas för varor såsom saluförs konsumtionsfärdiga alternativt vilket rekonstituerats i enlighet med tillverkarens anvisningar.
• Lupin samt varor därav
• Blötdjur samt varor därav

Ange ämnena såsom orsakar allergi samt intolerans så precis likt möjligt.

Ange mot modell inom stället för ”nötter”, vilken nöt detta rör sig ifall, såsom ”hasselnöt”.

Ingrediensförteckningen

I stället för enbart ämnena likt orsakar allergi samt intolerans kunna ni, ifall ni så önskar, också ange produktens läka ingrediensförteckning dvs.

Som regel avses burkar av metall, men det finns också burkar av glas som kan förslutas hermetiskt (lufttätt)

vilka ämnen såsom använts nära tillverkning från produkten.

Gynna detaljerad upplysning. För kryddornas sektion lönar detta sig mot modell för att ange vilka kryddor likt använts nära tillverkning från produkten inom stället för enbart termen ”kryddor”. Så förmå konsumenten välja dem varor såsom bäst lämpar sig för honom alternativt henne.

Exempel på märkningarna på en förpackat livsmedel liksom tillverkats inom en privathushåll:

Tigerkaka g 

Innehåller vetemjöl, smör, mjölk, ägg, kakaopulver, bakpulver samt vaniljsocker.

Tillverkat  

Observera för att dessa anvisningar endast gäller livsmedel vilket tillverkats hemma alternativt inom jordbruket samt liksom temporärt saluhålls på marknadsplatser alternativt liknande tillställningar.

ifall verksamheten är regelbunden, bör förpackade livsmedel förses tillsammans dem märkningar vilket avses inom skrivelse 9 inom förordningen angående livsmedelsinformation (EU) nr / Mer kunskap ifall detta finner ni här.