Hur många blommor måste ett bi besöka

Honungsbi^[1] alternativt tambi (Apis mellifera)^[1] existerar ett art inom insektsordningen steklar såsom tillhör familjen långtungebin (Apidae).

Honungsbiet existerar en socialt bi, detta önskar yttra för att detta bildar samhällen.

en fullständigt bisamhälle utgörs från ett drottning (en fullmogen hona vilket även kallas visen^[2]), mot drönare, samt ifrån 10&#; (övervintrande) mot liksom maximalt uppåt 90&#; arbetsbin,^[3][4][5] såsom samtliga existerar sterila honor. Dessa äger förmåga för att kommunicera rörande förekomster från rika näringskällor samt kunna vid således sätt samordna arbetsinsatsen då dem samlar in nektar samt pollen.

Honungsbiet existerar enstaka från många erhålla insekter liksom hålls liksom djur som bor i hus från människan (domesticering från arten inleddes troligen inom region på grund av ungefär 9&#; tid sedan), främst vid bas från sin förmåga för att tillverka honung från nektar, dock även till den position detta utför genom pollinering från fruktträd samt andra odlade växter.

inom landet existerar tambin den viktigaste pollinatören vid odlade fält från oljeväxt samt rybs (men då detta gäller klöver, bär- samt fruktodling liksom den vilda floran existerar detta solitärbin samt humlor liksom existerar dem viktigaste pollinatörerna).^[6] Även bivax existerar ett på grund av människan användbar vara såsom bisamhället tillhandahåller.

Kännetecken samt historik

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Drottningen känns igen vid för att denna existerar större än arbetsbina samt för att bakkroppen existerar spetsigare. Både drottning samt arbetsbin besitter brutna antenner samt numeriskt värde separata fasettögon.

Drönarna äger klumpigare kroppsform, trubbig bakkropp, raka antenner samt stora fasettögon liksom går ihop inom pannan. Drönarna saknar gadd.

Honungens färg beror på vilka blommor bina besökt

Hos drottning samt arbetsbin ligger gadden normalt indragen samt gömd. Den existerar försedd tillsammans med hullingar samt står inom förbindelse tillsammans med enstaka giftkörtel. Drottningen samt drönarna besitter förkrympta mundelar. Hos arbetsbina existerar munnen välutvecklad samt består från enstaka kreditkort del av läppen, en par korta dock starka överkäkar (mandibler^[7]), en par långa, smala underkäkar (maxiller^[8]) samt ett underläpp liksom bildar enstaka utdragen, tätt hårig tunga.

på grund av insamlande från pollen existerar bakersta benparets inledande fotled massiv, tätt hårig samt bildar den således kallade borsten. Skenbenet besitter vid yttersidan ett fördjupning omgiven från kalufs, den således kallade pollenkorgen, var pollenet transporteras.

Historik samt underarter

[redigera | redigera wikitext]

Arten honungsbi utvecklades antagligen till mindre än enstaka miljon kalenderår sedan inom alternativt nära detta östra Medelhavsområdet.

precursor, vilket fanns vid den iranska högplatån till sex miljoner kalenderår sedan, stammade ifrån samtliga bins gemensamma "stamfader", såsom existerade inom Sydostasien till tio miljoner kalenderår sedan.^[9][10]

Idag finns honungsbiet ovan all världen var detta finns resurser mot nektarbärande blommor. enstaka domesticering från arten fanns redan inom region på grund av cirka 9&#; tid sedan,^[11] samt säkra indikator vid för att insekter som pollinerar domesticerats finns inom samband tillsammans byggandet från dem egyptiskapyramiderna.^[11] Redan innan dess samlade människor in honung ifrån vildbin.

Insamlad vildhonung ingår även inom chimpansers kosthållning.^[12]

Det finns flera olika underarter från honungsbiet. en från dem ett gång maximalt utspridda fanns detta nordiska biet, Apis mellifera mellifera. Detta bi kom mot Skandinavien till cirka 10&#; tid sedan, inom samband tillsammans med för att inlandsisen drog sig igen. Biet existerar nästan mörk mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser.

detta nordiska biet äger gått många kraftigt tillbaka vid senare tidsperiod samt avelsarbete pågår till för att rädda det.^[13]

En ytterligare underart existerar detta italienska biet, Apis mellifera ligustica. Biet härstammar ifrån italienska halvön samt existerar gult mot egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser.

Trots för att detta existerar anpassad mot en liv inom medelhavsklimat existerar rasen många populär bland svenska samt finska biodlare.

Krainerbiet, Apis mellifera carnica, härstammar ifrån trakterna norr ifall Svarta havet. Detta bi existerar anpassad till enstaka kreditkort vår, ett varm sommar samt enstaka utdragen vinter. Därför äger detta enstaka många kraftig tillväxt från sina samhällen vid våren.

Genom för att överkorsa olika underarter beneath kontrollerade former besitter detta varit möjligt till människan för att erhålla fram nya raser tillsammans till biodling många goda attribut. en modell vid detta existerar detta framavlade Buckfastbiet (latinskt namn finns ej). Denna biras blev tagna fram från munken broder Adam vid klostret Buckfast inom län i england, England.

Buckfastbiet existerar detta vanligaste biet inom landet. Biet äger ett gråaktig färgton, vanligen tillsammans med numeriskt värde alternativt tre gulbruna grupp vid främre delen från bakkroppen.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Drottningens arbetsuppgift existerar för att lägga vanligtvis för fortplantning hos djur, drönarnas för att befrukta drottningar.

Allt jobb inom bisamhället uträttas från arbetsbina. inom vilt status bor insekter som pollinerar vanligen inom ihåliga växt samt dem inledande bikuporna fanns troligtvis urholkade stammar av träd. idag används kupor från olika konstruktion. Arbetsbinas fakta existerar insamlande samt beredande från att ge liv samt byggnadsmaterial, bostadens inredande, vården från larver samt samhällets försvarande mot inkräktare.

Insamling

[redigera | redigera wikitext]

Honungsbiet äger numeriskt värde näringskällor: nektar, vilket framför allt innehåller kolhydrater, samt pollen, liksom framför allt innehåller protein. Nektarn slickas från arbetsbina upp ur blommorna tillsammans hjälp från tungan samt upptas inom ett utvidgad sektion från matstrupen, den sålunda kallade honungsmagen.

Årsbehovet av pollen för ett bisamhälle ligger på 30 – 40kg och det kan finnas – 10 pollenkorn per gram honung

Nektarn omvandlas inom biet mot honung, likt lagras inom bikakorna inom boet. ett sektion från nektarn använder dock biet till sitt eget behov. Då förändras den ifrån honungsmagen mot nästa sektion från tarmkanalen, chylusmagen, var den tas upp eller sugs in. Då domesticeringen besitter förändrat honungsbiet därför för att detta producerar många mer honung än kolonin behöver tar biodlaren vid hösten försvunnen honungen ifrån bikupan samt ersätter den tillsammans med enstaka sockerlösning.

När biet tränger in inom blommorna fastnar pollen vid samtliga med mycket hår kroppsdelar.

[ 11 ]

Därifrån avborstas detta sedan samt fastklibbas vid bakbenens pollenkorg. Ännu mer pollen insamlas medvetet genom för att biet tillsammans med sina starka överkäkar öppnar dem ståndarknappar vilket ännu ej spruckit upp, tar frömjölet tillsammans med dem främsta fötterna samt ändrar bostadsort detta ursprunglig mot dem mellersta samt sedan mot dem bakersta extremiteterna, inom vilkas pollenkorg detta samlas upp samt bildar stora linsformiga klumpar.

Dessa fördelas ständigt lika vid bägge benen, till för att ej enstaka ojämn tryck bör försvåra flygandet nära hemfärden.

Övriga insamlade ämne utgörs från dricksvatten samt harts (kåda). en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig insamlas vid identisk sätt vilket nektar samt används efter hemkomsten dels mot beredning från födan, dels mot byggandet från boet.

dock dricksvatten samlas ej inom förråd, utan detta anskaffas utifrån behov.

För att skapa 0,5kg honung behöver bina besöka 3 – 4 miljoner blommor

dem hartsartade ämnena samlas ifrån poppelns, björkens samt andra lövträds knoppar samt ifrån dem vid kåda ständigt rika barrträden samt hemtransporteras liksom pollen inom pollenkorgen.

När biet samlat sålunda många detta orkar föra tillsammans sig flyger detta den genaste vägen bostad, lett från en många gott lokalsinne.

nära framkomsten mot kupan vilar sig biet vanligen ett stund vid flygbrädet samt beger sig sedan in inom kupan. dem olika typerna från gods lämnas från vid olika sätt. Nektarn kunna dels genast ges såsom att födas mot hemmavarande samhällsmedlemmar, dels tömmas inom förrådsceller. ett sektion celler innehåller nektar på grund av dem närmaste dagarna.

andra, vanligen dem översta cellerna inom varenda bakelse, innehåller förråd på grund av framtiden samt tillsluts tillsammans en lock från vax. Nektarn skyddas på grund av jäsning genom tillskott från lite myrsyra. detta pollen liksom ej används direkt mot att födas, nedpackas inom särskilda celler. Ofta övergjuts detta tillsammans med nektar, varefter cellen täcks tillsammans med en vaxlock.

dem kådiga ämnena bildar detta sålunda kallade stoppvaxet, likt används mot för att fästa vaxkakorna, tillstänga hål samt springor, minska flyghålet då detta existerar till stort, samt därför vidare. Vaxet existerar ett ytterst betydelsefull vara på grund av bisamhället. Medan dem förut omtalade ämnena existerar varor såsom bildas från växter samt liksom bina på grund av bostad samt använder inom mer alternativt mindre oförändrat skick, produceras vaxet inom biets lekamen samt bildas liksom ett exkretionsprodukt ifrån körtlar mellan segmenten vid bakkroppens buksida.

detta kommer fram inom struktur från bladlika skivor vilket lossas tillsammans med den således kallade tången, bildad från ledgången mellan skenbenet samt inledande fotleden vid dem bakre extremiteterna, samt förs mot munnen var dem tillsammans med käkarna knådas samt förarbetas tills dem blir lämpliga för att foga mot vaxbygget.

Bobygge

[redigera | redigera wikitext]

Vaxkakorna står lodrätt tillsammans ungefär 10 millimeters mellanrum.

dem byggs uppifrån samt neråt. Kakornas celler bildar regelbundna hexagonala prismor, tillsammans med tresidiga bottnar. Cellerna ligger inom varenda bakelse inom numeriskt värde lager tillsammans bottnarna mot varandra vid sålunda sätt för att enstaka cells tre bottenväggar ingår inom bildande från bottnen åt tre motstående celler. Genom detta byggnadssätt får cellerna ett på grund av sitt ändamål lämplig form eller gestalt samtidigt såsom största sparsamhet tillsammans ämne iakttages.

En sektion celler används mot förvaringsrum till förråden, inom andra utvecklas larverna. Dessa hexagonala celler finns inom tre storlekar, mindre till larver liksom bör bli arbetsbin, större på grund av drönarlarver, samt enstaka uthängda svärmceller till ungdrottningar. Arbetsbicellerna bildar detta övervägande antalet, dem existerar vanligen 12 millimeter djupa samt existerar cirka 5 millimeter inom diameter, därför för att detta går 19 stycken vid ett decimeter samt alltså ungefär celler per kvadratdecimeter vid varenda blad.

Drönarcellerna existerar 13 millimeter djupa samt något ovan 6 millimeter inom diameter, därför för att 15 inom rad mäter enstaka decimeter. detta går alltså omkring stycken sådana vid enstaka kvadratdecimeter. eftersom bägge någon som har blivit besegrad eller nedslagen från celler förekommer vid identisk bakelse finns därför kallade övergångsceller från oregelbunden struktur mellan dem.

inom honungskakorna, likt används mot förvaring från honung, förlängs cellerna ibland inom tider tillsammans god resurs vid nektar. dem kunna ibland bli sålunda djupa likt 37 millimeter. Utöver dem hexagonala cellerna finns större celler tillsammans med oregelbunden, mer alternativt mindre mjuk form eller gestalt till uppfödande från drottningar.

detta finns endast en fåtal liknande inom varenda bisamhälle samt dem finns vanligen inom kanten från vaxkakorna. Kakorna är kapabel tillväxa tillsammans med ett hastighet från 4 celler per dygn.

Livscykel

[redigera | redigera wikitext]

Under den kalla årstiden sitter bina samlade vid samt mellan kakorna samt bildar enstaka klunga alternativt klase, vanligen inom mitten från kupan.

dem faller ej liksom flera andra övervintrande insekter inom dvala, utan lyckas genom för att sitta tätt sammanpackade samt inta att ge liv ur dem insamlade förråden, hålla kroppstemperaturen ovan 8&#;°C även beneath dem kallaste vintermånaderna. inom mars, ibland redan inom månad, börjar drottningen lägga oval form inom mitten från klungan, var temperaturen existerar högst.

Äggläggandet existerar många långsamt inom start. Allteftersom värmen tilltar vid våren ökas äggläggningen. Den når sitt maximum inom juni samt juli, till för att sedan avtaga samt helt upphöra inom oktober samt november. Man besitter eventuellt kunnat urskilja äggläggningsperioder angående dygn, skilda från viloperioder angående dygn. beneath årets lopp är kapabel enstaka drottning lägga upp mot &#; oval form.

Parningen försiggår endast enstaka gång beneath drottningens liv samt sker beneath enstaka utflykt såsom den unga drottningen företar långt ifrån samhället, var träffar denna drönare ifrån traktens andra bisamhällen. Drönarna parar sig endast tillsammans enstaka enda hona, medan honorna parar sig tillsammans med flera drönare, vanligen omkring ^[14] varenda samlag tar bara mellan 2 samt 5 sekunder.

inom samband tillsammans med samlaget släpper hanens könsdelar ifrån hans lekamen mer alternativt mindre explosionsartat, ibland tillsammans med en hörbart ljud, samt fastnar inom honans vagina (de hindrar dock ej hon för att para sig tillsammans andra hanar efteråt). Hanen faller mot marken samt dör strax därefter.^[15]

Hannarnas sperma sparas inom enstaka speciell sädesbehållare hos honan.

Drottningen förmå egen nära äggläggningen styra angående ägget bör befruktas alternativt ej. Ur obefruktade vanligtvis för fortplantning hos djur utvecklas drönare. Arbetsbin samt drottningar utvecklas däremot ur befruktade ägg.^[16]

Att drottningen parar sig tillsammans med flera drönare anses betydelsefullt på grund av genetisk diversitet, vilket motverkar förödande inavel, samt sängar på grund av ett lyckad, livskraftig population.

Bina är kapabel medvetet påverka avkommans attribut. Mot slutet från nektarsäsongen blir därför dem senast framkläckta exemplaren särskilt övervintringshärdiga.

Under äggläggningen ledsagas drottningen från arbetsbin, såsom ger hon föda. denna lägger en oval form inom varenda fängelse. Innan denna lägger ägget sticker drottningen in huvudet, liksom på grund av för att granska för att allt existerar inom ordning.

Därefter kryper denna åter ut, sticker in bakkroppen samt lägger ägget vid cellens botten. Ägget existerar vitt, genomskinligt, cirka 2 millimeter långt, svagt böjt samt något spetsigare inom en änden än inom den andra. Samtidigt likt drottningen går eller reser vidare utefter vaxkakan skyndar sig arbetsbin för att förse cellen tillsammans ett små upphöjd från vitt mos, producerat från nektar, pollen samt dricksvatten.

Efter tre dygn, detta önskar yttra vid fjärde dagen, kommer larven ut ur ägget, äter upp moset, sträcker fram huvudet samt får mera föda inom struktur från således kallade bibröd, berett från pollen samt nektar.

Larven växer för tillfället därför snabbt för att den vid nionde dagen ifrån äggets läggning fyller år nästan all cellen.

Cellen förses då tillsammans en vaxlock. Dessa tillsammans lock försedda celler existerar därefter kontinuerligt täckta från insekter som pollinerar, liksom ruvar ynglet. Inuti cellen spinner larven kring sig ett kokong från silke samt förpuppas. 21 dygn efter äggläggningen kommer detta fullbildade arbetsbiet fram ur puppan. Drönarnas tillväxt tar dygn, medan drottningen kommer fram redan dygn efter äggets läggning.

Långtifrån samtliga drönare får tillfälle för att para sig tillsammans med ett hona. dem såsom ej fullfölja därför, samt alltså överlever, körs ändå ut ur kupan mot hösten, samt sticks vanligen ihjäl inom samband tillsammans detta. Företeelsen brukar kallas "drönarslakten".^[16][17] Drönarnas livstid uppgår inom allmänhet mot ungefär 3 månader.

Arbetsbin kunna leva 9 månader.

Man beräknar att värdet av honungsbiets jobb är miljoner kronor bara i Sverige

dock beneath den brådaste arbetstiden vid sommaren når dem endast ett ålder från 6 veckor. Drottningen är kapabel leva tid. angående en bisamhälle från enstaka alternativt ytterligare anledning blivit utan drottning, är kapabel denna bristande ersättas, beneath förutsättning för att arbetsbilarver finns, vilkas celler ännu ej existerar täckta tillsammans lock.

inom sålunda fall byggs enstaka fängelse innehållande vanligtvis för fortplantning hos djur alternativt larv från arbetsbi angående inom största hast. Väggarna rivs ned samt enstaka rymlig drottningcell etableras. Rikligt tillsammans näring tillföres larven, samt bina ruvar den tillsammans med största vård. Dessa bemödanden kröns vanligen tillsammans succé, genom för att detta ur cellen kommer fram ett fullt utbildad drottning.

från detta framgår för att dem oval form ur vilka drottningar samt arbetsbin utvecklas existerar från identisk stöt samt för att den olika utvecklingen beror vid olikhet inom att ge liv samt bostad.

Svärmning

[redigera | redigera wikitext]

På försommaren lägger drottningen hönsägg inom några drottningceller. sålunda snart ett färsk drottninglarv existerar färdig för att kläckas börjar enstaka viss bekymmer märkas inom kupan.

Pollinering och honungsproduktion gör biet till ett av Jordens viktigaste nyttodjur

Den gamla drottningen går ut inom svärm nära lämplig väderlek samt efter grabb vilket dem nya drottningarna några dagar senare öppnas (det förmå artikel således flera liksom 20 stycken) svärmar dem tills samhället existerar helt utarmat. Denna sålunda kallade ansamling företas endast inom soligt meteorologi samt vanligen nära lunchtid.

Svärmen tillsammans den gamla drottningen (försvärmen) flyger vanligen ej långt, eftersom den befruktade samt äggfyllda drottningen existerar på grund av massiv till för att behärska flyga långa sträckor.

Svärmen träffar sig därför snart ned vid ett kvist alternativt något annat lämpligt objekt samt bildar enstaka hängande klunga.

Det motsvarar en flygsträcka på två varv runt jorden

angående man tar in denna inom ett tom kupa bosätter sig svärmen inom den. inom den lämnade kupan besitter minimalt ett färsk hona kommit fram samt blivit hälsad liksom drottning från arbetsbin. dock eftersom detta oftast existerar flera honor vilket kommer fram ungefär samtidigt, därför måste enstaka alternativt flera från dem rymma fältet, åtföljd från sina trogna, till detta kunna ej existera mer än ett drottning inom en samhälle utan för att strid vid liv samt död uppstår mellan dem.

Genom sådan utvandring uppkommer eftersvärmarna. ett eftersvärm flyger vanligen längre försvunnen, eftersom den obefruktade honan existerar enklare samt rörligare. Eftersvärmarna kräver även större påpasslighet ifrån biodlarens blad.

Om ej svärmen blir intagen uppsöker den något ihåligt växt, ett murspricka alternativt någon ytterligare passande rum samt grundar var en nytt samhälle.

en sådant förvildat samhälle dör oftast ut redan beneath den kommande hösten alternativt vintern. för att en förvildat samhälle dör beneath vintern förmå äga flera orsaker, såsom utsatthet till allt till sträng kall luft samt fukt (fukt är kapabel leda mot mögelangrepp samt bakteriebildning), svält, sjukdom, alternativt för att boet blir förstör från vilda varelse, hårt klimat alternativt ytterligare störning.

Dock finns detta modell vid för att vilda bisamhällen klarat sig inom åratal även inom nordliga kalla klimat. Den inledande eftersvärmen (den därför kallade andrasvärmen) kommer ungefär nio dagar efter försvärmen. Tredjesvärmen kommer vid tredjeplats dagen efter andrasvärmen. Därefter kunna eftersvärmar följa nästan ljus till dygn.

Ofta sker detta dock för att bina besitter tillfredsställt sin svärmlystnad redan efter andrasvärmen samt därför dödar varenda kvarvarande drottninglarver. Tre veckor efter försvärmens avgång sägs moderkupan äga avsvärmat. detta betyder för att någon ytterligare svärm ej existerar för att förvänta beneath den sommaren.

Sjukdomar, parasiter samt skadegörare inom bisamhället

[redigera | redigera wikitext]

Det finns bland insekterna flera fiender mot honungsbiet. Dessa existerar dels rovinsekter liksom överfaller samt dödar insekter som pollinerar beneath deras utflykter, mot modell bivargen samt getingar, dels parasiter, såsom innästlar sig inom bikuporna, mot modell majbaggar, puckelflugor, vaxmalen samt bilusen.

Lilla kupskalbaggen(Aethina tumida),sammetsgetingen(Vespa velutina) samt kvalstret Tropilaelaps spp existerar exotiska skadegörare liksom ännu ej påvisats inom land dock existerar justerade inom svensk lagstiftning.^[18]

Under andra halvan från talet spreds biparasiten varroakvalster ifrån sitt ursprungsland Indien mot läka västvärlden.

dem från indien biarterna besitter tolerans mot varroa, vilket övriga honungsbin saknar.

En bipopulation, kallad bondbin vid Gotland tycks dock från naturen existera motståndskraftigt mot varroa-angrepp. Man vet ännu () ej varför, dock saken existerar beneath studium från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).^[18]

Amerikansk yngelröta, likt orsakas från den sporbildande bakterien Paenibacillus larvae^[19], drabbar övertäckt biyngel vilket får ynglet för att ruttna samt bli en brunt illaluktande slem.

detta existerar ett svårutrotad, många smittosam bisjukdom liksom måste behandlas omgående till för att undvika spridning. SLU studera diagnosmetoder till amerikansk yngelröta. detta äger bland annat demonstrerat sig för att från yngelröta angripna bipuppor avsöndrar volatila organiska föreningar.^[18] inom landet består "behandlingen" från för att man eldar upp kurera samhället tillsammans med vaxramar^[19].

Andra farliga bisjukdomar existerar Apis mellifera filamentous-virus (AmFV) samt befarat Bee Makulalike virus (Bee MLV). Bee MLV existerar vanligt inom land i västeuropa, Belgien samt USA, dock besitter ännu () ej konstaterats inom landet samt Storbritannien. Eventuellt existerar trots allt Bee MLV ej skadligt på grund av honungsbiet.^[18]

Deformed Wing Virus (DWV) förekommer hos bipuppor, samt resulterar inom förkrymta vingar hos detta färdiga biet, likt då får dålig flygförmåga.^[18]

Apistan, enstaka acaricid, dödar kvalster samt existerar effektivt mot varroa-angrepp, dock negativa sidoeffekter äger rapporterats.

detta verksamma ämnet inom apistan existerar tau-fluvalinat, vilket existerar noterat vilket medicin inom Sverige.^[18]

Black Queen fängelse Virus (BQCV) samt säckyngel(Sacbrood virus, SBV) existerar vanligt förekommande inom svenska bisamhällen.^[18]

Raps samt rybs existerar viktiga nektarväxter på grund av honungsbin.

Dessa växter existerar utsatta till diverse växtsjukdomar, liksom tidigare besitter bekämpats genom betning från utsädet tillsammans olika preparat innehållande ämnen från neonikotinoidtyp:

Man besitter emellertid funnit för att dessa, tidigare godkända medel, existerar ohälsosamma på grund av insekter som pollinerar samt andra på grund av jordbruket viktiga pollinatörer.

Dessa ämnen existerar därför sedan förbjudna för att inom EU användas mot blommande växter. EC-förordningen / ordinerar för att tidigare tillåtelse till nämnda ämnen förmå dras in, ifall givna tillståndskrav ej anses fullbordade. tillsammans med stöd från denna förordning beslöt svenska Kemikalieinspektionen –06–12 för att avslå ansökningar till fortsatt tillåtelse till preparaten Butisan Top samt Nimbus CS var dem verksamma ämnena utgörs från dessa neonikotinoider.

Beslutet besitter emellertid överklagats mot Miljödomstolen, dock åtminstone intill –11–02 ägde ännu ingen dom fallit.^[18]

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Gadden existerar en omvandlat äggläggningsrör, såsom leder gift ifrån ett giftkörtel. Risken för att ett fåtal detta gift injicerat från biets gadd fungerar många god likt avskräckningsmedel vid dem högre djuren.

mot skillnad ifrån andra insekter som pollinerar (exempelvis humlor) såsom är kapabel sticka flera gånger, besitter gadden hos honungsbinas person som arbetar kraftiga hullingar, sålunda för att biet ej är kapabel dra ut den efter för att detta äger stuckit en större vilt likt en däggdjur. då biet flyger iväg slits gadden samt enstaka sektion från bakkroppen därför loss ifrån biet, såsom begränsad därefter dör från skadorna.

inom gengäld kommer gadden för att gå vidare pumpa ner gift inom sticksåret, samt oskadliggöra offret. Detta gäller emellertid bara större vilt likt likt däggdjur besitter köttiga vävnader likt gadden är kapabel fastna inom. andra leddjur, liksom mot modell angripande insekter, kunna även arbetarna sticka flera gånger.^[20] Gadden skickar dessutom ut doftämnen inom luften likt larmar dem andra inom bisamhället samt får även dem för att vandra mot anfall.^[21]Bigiftet existerar komplext sammansatt samt innehåller peptider samt enzymer likt förstör cellernas skyddande fettlager.

detta förstör även hudens mastceller, vilket fullfölja för att histamin frigörs, något likt orsakar smärta, svullnad samt inom sämsta fall enstaka allergisk reaktion.^[20].

Biodling

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka beskrivning från Biodling.

Honungsbiet tillhandahåller flera olika produkter samt tjänster.

Biodlare tar artikel vid dessa genom för att förse bina tillsammans ett bikupa för att bo inom. detta existerar viktigt till kolonins produktionsförmåga för att bikupan existerar lämpligt utformad. Moderna bikupor är kapabel artikel transportabla, därför för att bina förmå förflyttas mot platser var resurser vid nektar existerar god samt ibland mot odlingar vilket behöver binas pollinering.

Honungsbiets största ekonomiska värde kommer ifrån den pollinering från odlade växter liksom detta utför. såsom modell existerar mandelodlingen inom Kalifornien beroende från för att bikupor transporteras dit ifrån varmare trakter, eftersom mandel måste pollineras sålunda tidigt vid våren för att lokalt anpassade insekter som pollinerar ej besitter tillräcklig kapacitet nära den tiden vid året.

Bina samlar in nektar samt andra söta vätskor ifrån växter, framför allt växternas blommor. Dessutom kunna bina beneath vissa omständigheter samla in den söta vätska såsom växtlöss producerar. Nektarn omvandlas inne inom biets lekamen mot honung. Biet kräks upp honungen då detta existerar tillbaks inom kupan. Honungen lagras, liksom pollen, inom vaxkakornas celler.

Biodlaren skördar honungen genom för att ovanpå binas yngelrum sätta enstaka därför kallad skattlåda likt avskiljs ifrån yngelrummet tillsammans med en nät vilket låter arbetsbina passera fritt dock såsom ej släpper igenom den något större drottningen, detta förhindrar äggläggning. då biodlaren bedömer för att bina besitter flugit färdigt vid sin primära nektarkälla, samlar denne in skattlådorna samt slungar vaxkakorna efter för att inledningsvis äga tagit försvunnen detta skyddande lager från vax såsom bina täcker dem att vara berusad eller övermättad cellerna tillsammans med, detta sålunda kallade täckvaxet.

enstaka honungsslunga existerar inom stora drag enstaka centrifug tillsammans med område på grund av en visst antal vaxkakor. Den relativt lättflytande, sirapslika nyslungade honung liksom existerar resultatet, samlas upp inom en förvaringskärl var den efter en par dagar börjar kristallisera. Biodlaren måste då röra ifall inom honungen på grund av för att den ej bör bli grynig.

då honungen fått lagom fast konsistens tappar biodlaren upp den vid burkar. Den färdiga honungens attribut existerar starkt beroende från vilka källor bina huvudsakligen samlat in nektar ifrån. liksom modell ger oljeväxt ett många fast, nästan ljus honung tillsammans med kraftig sötma.

Vid enstaka viss ålder utsöndrar arbetarbin bivax ifrån körtlar vid bakkroppen.

Vaxet används mot för att bygga väggarna samt locken vid cellerna inom bikakan. Människan förmå nyttja bivaxet inom flera olika varor, mot modell ljus.

Råvaran mot biets produktion från propolis, alternativt "bikitt", existerar kåda ifrån barrträd samt harts likt finns utanpå knopparna hos vissa lövträd.

Bina använder detta mot för att laga sitt bo, mot modell genom för att innehåll igen springor. detta existerar vanligt för att man äter detta på grund av dess tänkta hälsobringande effekter.

För för att behärska erhålla någorlunda övervakning vid bina nära sysselsättning tillsammans med bikupan används rök, ofta ifrån enstaka sålunda kallad rökpust.

Röklukten fullfölja för att bina sätter sig samt provianterar, antagligen såsom förberedelse inför rymning ifrån annalkande brand.^[22]

Plötslig bidöd

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Colony Collapse Disorder.

Från cirka samt vidare besitter binäringen observerat ett grundlig bidöd inom bipopulationer.

inom USA benämns syndromet Colony Collapse Disorder, dock orsaken existerar kvar omdebatterad. Kvalster samt sjukdomar orsakar enstaka sektion från den globala bi-döden, andra bidragande orsaker existerar intensivt jordbruk, klimatförändringar samt bekämpningsmedel.^[23] enstaka litteraturöversikt ifrån pekar särskilt vid för att neonikotinoider inom dem mängder vilket ofta används förmå skada insekter som pollinerar samt menar för att detta finns en brådskande behov för att ta fram tryggare alternativ.^[24]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Honungsbin inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
• Hansson, Åke.

  Bin samt biodling. Stockholm&#;: LT,

• Gadden, Biodlingsföretagarnas tidskrift nr. 2
• Augustsson, Curt.
  
  
• 



"Bisamhället beneath en år." Bitidningen, nr. 3, mars

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]