Har människan fri vilja islam

Islamisk filosofi existerar studier inom islam liksom syftar mot för att forma harmoni mellan tänkesätt samt tro. för att samtidigt existera tänkare samt muslim existerar kontroversiellt till somliga, vilket hävdar för att Islam existerar enstaka "uppenbar" tro. i enlighet med andra behöver ingen konflikt mellan tänkesätt samt islam uppstå.

Historiskt sett har de två

modell vid frågeställningar inom muslimsk tänkesätt existerar "Vad existerar Guds natur?" samt "Hur skall religiösa traditioner tolkas?"

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Tidig islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Under talen lade muslimska filosofer beneath inverkan ifrån äldre kulturtraditioner grunden på grund av enstaka vetenskaplig logik tillsammans tillhörande eftertankar.

beneath den på denna plats perioden kunna den aktuella filosofin delas in inom fyra riktningar, denna plats inom kronologisk ordning. beneath tidig islamsk tidsperiod fanns profeten Muhammed den enda auktoriteten, samt tänkandet baserar sig vid sunna.

Kalam existerar ett riktning likt började undersöka sunna, dock även vetenskap samt team, vid en djupare program. Den Mutazilitiska skolan integrerade zoroastrisk tänkesätt samt grekisk tänkesätt tillsammans med islam. beneath identisk period utvecklades flera från islams ritualer.

Har människan en fri vilja? Människan har fått en fri vilja och har fått välja om hon ska följa Allahs väg eller inte

Den asharitiska skolan, senare, beneath talet, tillät tänkesätt inom vetenskapen dock ej tro.

Klassisk islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Muslimsk tänkesätt delades ifrån ca inom numeriskt värde grenar, kalam samt falsafa.

Inom kalam intresserade man sig till Ijtihad, enstaka teknik för att undersöka islamisk team tillsammans med bas inom koranen samt sunna.

Diskussioner uppstod bland annat angående den fria viljan. enstaka nödvändig riktning inom kalam fanns mutakallamin, tillsammans med idéer vilket ligger mellan detta ortodoxt muslimska samt icke-muslimska.

Gud har satt människan att förvalta (sköta om) jorden och ta socialt ansvar, men människan har en fri vilja och kan bryta mot Guds lag

Falasafa påverkades från andra kulturer, främst grekisk tänkesätt, samt gjorde ett massiv bidrag genom för att förmedla asiatisk litteratur mot Europa. Dess företrädare kritiserade mutakallamin. ett känd representant till falasafa fanns Ibn Rushd (Averroës).

Averroës samt Avicenna existerar dem maximalt avgörande medeltida muslimska filosoferna.

dem tog existera vid samt utvecklade arvet ifrån antik tänkesätt samt besitter ett betydande ställe inom filosofins bakgrund.

Senare islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

Efter detta politiska skiftet (från islam mot kristendomen) inom Europa, närmare bestämt inom Spanien samt Portugal avtog den muslimska filosofiska aktiviteten märkbart. Förbindelsen mellan 'väst' samt 'öst' bröts vid flera punkter - även detta tankemässiga utbytet smalnade.

Pre-modernistiska idéer levde beneath den på denna plats tiden starkt inom Iran samt Indien, logiken plats en ofta samtalat om samt populärt kurs.

Post-klassisk muslimsk tänkesätt klassificeras ofta efter synen vid fiqh, shia samt sunni. detta finns samtida tänkare samt filosofer liksom ej existerar ense angående denna indelning.

Hur man som människa ska organisera sitt samhälle politiskt råder det delade meningar om bland muslimer

Man förmå dela in filosoferna inom liknande såsom talade angående shia-tron samt sådana liksom ej gjorde detta.

Viktiga tänkare såsom huvudsakligen ej talade angående shia:

• Abhari
• Ibn Sab'in (d. )
• Kateb-e-Qaziwini
• Rashid al-Din Fazlollah
• Qutb al-din Razi
• Fakhr al-Din Razi (d. )
• Iji
• Taftazani
• Jorjani

Viktiga tänkare vilket huvudsakligen talade angående shia:

Modern islamisk filosofi

[redigera | redigera wikitext]

En betydelsefull tänkare existerar Mohammad Iqbal likt äger reformerat samt gett nytt liv åt konceptet den muslimska filosofin.

En ytterligare nödvändig individ existerar Muhammad Baqir al-Sadr liksom skrivit boken Falsafatuna (eng: Our Philosophy^[1]) var han bland annat kritiserar kapitalistisk samt kommunistisk tänkesätt ur en islamiskt perspektiv.

Synden samt den fria viljan

[redigera | redigera wikitext]

Diskursen inom islamisk teologi rörande människans fria vilja existerar tätt sammankopplad mot synen vid individen samt synen vid synden.

Kharijiterna plats enstaka lag tog avstånd ifrån sin chef, den fjärde kalifen Ali, då denne accepterat skiljedomen mot deras motståndare Muawiya inom. dem menade för att detta endast fanns numeriskt värde kategorier människor, troende samt icke-troende.

Vi har gjort det möjligt för dem att färdas över land och hav och försörjt dem med god och hälsosam föda och gynnat dem framför många av de andra varelser som Vi har skapat”

ett troende kunde endast definieras liksom troende angående denne inom allt handlade efter Guds vilja. detta innebär för att ett troende avslutas för att artikel muslim, i enlighet med kharijiterna, då denne alternativt denna begått enstaka seriös synd. detta plats därför dem tog avstånd ifrån sin chef Ali, dem menade för att denne upphört artikel muslim inom samt tillsammans för att han syndat då denne accepterade skiljedomen.

Majoriteten från muslimer motsatte sig dock denna hårda ståndpunkt, samt den vänligare synen vid relationen mellan synd samt individ existerar den såsom allmänt gäller än idag.

Frågan ifall den fria viljan uppstår inom spänningarna mellan dessa ståndpunkter samt inom synen vid synd samt Gud. Frågan plats angående synd uppstod hos människan alternativt plats förutbestämd från Gud.

Vissa teologer menade för att människan begåvats tillsammans med ett fri vilja, detta önskar yttra ett fri vilja för att handla samt därmed även synda.

Qadr (arabiska: قدر; skrivs ibland även qadar) är arabiska och betyder predestination eller förutbestämt och är ett islamiskt begrepp som avser huruvida människan har en egen fri vilja eller om hennes liv är förutbestämt av Gud

dem argumenterade till denna ståndpunkt genom för att leda mot människans ansvar. Koranen beskriver ett domedag var konsekvenser från människors handlande skall utdömas. dem likt talade till människors fria vilja menade för att människan underförstått måste äga enstaka fri vilja, annars vore detta omöjligt för att kräva ansvar samt utdöma straff.

Under den abbasidiska dynastin utvecklades mutaziliterna mot enstaka betydelsefull teologisk utbildning likt talade till denna ögonkontakt vid den fria viljan.

”VI HAR sannerligen visat Adams söner stor heder

Deras lära samt sätt för att bemöta samt tolka dem heliga skrifterna existerar präglade från grekiska, hellenistiska influenser. Förnuft samt rationell härledning plats centrala redskap. Förutom för att betona människans fria vilja formulerade dem teorier rörande bland annat synen vid Koranen.

Determinism

[redigera | redigera wikitext]

Andra teologer menade däremot för att människan ej äger ett fri vilja, dem talar inom stället angående ett determinism (se predestinationsläran inom islam).

dem betonade för att Gud existerar allsmäktig samt för att människors fria vilja därmed skulle inskränka vid Guds absoluta inflytande. ett deterministisk världsbild dominerade redan innan islam vid den arabiska halvön samt skulle sedermera dominera islamisk teologi. Människans synder kunde tillsammans hjälp från determinismen förstås endast liksom enstaka sektion inom detta gudomliga systemet samt vilket ett sektion från Guds vilja.

Det finns olika grader från determinism. Några menar för att determinism gäller dem stora generella frågorna inom existensen, exempelvis om en foster blir man alternativt kvinna alternativt kommer för att möta succé alternativt motgång inom existensen. ett strängare grad från determinismen existerar för att även handlandet samt reaktionen vid oväntade händelser existerar förutbestämda.

Källor

[redigera | redigera wikitext]