De är blåa fina stenar

Ädelsten existerar enstaka berg såsom lämpar sig liksom prydnad alternativt prydnadsföremål genom för att efter bearbetning äga en vackert utseende samt existera tillräckligt beständig.^[1][2] Ädelstenar kunna artikel mineral, bergarter alternativt stenlika ämne från organiskt ursprung.

flera ädelstenar besitter enstaka hårdhet likt existerar större än dem inom naturen maximalt vanligt förekommande mineralen. flera ädelstenar, framför allt dem liksom utgörs från kristallina mineral, äger klara färger alternativt existerar genomskinliga, alternativt förmå efter processen att göra något blankt och slätt genom gnuggning att nå ett mål eller resultat enstaka fin glans alternativt lyster.

Vissa ädelstenar existerar vanliga, medan andra mer sällsynta.

Förutom ädelstenar ifrån mineraler kallar man även vissa ämne tillsammans med ursprung ifrån växt samt djurriket såsom bärnsten samt pärlor till ädelsten.

Stenar och kristaller med betydelse och egenskaper

Slipade ädelstenar liksom används inom prydnader kallas på grund av juveler.

Läran ifall ädelstenar kallas gemmologi.

Slipning

[redigera | redigera wikitext]

Ädelstenar begagnas ej mot prydnader inom sin naturliga struktur. ett smyckestens färg samt genomskinlighet framträder bäst då den råa stenen genom slipning får ett färsk begränsningsform, samt dess glans förhöjts genom processen att göra något blankt och slätt genom gnuggning.

Alltefter ädelstenens art, färg, genomskinlighet samt hårdhet bedömer man detta sätt vid vilket den bör slipas. enstaka färgad berg utvecklar sin färgprakt bäst ifrån enstaka rundslipad yta, en cabochon (på cabochonvis), varemot enstaka berg, vars ljusbrytningsförmåga samt prismatiska färgspel man önskar framhålla, visar sig bäst mot sin fördel ifall den begränsas från plana ytor, fasetter.

Före slipningen ger man stenen dess inom detta närmaste slutliga struktur genom för att klyva alternativt för att såga itu den tillsammans med ledning från bland annat kristallernas klyvbarhet samt deras större alternativt mindre hårdhet samt sprödhet.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Förr inom tiden kallades endast dem hårdaste stenarna, vilket diamant, korund (safir, rubin) samt smaragdgrön beryll (smaragd) på grund av ädelstenar; andra kallades på grund av "halvädelstenar", ett idag övergiven begrepp, eftersom detta ej finns några exakta kriterier liksom skiljer dem numeriskt värde kategorierna åt.^[1]

I forntiden begagnades ädelstenarna inom den struktur dem påträffades inom naturen alternativt bara begränsat jämkade samt slipade vid ytan, samt kunde exempelvis bäras fästa inom snören.^[2] Konsten för att gravera figurer inom "halvädelstenarna" karneol, agat, bergkristall , fanns känd redan inom antiken samt förekom inom Grekland samt Egypten.

ursprunglig omkring mitten från talet kunde man slipa samt polera den hårda diamanten tillsammans med dess eget diamantpulver samt för att ge den samt andra ädelstenar dem former tillsammans fasettytor, likt möjliggjorde för att deras optiska attribut, färger samt glans kunde komma mot sin att vara berusad eller övermättad riktig. Ludvig van Berguem (även Berghem) anses likt uppfinnaren från detta.

Sedan andra världskriget besitter kunskapen ifall ädelstenar ökat betydligt bland experter samt även bland allmänheten. Detta besitter gjort för att även mindre sällsynta ädelstenar numera uppskattas. Vissa från dem värderas idag lika högt såsom ovanstående.

Många mineral samt ädelstenar kunna inträffa inom enstaka mängd färger, ofta tillsammans med egna färgspecifika namn.

egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser beror vid små mängder från olika metaller inom mineralets struktur alternativt vid bas från strukturella defekter. Den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos rubin (en skarlakansröd färgvariant från mineralet korund) orsakas från krom, den gröna egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos ädelsten (en kraftigt smaragdgrön färgvariant från mineralet beryll) orsakas från krom samt vanadin, den gula egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos heliodor (en kraftigt gyllene citrongul mot gröngul mot apelsinfärg färgvariant från mineralet beryll) samt den blå mot gröna egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos blågrön ädelsten (färgvariant från mineralet beryll) orsakas från järn.

i enlighet med äldre praxis plats detta endast den azurblå varianten, likt fanns safir, dock numera anser man för att varenda andra färger från mineralet korund än skarlakansröd (rubin) existerar safirer.

De flesta ädelstenar är sällsynta och dyrbara och används för att pryda smycken eller andra typer av utsmyckningar

modell existerar azurblå, citrongul, rosa, smaragdgrön, färglös, mörk safir.

Under dem senaste hundra år äger man upptäckt nya fyndigheter tillsammans nya färgvarianter från tidigare kända mineral, likt numera existerar både dyrare samt mer sällsynta än såväl diamant, ädelsten samt rubin/safir.

Ett modell existerar mineralgruppen turmalin, likt består från ett mängd olika mineral.

dem besitter identisk struktur samt många lika attribut, dock skiljer sig sinsemellan inom kemisk sammansättning. detta utför för att ett turmalinkristall inom en änden (eller inom centrum) kunna klassificeras såsom schörl, enstaka bit därifrån likt elbait. inom Paraíba inom i nordost Brasilien finns kopparhaltig turmalin, liksom då kunna äga enstaka många kraftig azurblå, blågrön samt smaragdgrön många önskvärd färg.

Klara bitar är kapabel påverka en högre kostnad än enstaka högkvalitativ diamant. enstaka mörk, ogenomskinlig turmalin likt schörl besitter inom princip endast en vetenskapligt värde, samt endast inom vissa fall en industriellt värde till dess speciella attribut.

En massiv mängd mineral är kapabel uppträda inom ädel struktur, dock samtliga existerar på grund av den sakens skull ej kostsam.

detta kunna bero vid för att dem just vid bas från sin sällsynthet ännu ej ingått inom någon större marknadsföringskampanj, såsom mot modell gjorts till diamanter (som ej existerar något speciellt sällsynt mineral alternativt ädelsten), dock liksom vid bas från sin höga ljusbrytningförmåga samt allmänna förekomst blivit välkänd.

Många från dem maximalt sällsynta ädelstenarna existerar till den stora allmänheten okända samt betingar endast en marginellt penningvärde samt då endast inom specialistkretsar, såsom bland annat hayn samt stibiotantalit.

Dessa används ytterst sällan inom prydnader.

En genomskinligt mineral från en mineral kunna existera helt ogenomskinlig inom en änden ( svart) på grund av för att mot mitten övergå inom mörkgrönt, sedan ljusgrönt, därefter följt från blått samt möjligen tillsammans med enstaka skarlakansröd terminering (ändyta från kristallen).

Även angående ett genomskinligt mineral existerar från homogen färg, förmå dess genomskinlighet variera ifrån ringa, mot uppenbart genomlysande, mot transparent, detta önskar yttra olika grad från ädelhet.

De flesta ädelstenar besitter inneslutningar, slöjor alternativt sprickor synliga på grund av ögat. Ju fler, desto mer prisvärd berg, dock ej desto mindre intressant.

Inneslutningar från andra mineral, gas samt vätskebubblor förmå prata ifall beneath vilka betingelser enstaka genomskinligt mineral formats (kristalliserat), såsom tryck, temperatur, till hur länge sedan, tillsammans tillsammans vilka andra mineral samt hur samt plats lösningarna ursprungligen genererats samt kristalliserats.

Ädelstenar

[redigera | redigera wikitext]

(Hårdhet efter Mohs hårdhetsskala samt primära färger)

• Diamant, kristalliserat kol, existerar den hårdaste mineralen liksom förekommer inom naturen. Hårdhet Syntetiska diamanter äger kunnat framställas sedan samt idag är kapabel dem göras inom princip hur stora vilket helst.
  Ända sedan de första kulturella samhällena så har de färgade ädelstenarna både haft en stark religiös symbolik och ansetts magiska

  Syntetiska diamanter är kapabel även tillverkas tillsammans mindre defekter än naturliga vilket fullfölja för att dem är kapabel existera starkare än naturliga. Man är kapabel även tillverka diamanter tillsammans med en kontrollerat inslag från ändra ämnen mot modell kväve likt är kapabel ge ytterligare styrka samt hårdhet.

• Korundgruppen. Hårdhet 9.

  Korund från icke ädelstenkvalitet används industriellt inom slipskivor

• Beryllgruppen. Hårdhet 7,5–8.
• Krysoberyllgruppen. Hårdhet 8,5.
• Kvartsgruppen. Hårdhet 7. P.g.a. sina piezoelektriska attribut äger goda kristaller många massiv mekanisk användning nära generering från frekvensstabila växelspänningar.
  • Bergkristall, färglös, transparent.

    Används inom billiga smycken.

  • Ametist, violett ifrån mörk mot ljus, genomskinlig.
  • Citrin, guldgul (guldcitrin), grågul/rökfärgad (rökkvarts), madeirafärgad (madeiracitrin), genomskinlig.
  • Kalcedon, blågråaktig, genomskinlig
  • Agat, rödbrun mot brun (karneol), svartfärgad (onyx), ej transparent. Lämplig mot konstföremål.
  • Krysopras, grönaktig, mjölkig, ej genomskinlig.
  • Heliotrop, smaragdgrön ofta tillsammans röda fläckar, ej transparent.

    Används liksom sigillsten.

  • Rosenkvarts, rosafärgad, tämligen transparent.
    När du bär smycken eller pryder ditt hem med stenar och kristaller som har en intention ger du kraft till det du vill

    Bearbetas ofta mot genomborrade kulor till collier.

  • Kvarts-kattöga, smaragdgrön alternativt gulaktig tillsammans ljus strimma, ej genomskinliga.
  • Tigeröga, guldgul alternativt blåaktig tillsammans med ljus strimma, ej genomskinlig.
  • Avanturin, grönaktig, ej transparent. Lämpar sig ej mot prydnader utan användes mot konstföremål.
  • Opal, ljus, gulvit inom grundfärg tillsammans med färgspel inom samtliga regnbågens färger, tillsammans med mörk bakgrund kallas den mörk opal, mer alternativt mindre transparent.

    Hårdhet 5–5,5.

• Granatgruppen. Hårdhet 6,5–7,5.
• Topas (ädeltopas), citrongul tillsammans enkel skiftning inom rött, blåaktig (blåtopas), ljus (vit ädeltopas). Hårdhet 8.
• Turmaliner, skarlakansröd alternativt smaragdgrön.
  Lista över ädelstenar – färg och hårdhet

  Hårdhet 7–7,5.

• Zirkon, rödbrun, ljus samt azurblå. Hårdhet 6,5–7,5.
• Peridot (krysolit, olivin), smaragdgrön, transparent. Hårdhet 6,5–7.
• Turkos, himmelsblå ofta genomdragen från mörka ådror, ogenomskinlig. Hårdhet 6.
• Markasit, stålaktigt utseende. Används mot mer prisvärd prydnader.

  Hårdhet 6,5.

• Blodsten (hematit). Slipas mot sigillstenar. Hårdhet 5,5.
• Kunzit, violettrosa. Hårdhet 6–7.
• Fältspatgruppen. Hårdhet 6–6,5.
  • Månsten, azurblå alternativt gråaktig, transparent, något dimmig tillsammans rörlig ljusreflex vid översidan.
  • Amazonit, ljusgrön tillsammans vita fläckar samt ådror, ej genomskinlig.
  • Labrador, gråsvart tillsammans blåaktigt, gult alternativt grönt metalliskt skimmer, ej genomskinlig.
• Jadeit, enstaka sorts jade, smaragdgrön samt vitgrön, ogenomskinlig.
  VI ÄR STOLTA ÖVER ATT HA KANSKE SVERIGES STÖRSTA SORTIMENT AV ÄDELSTENAR, MINERAL OCH KRISTALLER FRÅN HELA VÄRLDEN! Här hittar du råa, slipade, naturliga, trumlade och obehandlade mineral, ädelsten och kristaller

  Används även till konstföremål. Hårdhet 5–7.

• Nefrit, ett sorts jade, mera mörkgrön, fettaktig glans. Hårdhet 6,5.
• Spinell (rubinspinell), rubinfärgad. Hårdhet 8.
• Lapis lazuli, blå färg som är mörk, ej transparent. Lämplig även till konstföremål. Hårdhet 5,5.
• Bärnsten, fossil kåda, citrongul samt andra färger. Hårdhet 2,5–3.
• Pärla ifrån pärlmussla
• Korall ifrån Sardegnakorallen

Populärkulturen

[redigera | redigera wikitext]

Ädelstenarna äger inspirerat den franska sångerskan samt låtskrivaren Nolwenn Leroy på grund av hennes skiva Gemme (Ädelsten) samt singeln tillsammans med identisk namn ^[3]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]