Hur stor är en liter vatten
Vatten
- För andra betydelser, titta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig (olika betydelser).
Vatten existerar enstaka vid jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående från väte samt syre, vilket existerar vital till allt känt liv.[1] detta vetenskapliga namnet existerar divätemonoxid alternativt diväteoxid (se även diväteoxidbluffen).
detta latinska namnet aqua används ofta inom bland annat innehållsförteckningar mot kemiska samt kosmetiska produkter.[2]
Till vardags menar man tillsammans med "vatten" bara dess flytandeaggregationstillstånd, dock vätska förekommer även inom fast struktur, vilket fryst vatten, samt inom gasform, likt vattenånga.
vätska täcker 70% från jordytan[3]. vid jorden återfinns den största delen inom akviferer samt 0,% inom atmosfären vilket ånga, moln (består från fasta samt flytande vattenpartiklar), samt nederbörd.[4]Oceanerna innehåller 97% från ytvattnet, glaciärer samt polarisar 2,4% samt andra ytvattensamlingar, såsom floder, sjöar samt dammar 0,6%.
Vattnet vid jorden rör sig kontinuerligt genom en vattenkretslopp vilket består från avdunstning alternativt transpiration (evapotranspiration), nederbörd samt ytavrinning, såsom vanligtvis når havet.
Dessutom får vi i oss mycket vatten via maten, ungefär ,5 liter per dagRent, färskt vatten existerar nödvändigt på grund av människan samt andra livsformer. resurser mot säkert vatten äger ökat fast samt avsevärt dem senaste decennierna inom nästan varenda världens delar.[5][6] detta finns en klart samband mellan resurs mot rent dricksvatten samt BNP per capita.[7] Några observatörer äger dock beräknat för att mer än hälften från jordens folkmängd kommer för att drabbas från vattenbaserad sårbarhet kalenderår [8] enstaka sammanfattning ifrån november menar för att vattenbehovet kommer överstiga resurser tillsammans 50% inom några utvecklingsregioner tid [9] dricksvatten agerar enstaka betydelsefull roll inom världsekonomin.
detta fungerar liksom en lösningsmedel till en antal olika kemikalier samt underlättar fabriksmässig nedkylning samt frakt. Omkring 70procent från färskvattnet går mot jordbruket.[10]
Kemiska samt fysikaliska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Vatten existerar ett kemisk förening tillsammans den kemiska formelnH2O.
enstaka vattenmolekyl består sålunda från numeriskt värde väteatomer inom kovalent bindning mot ett syreatom. Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt dricksvatten lättvatten till för att skilja detta ifrån tungt samt halvtungt vätska. dricksvatten förekommer vid jorden inom varenda dem tre vanliga aggregationstillstånden: vattenånga samt moln inom sky, havsvatten samt isberg inom polarhaven, glaciärer samt floder inom bergen, samt vätska inom akviferen inom marken.
De viktigaste kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos vätska är:
- Vatten existerar ett lukt- samt smaklös vätska inom standardtryck samt -temperatur. fryst vatten samt vattens färg äger inom sig självt enstaka många svagt azurblå färgton, även angående vattnet verkar färglöst inom små mängder. fryst vatten verkar även färglöst, samt vattenånga existerar inom huvudsak osynlig likt gas.[11]
- Vatten existerar tydlig samt således är kapabel vattenväxter leva inom vattnet eftersom solljuset förmå nå dem.
Bara starka ultravioletta strålar blir obetydligt absorberade.
- Då vattenmolekylen ej existerar linjär samt syreatomen besitter ett högre elektronegativitet än väteatomer besitter syreatomen något större negativ laddning, medan väteatomerna existerar något positiva. likt en effekt från detta existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig enstaka polär molekyl tillsammans med en elektrisktdipolmoment.
Nätväxelverkan mellan dipolerna vid varenda molekyl kunna orsaka ett produktiv skineffekt vid vattnets yta tillsammans med andra substanser, alternativt atmosfär nära ytan, den senare besitter gett upphov mot vattnets höga ytspänning. Ytspänningen existerar temperaturberoende samt reducerar nära högre temperatur (se figur). Varmvatten väter förbättrad än kallvatten.
Vattnets dipolära natur bidrar mot vattenmolekylens trend för att skapa vätebindningar, vilka bidrar mot vattnets speciella egenskaper.[12] Den relaterade till poler eller motsatser naturen favoriserar även adhesion mot andra material.
- Varje vätekärna existerar bunden mot den centrala syreatomen genom en elektronpar vilket delas mellan dem.
Kemister kallar detta delade elektronparet till enstaka kovalent kemisk bindning. inom H2O används bara numeriskt värde från dem sex elektronerna vid detta yttre skalet från syreatomen mot detta denna plats syftet, vilket lämnar fyra elektroner organiserade inom numeriskt värde obundna par. dem fyra elektronparen liksom omger syret tenderar arrangera sig själva således långt försvunnen ifrån varandra liksom möjligt till för att minimera bortstötningarna mellan dessa negativt laddade skaror.
detta leder normalt mot ett tetraedrisk matematik inom vilken vinkeln mellan elektronparen (och därför H-O-H-bindningsvinkeln) existerar ,5°. Då dem numeriskt värde obundna paren orienterar sig närmare syreatomen, äger dessa enstaka starkare bortstötning mot dem numeriskt värde kovalent bundna paren, likt effektivt trycker dem numeriskt värde väteatomerna närmare varandra.
detta leder mot enstaka förvrängd tetraedrisk disposition var H-O-H-vinkeln existerar ,5°.[13]
- Som en effekt från samspelet mellan dessa attribut avser kapillärkraft vattnets trend för att röra sig uppför en smalt rör mot gravitationskraften. Den egenskapen utnyttjar varenda kärlväxter såsom träd.
- Vatten existerar en utmärkt lösningsmedel samt kallas ofta ”det universella lösningsmedlet”.
Ämnen såsom löser sig inom dricksvatten, exempelvis salter, sockerarter, syror, alkalimetaller samt några gaser, speciellt syre samt koldioxid, existerar kända likt hydrofila ämnen, medan dem vilket ej löser upp sig inom dricksvatten, exempelvis fetter samt oljor, existerar kända likt hydrofoba ämnen. Inom kemin anger enstaka förkortning aq för att en material existerar löst inom vätska, mot modell
- Alla större komponenter inom celler, protein, DNA samt polysackarider löser sig även inom vatten.
- Rent vätska äger ett nedsänkt konduktivitet, vilken dock ökar påtagligt ifall man löser ett små mängd jonföreningar inom vattnet, mot modell natriumklorid.
- Vattnets kokpunkt beror (likt samtliga andra vätskors) vid lufttrycket.
Exempelvis kokar vätska vid Mount Everests höjdpunkt nära 68°C, jämfört tillsammans med °C nära havsytan. Omvänt kunna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid stora djup inom oceanerna, nära geotermiska ventiler, att nå ett mål eller resultat temperaturer vid flera hundra grader samt ändå förbli flytande.
- Vattnets volym expanderar ungefär gånger då detta förändras ifrån vätskefas mot ångfas nära normalt tryck.
(Vattenånga besitter bestämd volym 1, m3/kg nära 1 bar.[14])
- Vatten äger den näst högsta värmekapacitiviteten från samtliga kända ämnen, efter ammoniak, samt även upphöjd ångbildningsvärme (40,65kJ·mol−1. detta existerar en effekt från vätebindningarna mellan dess molekyler. Dessa numeriskt värde ovanliga attribut fullfölja för att vätska är kapabel moderera jordens klimat genom för att buffra stora temperaturskillnader.
- Vattnets högsta densitet uppnås nära 3,98°C.[15] en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig blir mindre tätt nära fryspunkten, samt besitter då expanderat tillsammans med 9%.
detta resulterar inom en ovanligt fenomen, nämligen för att vattnets fasta struktur, fryst vatten, flyter ovanpå vätska, vilket utför för att varelser kunna leva inom ett delvis fryst vattenkropp då vattnet vid botten besitter ett temperatur vid runt 4°C.
- Vatten existerar blandbart tillsammans flera vätskor, såsom etanol, inom varenda proportioner vilket fullfölja för att detta existerar enstaka homogen vätska.
Å andra sidan existerar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt dem flesta oljor oblandbara, vilket fullfölja för att detta vanligtvis skapas lager tillsammans med enstaka ökande densitet mot botten. vilket gas existerar vattenångan blandbar tillsammans luften.
- Vatten bildar enstaka azeotrop tillsammans flera andra ämnen.
- Vatten är kapabel genom elektrolys sönderdelas mot väte samt syre.
- Som ett oxid från väte skapas en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig då väte alternativt väteinnehållande föreningar bränner alternativt reagerar tillsammans med syre alternativt syreinnehållande föreningar.
dricksvatten existerar ej en bränsle, utan ett slutprodukt från förbränningen från väte. Energin såsom behövs på grund av för att sönderdela dricksvatten mot väte samt syre genom elektrolys existerar större än energin såsom släpps då väte samt syre återförenas.[16]
- Ämnen vilket existerar mer elektropositiva än väte såsom litium, natrium, kalcium, kalium samt cesium förskjuter väte ifrån vattnet vilket skapar hydroxider samt hydrogen.
hydrogen existerar lättantändlig, därför då en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig reagerar tillsammans mer elektropositiva ämnen förmå reaktionen bli våldsamt explosiv.
Smak samt lukt
[redigera | redigera wikitext]Vatten förmå åtgärda flera olika ämnen, liksom ger vattnet olika smaker samt lukter. Människor samt vilt besitter utvecklat smak- samt luktsinnen liksom utför detta möjligt på grund av dem för att bedöma dricksvattnets drickbarhet samt undvika en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig liksom existerar alltför krydda alternativt smutsigt.
Människor besitter enstaka trend för att föredra kallt vätska före ljummet en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig då kallt dricksvatten troligen innehåller färre mikroorganismer.[källabehövs] Smaken likt annonseras vid källvatten alternativt mineralvatten kommer ifrån dem mineraler liksom existerar upplösta inom detta.
Rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar emellertid smak- samt luktlöst.[17] Den annonserade renheten vid käll- samt mineralvatten åsyftar frånvaron från toxiner, föroreningar samt mikrober.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet 'vatten' existerar en urgemansktarvord, ifrån roten *wintru, likt ytterst kunna komma ifrån den urindoeuropeiska roten *uendru.
ifrån denna rötter kunna kanske svenskansvinter äga kommit (kunde äga betytt "regntid")[18], engelskanswater, wash tillsammans med flera, tyskansWasser, ryskansvoda samt vodka ("litet vatten"). ifrån den urindoeuropeiska avledningen *wed igenkänner man mening liksom grekiskanshydro (vatten) samt hydra[19] samt svenskans utter (från urindoeuropeiska *udroz)[19].
ifrån den urindoeuropeiska roten *akwa-[20] känner man igen latinetsaqua, besläktat tillsammans med svenskans å[21].
Vattnets fördelning
[redigera | redigera wikitext]Vatten inom universum
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från universums dricksvatten är kapabel skapas liksom enstaka biprodukt från stjärnbildning.
då stjärnor föds ackompanjeras deras födsel från enstaka kraftfull utåtgående bris från gas samt damm. då materialutflödet slutligen påverkar den omgivande gasen komprimeras chockvågorna likt skapas samt värmer gasen. Vattnet produceras snabbt inom den varma, täta gasen.[22]
Vatten äger upptäckts inom interstellära moln inom vår galax, Vintergatan. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar troligen inom andra galaxer tillsammans, då dess komponenter, väte samt syre, existerar bland dem maximalt förekommande ämnena inom universum.
Den största mängden vatten utgörs av saltvatten som vi inte kan drickaInterstellära moln kondenseras slutligen mot nebulosor samt solsystem såsom vårt.
Vattenånga finns i:
Flytande dricksvatten finns i:
- Jorden - 71% från ytan
- Månen – små mängder vätska påvisades inne inom vulkaniska glaspärlor likt blev tagna ifrån månen mot jorden från Apollo teamet [27][28]
Vissa bevis talar på grund av för att flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns noggrann beneath ytan vid saturnus månen Enceladus[29] samt vid Jupiters månen Europa[30], var detta är kapabel finnas ett km djup ocean liksom täcker all månen vilket skulle bli mer vätska än inom varenda jordens oceaner.[källabehövs]
Vattenis finns i:
Vattenis kunna finnas vid Ceres samt Tethys.
Detta segment existerar ett beskrivning från Hydrologi.
Vatten samt beboeliga områden
[redigera | redigera wikitext]Det flytande vattnets existens, samt inom mindre grad dess gas- samt fasta former existerar vid jorden vitala på grund av allt jordens liv. Jorden ligger inom solsystemetsbeboeliga distrikt. ifall den fanns något närmare alternativt längre försvunnen ifrån solen (runt 5% alternativt runt 8 miljoner kilometer) skulle förhållandena vilket fullfölja för att varenda tre formerna är kapabel existera artikel betydligt mindre gynnsamma.[32][33]
Jordens gravitation utför för att den besitter enstaka atmosfär.
Vattenånga samt koldioxid inom atmosfären möjliggör tillsammans tillsammans med ozonskiktet växthuseffekten, vilket hjälper för att bibehålla enstaka relativt stadig yttemperatur. ifall jordens massa ägde varit mindre skulle ett tunnare atmosfär leda mot stora temperaturskillnader mellan ekvatorn samt polerna varpå dricksvatten bara skulle existera inom struktur från fryst vatten nära polerna såsom vid planeten Mars.
Yttemperaturen vid jorden äger hållit sig relativt stadig genom dem geologiska perioderna trots olika nivåer från inkommande solstrålning (solinstrålning). detta förmå visa för att ett dynamisk process styr jordens temperatur via enstaka kombination från växthusgaser samt den atmosfäriska albedons yta.
Teorin existerar känd såsom gaiateorin.
Vattnets tillåtelse vid enstaka planet beror vid omgivningens tryck, likt bestäms från planetens gravitation. ifall enstaka planet existerar tillräckligt massiv är kapabel vattnet vid den artikel fast även nära höga temperaturer, vid bas från detta höga trycket såsom orsakas från gravitationen.
Det finns olika teorier ifall vattnets ursprung vid jorden.
Vatten vid jorden
[redigera | redigera wikitext]Läran angående vattens rörelse, fördelning samt standard vid jorden kallas hydrologi. Läran angående vattnets fördelning kallas hydrografi. Läran ifall grundvattnets rörelse kallas hydrogeologi, läran ifall glaciärer heter glaciologi, ifall inlandsvatten limnologi, samt angående fördelningen från oceaner oceanografi.
Ekologiska processer tillsammans hydrologi studeras inom ekohydrologin.
Vattnets kollektiva massa ovan, beneath samt vid enstaka planets yta kallas hydrosfären. Jordens ungefärliga vattenvolym, världens totala vattenmängd, existerar 1 km3. Grundvatten samt färskvatten existerar användbara, alternativt potentiellt användbara, till människor såsom vattenresurser.
Flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns inom vattensamlingar såsom oceaner, ocean, sjöar, floder, strömmar, kanaler samt dammar. Majoriteten från världens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar havsvatten. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig finns även inom atmosfären inom fast, flytande samt gasform.
detta finns även grundvatten inom akviferer.
Vatten existerar viktigt inom flera geologiska processer. Grundvatten existerar allestädes närvarande inom jordskorpan, samt trycket vid detta grundvattnet påverkar förkastningsmönster. dricksvatten inom manteln existerar ansvarigt till smältandet såsom skapar vulkaner vid subduktionszoner. vid jordens yta existerar vätska viktigt inom både kemiska samt fysikaliska vittringsprocesser.
dricksvatten samt – mot enstaka mindre dock kvar märkbar grad – fryst vatten existerar även ansvariga till enstaka massiv mängd sedimentförflyttning vilket sker vid jordens yta. Avlagring från förflyttat sediment formar flera sorters sedimentära bergarter, såsom skapar detta geologiska registrerandet från jordens saga.
SI-enheten för volym är istället kubikmeter (m 3)Under vissa ljusförhållanden kunna nederbörd ge upphov mot ett regnbåge.[35]
Jordens vätska ur en astronomiskt perspektiv
[redigera | redigera wikitext]Endast inom detta yttre planetsystemet, var jätteplaneterna idag finns, fanns temperaturen samt tätheten inom solnebulosan lämplig till för att planeterna skulle ett fåtal stora mängder dricksvatten.
Allt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samlades dock ej inom dessa jätteplaneter, utan flera mindre kroppar rika vid fryst vatten bildades även (se Kuiperbältet). Jordens dricksvatten besitter möjligtvis delvis en ursprung ifrån dessa små kroppar, samt besitter tillförts jorden inom struktur från nedslag från kometer.
Det besitter massiv innebörd till existensen vid jorden för att dricksvatten finns inom fast samt flytande form eller gestalt samt vilket gas.
Jordens massa, liksom den största från stenplaneterna inom detta inre planetsystemet, existerar denna plats från massiv innebörd. Jordens massa ger en tyngdkraftsfält vilket existerar tillräckligt starkt på grund av för att hålla kvar enstaka atmosfär, vilket existerar förutsättningen till enstaka jämn yttemperatur.
Även avståndet mellan jorden samt solen existerar lagom på grund av för att en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bör behärska inträffa inom flytande form eller gestalt.
ifall jorden skulle ligga ner längre försvunnen ifrån solen skulle den artikel kallare samt allt dricksvatten skulle existera fryst vatten. angående jorden nedsänkt närmare solen skulle dess högre yttemperatur förhindra isbildningen nära polerna alternativt orsaka för att vätska bara existerade liksom ånga. inom detta förra fallet skulle oceanernas låga albedo utföra för att jorden absorberade mer energi ifrån solen.
inom båda fallen skulle jorden bli lika ogästvänlig likt planeten venus. (Se även antropiska principen.)
Vattnets kretslopp
[redigera | redigera wikitext]Vattnet cirkulerar inom en ständigt utbyte mellan atmosfär, markvatten, dagvatten, grundvatten samt växter. varenda områden likt vattnet rör sig inom kallas tillsammans på grund av hydrosfären.
Följande processer överför dricksvatten mellan olika regioner:
- avdunstning ifrån oceaner samt andra vattensamlingar mot luften samt transpiration ifrån landväxter samt varelse mot luften.
- nederbörd, ifrån vattenånga såsom kondenseras ifrån luften samt vilket faller mot marken alternativt havet.
- ytavrinning ifrån marken liksom vanligtvis når havet.
Den största delen från den vattenånga såsom befinner sig ovanför oceanerna återvänder mot dessa, dock vindar små frukter från växter vattenånga ovan marken mot identisk grad såsom ytavrinning mot havet, runt 10 tusen miljarder ton angående året.
Ovan nation bidrar avdunstning samt transpiration tillsammans med ytterligare 71 tusen miljarder ton per kalenderår. Nederbörd, tillsammans med tusen miljarder ton per tid, besitter flera olika former: oftast nederbörd, frost samt hagel, samt inom mindre mängder ifrån dimma samt dagg. Kondenserat dricksvatten inom luften kunna även brytasolstrålar till för att forma regnbågar.
Ytavrinning ansamlas inom avrinningsområden såsom flyter mot ned inom floder. ett matematisk modell såsom används på grund av för att simulera vätska alternativt strömflöden samt räkna ut parametrar vid vattenkvalitet kallas vid engelska hydrological försändelse model, fritt översatt "hydrologisk transportmodell".
enstaka sektion från vattnet används till konstbevattning inom jordbruket. Floder samt ocean utför detta möjligt för att utflykt samt handla. Genom erosion formar ytavrinningen omgivningen samt skapar dalar samt floddeltan liksom ger bördig mark samt jämnt underlag till för att etablera befolkningscentra. ett översvämning inträffar då en landområde likt ofta ligger lågt täcks tillsammans vätska, då enstaka älv översvämmar dess flodbankar alternativt översvämningar ifrån havet.
uttorkning existerar ett förlängd period inom månader alternativt kalenderår då enstaka distrikt får vattenbrist. detta inträffar då enstaka område beneath enstaka längre period får beneath genomsnittet inom nederbörd.
Sötvattenslagring
[redigera | redigera wikitext]Högvatten (vänster) samt ebb (höger).
En sektion avrinningsvatten blir inom perioder kvar, exempelvis inom sjöar.
vid upphöjd höjd, beneath vintern, samt långt inom norr samt syd, samlas vit nederbörd inom isar, snötäcken samt glaciärer.
Det finns cirka 1 miljarder liter vatten på jorden, men det är bara en liten del som går att använda som dricksvattendricksvatten infiltrerar även marken samt går in inom akviferer. Grundvattnet flyter senare tillbaka mot ytan inom vattenkällor, alternativt mer spektakulärt inom varma källor samt gejsrar. Grundvatten extraheras även artificiellt inom brunnar. Vattenförvaringen existerar nödvändig, eftersom rent, färskt vätska existerar nödvändigt till människor samt annat landbaserat liv.
inom flera delar från världen finns detta ont ifall färskvatten.
Havsvatten
[redigera | redigera wikitext]Havsvatten innehåller 3,51% krydda inom medelvärde, samt mindre mängder från andra substanser. dem fysikaliska egenskaperna hos havsvatten skiljer sig ifrån färskvatten inom några viktiga aspekter. detta fryser nära enstaka lägre temperatur (runt −1,9°C) samt dess densitet ökar tillsammans med minskande temperatur ner mot fryspunkten, istället till för att nå maximal densitet nära enstaka temperatur ovan fryspunkten (3,9°C).
Salthalten inom dem större havens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig varierar ifrån nästan sötvatten inom norra Östersjön mot 4% inom Röda havet.
Tidvatten
[redigera | redigera wikitext]Tidvatten existerar detta cykliska stigandet samt fallandet från jordens oceanytor liksom orsakas från tidvattenkrafter ifrån månen samt solen. Tidvatten orsakar förändringar inom marina samt estuarierelaterade vattensamlingars djup samt orsakar oscillerande strömmar kända såsom tidvattensströmmar.
Förändringarna inom vattenströmmen vid ett given lokal existerar resultatet från månens samt solens förändrade positioner inom förhållande mot jorden tillsammans tillsammans effekterna från jordens cirkelrörelse samt den lokala batymetrin. Havsstränder likt hamnar beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig nära högvatten samt såsom åter kommer fram nära ebb, inom tidvattenszonen, existerar ett nödvändig ekologisk miljö likt vattenströmmen skapat.
I det internationella måttenhetssystemet är liter inte en strikt SI-enhet, utan räknas som en tilläggsenhetVattnets biologiska roll
[redigera | redigera wikitext]Från ett biologisk synvinkel äger dricksvatten flera speciella attribut likt existerar nödvändiga till liv liksom skiljer åt detta ifrån andra ämnen. Exempelvis tillåter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig kolföreningar för att reagera vid sätt liksom fullfölja reproducering möjligt, löser enkel andra ämnen samt besitter upphöjd ytspänning.
samtliga kända former från liv existerar beroende från vätska. en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar vitalt både vilket en lösningsmedel inom vilka flera från kroppens ämnen löser sig samt existerar enstaka essentiell sektion från flera metaboliska processer inom kroppen. Metabolism existerar summan från anabolism samt katabolism.
inom anabolism tas vätska försvunnen ifrån molekyler (genom energi såsom kräver kemiska enzymreaktioner) på grund av för att kultivera större molekyler (såsom stärkelse, triglycerider samt proteiner till lagring från drivmedel samt information). inom katabolism används dricksvatten till för att avbryta grupp på grund av för att generera mindre molekyler (såsom glukos, fettsyror samt aminosyror för att nyttja liksom drivmedel på grund av energi alternativt andra syften).
dricksvatten existerar essentiellt samt centralt inom dessa metaboliska processer. Dessa metaboliska processer skulle utan dricksvatten ej behärska fungera.
Vatten existerar även centralt inom fotosyntesen samt cellandningen. Fotosyntetiska celler använder solens energi till för att skilja vattnets väte ifrån syre. Väte kombineras tillsammans koldioxid (absorberas ifrån atmosfär alternativt vatten) på grund av för att forma glukos, varvid syre frigörs.
Vatten är en kemisk förening med den kemiska formeln H 2 Ovarenda levande celler använder sådana drivmedel samt oxiderar vätet samt kolet likt innehåller fången solenergi samt ombildar dricksvatten samt koldioxid inom processen (cellandning).
Vatten existerar även centralt till syrabaserad neutralitet samt enzymfunktioner. enstaka syra, ett vätejondonator (H+, likt existerar ett proton) är kapabel neutraliseras från enstaka bas, ett protonacceptor såsom hydroxidjoner (OH−) samt forma dricksvatten.
dricksvatten anses existera neutralt, tillsammans en pH vid 7. Vattenlösningar från syror äger pH-värden beneath 7 medan dem tillsammans med baser besitter värden ovan 7.
Magsyra (HCl) används inom matspjälkningen. Dess frätande effekter vid matstrupen beneath återinflödet kunna temporärt neutraliseras från intagandet från enstaka bas såsom aluminiumhydroxid till för att forma dem neutrala molekylerna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt saltet aluminiumklorid.
Exempelvis innehåller ett escherichia coli-cell 70 andel dricksvatten, människokroppen 55–60procent (kvinnor respektive män)[17], växter upp mot 90procent samt enstaka färdigbildad manet utgörs från 94–98procent dricksvatten.
Hydrofoba ämnen, liksom mot modell oljor, passar ej ihop tillsammans dricksvatten.
Detta, tillsammans tillsammans vattnets ytspänning, utnyttjas inom cellernasmembran, vilket består från lipider samt proteiner, till för att styra kemiska processer. Vattnets ytspänning fullfölja små vattendroppar stabila vilket existerar kritisk till växternas transpiration.
Livet vid jorden besitter utvecklats tillsammans med samt anpassat sig mot vattnets attribut.
Lika överraskande vilket vattnets attribut förmå tyckas artikel existerar livets förmåga för att justera sig mot dem ibland många extrema miljöer såsom vattnet ger upphov mot. vilt samt växter vilket endast lever inom vätska kallas akvatiska.
Akvatiska livsformer
[redigera | redigera wikitext]Jordens en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar fulla från liv.
dem allra första livsformerna uppkom inom vattnet.
Inom kärnkraftsindustrin kallas vanligt vatten lättvatten för att skilja det från tungt och halvtungt vattenNästan varenda fiskar lever uteslutande inom dricksvatten, samt detta finns flera sorters marina däggdjur, såsom delfiner samt valar vilket även lever inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Några sorters vilt, såsom amfibier, tillbringar delar från sina liv inom vätska samt delar vid nation. Växter såsom kelp samt alger växer inom vattnet samt existerar bas på grund av några viktiga undervattenbaserade ekosystem.
Plankton existerar basen inom oceaners näringskedjor.
Akvatiska varelse måste erhålla syrgas till för att överleva, samt detta sker vid olika sätt. Fiskar äger gälar istället på grund av lungor, även angående några fiskarter, såsom lungfiskar, besitter både samt. Marina däggdjur, såsom delfiner, valar, uttrar samt sälar besitter lungor samt behöver därför vandra upp mot ytan emellanåt på grund av för att andas.
Mindre livsformer förmå absorbera syre genom skinnet.