Framför en karl ensam i kör

STM-Online vol. 12 ()
Kia Hedell

Uppfattningar ifall körsång samt klang inom efterkrigstidens Sverige

Kia Hedell

[1] start ord

Nordiska rådet, enstaka politisk organisation för officiellt nordiskt samarbete, delar varenda år ut en musikpris.

Vartannat år ges priset mot ett utövare, vartannat år mot en musikaliskt verk. År delades Nordiska rådets musikpris för första gången någonsin ut mot enstaka kör. från sammanlagt tolv nominerade körer &#; två från vardera nordiska länder samt ett från Färöarna respektive Grönland &#; korades Eric Ericsons Kammarkör mot vinnare.[1] Prismotiveringen lyder:

Eric Ericsons Kammarkör intar ett huvud lokal samt framträder såsom enstaka förebild inom såväl den svenska samt nordiska liksom den internationella körvärlden genom sitt fina konstnärliga formulering samt sin virtuosa hantverksskickliga standard.

tillsammans med sin högt utvecklade klang besitter Eric Ericsons Kammarkör nästan blivit synonym tillsammans ”The Nordic Sound”. Körens förmåga för att många medvetet föra fram, leva sig in inom samt på en övertygande sätt levandegöra ett repertoar, vilket sträcker sig från renässans mot nutid, är enastående.

Genom sin banbrytande a capella-konst äger Eric Ericsons Kammarkör inspirerat flera generationer kompositörer. Från sin centrala område inom svenskt musikliv äger kören kontinuerligt utvidgat sin aktivitet så för att den inom solens tid innefattar samarbete tillsammans åtskilliga världsledande orkestrar samt ensembler.

Slutligen besitter Eric Ericsons Kammarkör, genom ett lång rad inspelningar tillsammans med svenska samt nordiska körkompositioner, dokumenterat samt givit en fint bidrag mot detta nordiska kulturarvet.[2]

I motiveringen lyfts kören fram liksom ett förebild både inom svensk, skandinavisk samt internationell körvärld.

Aspekter såsom framhävs är en fint konstnärligt formulering, enstaka virtuos hantverksskicklig standard samt enstaka högt utvecklad klang. Även körens förmåga för att levandegöra enstaka kronologiskt sett bred repertoar från renässans mot nutid samt dess roll beneath lång period såsom inspirationskälla för kompositörer nämns.

Slutligen slås fast för att kören genom ett mängd inspelningar både besitter dokumenterat samt bidragit mot detta nordiska kulturarvet.

Denna detaljer från Kammarkören speglar förmodligen ganska väl ett allmän ögonkontakt på svensk körsång idag, åtminstone tillsammans våra främsta ”elitkörer” inom åtanke.

ej minimalt inom media förs gärna enstaka foto fram från svenskt körmusicerande likt hållandes hög klass, också inom ett internationell jämförelse. Frågan ifall varför svenska körer nått dessa framgångar aktualiseras då samt då. Är detta för för att detta finns särdeles kompetenta körledare samt körsångare inom Sverige?

alternativt finns förklaringen inom svenska körers omvittnade disciplinerade sätt för att framföra musiken, exempelvis vad gäller faktorer likt intonation samt samtidighet inom föredrag samt textuttal? alternativt beror detta på enstaka speciell körklang, ett klang såsom visserligen uppfattas såsom ”svensk” dock såsom verkar tilltalande över nationsgränserna?

Just klangaspekten inom samband tillsammans med tillsammans körsång besitter kommit för att hamna inom medialt fokus beneath dem senaste decennierna.

detta är symptomatiskt för att Nordiska rådet inom sin prismotivering nämner just Kammarkörens ”högt utvecklade klang” samt för att den nästan blivit synonym tillsammans ”The Nordic Sound”. För många är denna svenska alternativt nordiska körklang sammankopplad ej bara tillsammans denna kör utan också tillsammans med körledaren &#; Eric Ericson &#; själv.

Både inom media samt inom forskningssammanhang är Eric Ericson den körledare vilket äger fått störst uppmärksamhet. Eric Ericson själv talar ifall sin ställning eller tillstånd inom körvärlden såsom ”nästan liksom enstaka mytbildning”.[3] enstaka sådan fokusering på ett enskild aktör riskerar för att leda mot för att enstaka schablonartad samt onyanserad foto från efterkrigstidens svenska körhistoria målas upp samt får fäste inom historieskrivningen.

detta är därför ytterst angeläget för att också lyfta fram mindre uppmärksammade namn inom svensk körhistoria, personer likt liksom Ericson byggde &#; samt bygger &#; vidare på enstaka äldre svensk körtradition.

I denna artikel[4] önskar jag analysera beskrivningar från samt uppfattningar angående klang inom svensk körsång inom en historiskt perspektiv.

Vilka innebörder äger lagts inom begreppet ”klang”? besitter klangidealen varit desamma alternativt äger dem växlat? Hur äger man samtalat om kring dessa klangideal? För för att söka svar på dessa frågor äger jag använt mig från en källmaterial grundlig körtidskrifter,[5] pedagogiska böcker samt publicerade intervjuer.

Detta besitter också riktat undersökningen mot för att gälla blandade körer. detta finns redan för tillfället rikligt tillsammans med undersökning liksom behandlar röstens klang inom röstfysiologiskt samt akustiskt perspektiv liksom lärorik undersökning kring körledares samt körers arbete.[6] Även frågan ifall förekomsten från ett bestämd svensk alternativt skandinavisk klang besitter tidigare berörts, bland annat från Lennart Reimers inom hans översikt över körsången beneath talet inom Musiken inom Sverige[7] samt inom föremål eller textstycken inom antologier[8] samt från Leif Jonsson inom Musik inom Norden[9].

en jobb liksom varit synnerligen värdefullt för denna produkt är Helena Stenbäcks CD-uppsats inom musikpedagogik ifall svensk körpedagogik inom en kammarmusikaliskt perspektiv.[10] Syftet inom hennes artikel &#; för att behandla dem faktorer vilket kunna tänkas äga bidragit mot utvecklandet från ”den svenska kammarkörklangen” &#; tangerar denna min undersökning.

Samtidigt skiljer den sig inom inriktning genom för att vilja söka svar på frågan ifall denna klang äger utvecklats ur några påvisbara pedagogiska processer samt inom så fall vilka, medan jag här önskar illuminera synen på ”klang” såsom den kommer mot formulering inom diskussioner inom mitt undersökningsmaterial.

Stenbäck bygger sin undersökning bland annat på intervjuer vilket denna gjort tillsammans med olika körledare. Dessa intervjuer återges inom avskrift inom uppsatsen samt äger använts liksom källmaterial även inom denna artikel.

Artikeln är disponerad inom två delar. Den första delen utgör artikelns kärna.

inom denna försöker jag mig på enstaka läsning från mitt ämne, enstaka läsning likt inom sin tur förutsätter ett start begreppsdiskussion. enstaka översikt över klang­diskussioner inom körtidskrifter från samt tillsammans med talet fram mot idag får där forma enstaka nödvändig bakgrundsteckning mot ett närmare redogörelse från klang­diskussioner hos två från talets stora körledar­profiler: David Åhlén samt Johannes Norrby.[11] inom enstaka andra sektion för jag en anslutande resonemang kring senaste decenniers nyfikenhet för den svenska alternativt nordiska klangen inom körtidskrifter samt körlitteratur.

Jag visar upp här enstaka möjlig förklaring mot varför enstaka nationell koppling mot klang lyfts fram just för tillfället inom detta ämne samt ger avslutningsvis förslag på några framtida forskningsuppgifter.[12]

[2] Klang, samklang, klangfärg alternativt sound?

Körsång inom land är en spännande samt mot stora delar outforskat område, samt också en område vilket bjuder på stora utmaningar.

När Bo Wallner analyserade forskningsläget år uttryckte han sin förvåning över för att svenskt körliv samt svensk körrepertoar från idag (med ”idag” syns denne mena perioden ) ej plats ämne för en många stort upplagt forskningsprojekt inom samverkan mellan högskola, musikhögskolor samt samtliga berörda aktiviteter.

Wallners möjliga förklaring plats för att detta dels berodde på för att ämnet är så grundlig, dels för att detta är så dynamiskt samt därmed all tiden så föränderligt. Bland dem många möglich forskningsuppgifter han formulerar nämner denne bland annat undersökning ifall klangideal.[13] När vetenskapsman samt utövare samlades drygt 20 år senare, hösten , nära en körforskningssymposium inom skogsdunge för för att diskutera körforskningens nuläge samt framtidsutsikter, kunde man konstatera för att läget inom stort sett plats detsamma: ”Med tanke på den praktiska körverksamhetens starka ställning inom landet är körforskning inom såväl musikvetenskap samt musikpedagogik likt konstnärlig undersökning förvånansvärt lite utvecklad.

angående detta beror på forskningsobjektets mångfasetterade samt komplexa karaktär innebär detta också enstaka stimulerande prov inför framtiden”, står detta för att läsa inom inbjudan mot symposiet.[14]

Till skillnad från konventionell västerländsk konstmusikhistoria, där kompositör samt verk från tradition besitter tilldelats ett huvud lokal, besitter intresset inom körmusik­forskning inom minimalt lika hög grad också riktats mot exekutören.

Svensk körhistoria inom en exekutörsperspektiv är dock mot stora delar enstaka odokumenterad bakgrund. Många körer besitter inte någonsin spelats in alternativt dokumenterats på något sätt. inom bästa fall besitter kören själv upprättat en körarkiv tillsammans noter, programblad samt ytterligare inspelade eller skrivna bevis, dock så är ej ständigt fallet.

idéer kring exempelvis repertoar samt framförande äger kommunicerats muntligt mellan körledare, körsångare samt auditorium. Normer samt värderingar ifall körsång äger internaliserats inom ett mot stora delar outtalad körpraxis. detta äger utvecklats en sätt för att kommunicera kring körsång såsom besitter förståtts från inblandade, dock likt ej ständigt äger varit förankrat inom uttalade alternativt konsekvent använda definitioner.

en modell på detta gäller termen ”kör” &#; vilket menar oss egentligen när oss talar angående ett kör? Är detta liktydigt tillsammans med den definition vilket är vanlig inom lexikon (en en- alternativt flerstämmig vokalensemble tillsammans med flera sångare inom varenda stämma), alternativt förekommer olika definitioner från termen beroende på period samt sammanhang?[15] När Nordiska rådet berömmer Kammarkören för deras ”högt utvecklade klang” &#; vilket menar man då tillsammans klang?

Är detta identisk sak liksom den klang såsom behandlas inom Körsångs temanummer (1/) ifall ”Svensk klang!”, samt är detta inom sin tur identisk ”klang” likt Aron Hallenberg talar angående inom sin nyhet ”Körsång samt körklang” inom KSF år ?

Går man mot olika svenska musiklexika samt slår upp termen ”klang” ser man enstaka variation över tidsperiod, vilket följande modell illustrerar:

Ingmar Bengtsson, Sohlmans Musiklexikon år

Klang används inom vardagsspråket fr a för för att beteckna ljud samt ljudkvaliteter, likt på ett gång är ”välklingande” samt på något sätt karakteristiska.

[] inom musiksammanhang äger termen klang på svenska kommit för att användas inom flera betydelser, från vilka dem tre följande är viktigast:

1. Klang liksom synonym mot klangfärg, varvid också upplevelsen från ljudets dynamiska envelop o d ingår

2. Klang liksom förkortning från samklang

3.

Klang vilket specialiserad begrepp inom akustiken för ljud kännetecknande från för att dem ingående periodiska svängningarna bildar en harmoniskt spektrum[16]

Sohlmans musiklexikon år

1. Begreppet klang besitter på senare tidsperiod kommit för att införlivas inom sv. språkbruk för för att bet.

ackordbildningar, liksom äro bärare från bestämda funktioner (t. ex. dominantklang, underklang, parallellklang etc.) titta även beneath Harmoni 2.

2. Inom akustiken bet. för en ljudförlopp, likt består från ett grundton tillsammans tillhörande övertoner.[17]

Tobias Norlind: Allmänt musiklexikonår

Klang, tonen, antingen såsom enstaka lätt rad från periodiska svängningar el.

vilket sammansättning från flera toner.

Hon kommer utför ängarna vid Sjugareby

Klangens karaktär beror på dem medsvängande övertonerna. Sammansatta klangar [sic] bildas genom ackorden såsom trekl., fyrkl. m. m. Man talar härvid ifall ett konsonerande samt ett dissonerande k. samt söker karakterisera dem genom för att utgå från tonernas svängningar (ljudets vågrörelse).[18]

Dessa förmå jämföras tillsammans artikeln ”Klang” inom år

klang, ljudet från enstaka komplex ton, vilken är uppbyggd från en ackord från samtidigt ljudande, nästan alternativt helt harmoniska deltoner, dvs tillsammans med frekvenser liksom bildar enstaka harmonisk serie.

[] liksom med känsla för musik begrepp används klang för ackord bestående från flera samtidigt ljudande skaltoner likt bildar vissa intervall. Klangens karakteristiska standard kallas klangfärg.[19]

Gemensamt för varenda dessa lexikonartiklar är enstaka definition från ”klang” inom fysikalisk (akustisk) bemärkelse, dock därutöver uppvisar dem olika artiklarna intressanta skillnader.

NE samt Tobias Norlind talar angående klang likt antingen ljudet från ett ton tillsammans deltoner alternativt flera samtidigt ljudande skaltoner. Sohlmans musiklexikon anför ensamt ett definitinon från klang kopplad mot en ackords funktion inom detta musikaliska sammanhanget. Ingmar Bengtsson betonar för att termen används inom flera olika betydelser samt ger modell på vilket man menar är dem tre viktigaste: Klang vilket synonym mot klangfärg, klang likt synonym mot samklang (sammanljudande från flera toner) alternativt klang inom akustisk bemärkelse.

I Helena Stenbäcks artikel presenteras ytterligare ett definition från ”klang”, ett definition såsom framstår vilket sprungen ur praktisk körerfarenhet samt såsom förmodligen ligger nära den perception liksom Nordiska rådet ger formulering för inom sin prismotivering:

Klang innefattar: ej bara detta övertonsspektrum såsom kommer mot stånd när enstaka ton alternativt flera samtidigt ansätts, utan också vibratostorleken, ansättandet från tonen (insvängningsförloppet), dynamiken, den taktfulla pregnansen samt själva den kollektiva klangmattan, vilken förmå existera jämn (ingen röst sticker ut) alternativt spretig (enskilda röster är hörbara inom klangen).[20]

Hennes definition omfattar dem tre viktigaste betydelserna liksom omtalas inom Sohlmans klang inom akustisk bemärkelse (”övertonsspektrum [] när ett ton ansätts”), klang såsom samklang (”flera [toner] samtidigt ansätts”) samt klang liksom klangfärg[21] (”själva den kollektiva klangmattan”).

Därutöver inkluderar denna också vibratostorlek, dynamik samt taktfylld pregnans. Denna definition påminner ifall Lennart Reimers användning från ”sound body”[22] inom sin undersökning från karakteristiska klangegenskaper inom svensk körsång samt från ”kör-sound”[23] när han samtalar om frågan angående detta finns en svenskt kör-sound.

Reimers besitter inom sin tur utgått från den definition från ”sound” vilket presenteras inom Per-Erik Brolinsons samt Holger Larsens avhandling angående rockmusik samt dess koppling mot industri, elektronik samt sound.[24] Reimers menar därmed ”en totalitet vilket innefattar mera än dem klangfärgsliga faktorerna, alltså även element från den musikaliska fakturen samt över viktig från grundkaraktärer hos olika musikaliska element samt liksom bidrar mot identi­fierings­möjlig­heten från den ensemble likt producerar musiken.”[25] Både Stenbäcks samt Reimers definition avser klang alternativt sound inom betydelsen körklang/körsound, alltså den samlade klangen/det samlade soundet likt kurera kören gemensamt producerar.

Denna begreppspresentation, liksom är kapabel upplevas vilket mer förvirrande än klargörande, visar på en metodologiskt bekymmer inom denna undersökning: angående förståelsen från klang besitter växlat beneath olika tider samt inom olika kontext, hur är detta då möjligt för att ringa in själva fenomenet inom undersökningsmaterialet?

detta angreppssätt såsom kommer för att tillämpas här är för att utgå från Reimers vida definition från klang likt ”sound”, samtidigt såsom hänsyn tas mot dem kontext när termen klang explicit förkommer inom källmaterialet. Den vida definitionen eliminerar inom möjligaste mån enstaka anakronistisk ögonkontakt på klangbegreppet inom detta historiska materialet samtidigt liksom uppmärksamheten mot den explicita användningen från termen möjliggör enstaka skärpning från ordets innebörd beneath olika tider samt hos olika skribenter.

Man måste således äga inom åtanke för att ett betydelseförskjutning är kapabel äga ägt plats mellan olika tidpunkter samt kontext, liksom för att dem definitioner såsom står för att läsa inom lexika kunna skilja sig från ordets användning inom praktisk verksamhet.

[3] Bakgrund: ”Klang” inom körtidskriftsartiklar beneath perioden

Alltifrån talet diskuteras klang inom dem undersökta körtidskrifterna.

Redan tidigt förekommer termen inom flera parallella betydelser. År publicerades inom Vår Sång extrakt ur enstaka skrivelse från Hugo Alfvén, då director musices nära Uppsala högskola, angående den svenska manskörssången. inom utdraget visar upp Alfvén olika synpunkter gällande manskörsångens utförande samt kommer då också in på textuttal samt andhämtning.

Sångaren bör, skriver Alfvén, göra enstaka djupandning inom så god tidsperiod för att denne kunna ansätta tonen tillsammans med fullkomlig noggrannhet. ifall andhämtningen görs alltför sent kommer sångaren antingen för sent nära insatsen alternativt påbörjar frasen tillsammans med halvfyllda lungor, vilket ger enstaka ”otillfredsställande klang” samt framtvingar tjuvandningar mitt inom mening alternativt på andra icke lämpliga ställen.[26] Här åsyftar alltså Alfvén den enskilde sångarens röstklang.

inom ett skrivelse, publicerad inom Sången året därpå, samtalar om författaren Olof Holmberg också ”röstklang”. För för att behärska bedöma röstklang måste man lära sig för att höra vilket liksom är förtjänstfullt dock också vilket såsom är oriktigt både inom andras röster samt sin personlig röst.

Holmberg visar upp sedan vad denne ser vilket dem allmänna felen på baksidan oskön röstklang: oriktig andning, hård tonansats, dålig resonans samt felaktig artikulation. Naturlighet är ledstjärnan; genom djup andning samt tydlig artikulation uppnås en naturligt talande på noter.

dock Olof Holmberg kommer inom sin produkt också in på en annat slags klang, nämligen detta han kallar för körens ”gemensamhetsklang”: ”Nu är detta självklart uppenbart, för att enstaka körsångare icke är kapabel lägga sitt sysselsättning efter identisk linjer liksom ett solosångare. specifikation, likt nära solosången framträda tillsammans med förfärande klarhet, slipas från alternativt bortblandas inom den gemensamhetsklang, vilket körsången företer.”[27] För för att uppnå denna gemensamhetsklang krävs rätt inställning hos sångarna: dem måste lyda sig sysselsättning tillsammans sången samt underordna sig dirigenten.

dem måste tillsammans andra mening existera ödmjuka inför uppgiften samt uthålliga inom sitt jobb. inom enstaka kör är detta samarbetet, samsjungningen, likt är grundbulten. Dirigenten begär för att sångarna upphör tillsammans för att titta sig såsom solister; dem bör inom stället inordna sig inom detta gemensamma framförandet från sången.[28] Denna tanke på kören vilket enstaka enda klangkropp är återkommande inom kördiskussionen beneath kurera den undersökta årsperioden.

inom en inlägg inom Vår Sång år tar organisten samt körledaren för Marstrands Sångsällskap, Göte Sporsén, upp fördelarna tillsammans för att låta barnkör samt blandad kör ibland samverka. enstaka sådan samverkan får positiva konsekvenser både för ”samklang” (i betydelsen ackordklang) samt ”klang” (i betydelsen gemensamhetsklang).

angående man låter barnkören sjunga soliststämmor, får den blandade kören öva sig inom för att sjunga ackompanjemang &#; ett nyttig övning vilket tvingar kören för att uppmärksamma samklangen samt inom för att sjunga pianissimo. Dessutom skapas enstaka helt färsk betagande klang inom den blandade kören när den ställs mot dem ljusa, klara barnrösterna, ett klang likt den ej besitter när den sjunger isolerad.

En körledare vilket kom för att framträda flitigt liksom skribent inom tidskriften Vår Sång beneath mellan- samt efterkrigstiden fanns Johannes Norrby. inom ett rad föremål eller textstycken, bland annat enstaka artikelserie såsom behandlade körtekniska bekymmer () samt enstaka serie kör­instruktioner beneath åren , berör han klang inom samband tillsammans körsång.

Körsintruktionerna publicerades såsom bilagor mot parallella radioprogram (”Sjunga inom blandad kör”), vilka sändes 14 söndagar samt där Johannes Norrby samt Eric Ericson växelvis höll inom olika körsångsinstuderingar.[29] Även inom dessa instruktioner används, vilket oss kommer för att titta, termen klang inom många olika betydelser.

detta är också idag, inom Eric Ericsons instruktioner, vilket formuleringen ”homogen körklang” börjar uppträda åter­kommande.[30]

Över skalle taget är detta påtagligt för att denna period, slutet från talet samt talet, inom körsammanhang uppfattades likt ett brytningstid.

Detta ligger helt inom linje tillsammans tidens nysakliga anda. Termen nysaklighet användes från samt tillsammans med talet för olika moderniseringstrender på detta kulturella området, vilka präglades från enstaka strävan mot ett objektiv klarsyn samt rationalitet samt försvunnen från självständighet samt subjektivitet.

inom sin totalitet är kapabel den nya sakligheten betecknas vilket antiromantisk samt antiexpressiv. Inom musikområdet betonades komponerandet vilket en hantverk dock också musicerandets gemenskapsbildande kraft. Man blickade åter mot musiken före romantiken samt lät sig inspireras från den inom sitt eget komponerande inom neobarock alternativt neoklassicistisk stil.

Man intresserade sig också för användandet från historiska instrument liksom blockflöjt, cembalo samt gamba[31] samt tidstrogna framföranden från äldre toner. ett bidragande faktor mot detta nyfikenhet plats dem nya vetenskapliga rön likt kom fram beneath denna period samt dem arbeten angående gregoriansk sång samt äldre polyfon tonkonst vilket publicerades från musik­forskare, ej minimalt beneath talet.[32] Intresset för nysaklighet fanns framträdande inom kyrkomusiken.

Kyrkomusikern Ingvar Sahlin, såsom plats enstaka från den nya saklighetens viktigaste språkrör inom talets landet, verkade aktivt för användandet från blockflöjten inom kyrkomusiken. tillsammans med sin rena samt ”kyska” ton kunde den hjälpa människorna försvunnen från den romantiska kyrkomusiken. Den passade väl in inom en nysakligt klangideal.

Orglarnas labialstämmor liknade blockflöjtens klara, raka samt smala ton, samt repertoaren för instrumentet ägde skapats århundraden tidigare. Dessutom kunde den hjälpa mot för att överbrygga den klyfta liksom man tyckte ägde uppstått mellan konstmusiken samt gemene man. Blockflöjten kunde på den instrumentala sidan tjäna identisk roll vilket allsångsrörelsen ägde gjort på sångens område.[33]

I körtidskrifter från samt talen uttrycks klart för att romantisk toner ej längre plats på modet.

Samtidigt uppfattades dock den nya seriella musiken, punktmusiken samt elektronmusiken liksom svår samt, inom dem fall detta handlade angående nyskriven modernistisk körmusik, liksom mer instrumental än vokal mot sin karaktär. Körledaren samt tonsättaren Karl-Eric Andersson talade sannolikt för flera körsångare när denne år satte sina reflektioner på pränt: ”Hur långt bör oss följa tillsammans med inom tonsättarnas experimentverkstad?

oss ville så gärna för att komponisterna tänkte vokalt, när dem skriver körmusik. Är detta naturligt för att inom vissa moderna verk även många kompetenta körer måste äga någon korist tillsammans helt gehör inom varenda stämma?”[34] Man vände inom stället blickarna mot vilket Karl-Eric Andersson kallar ”konventionell pastischartad toner från inom dag” samt äldre toner från renässans samt stilriktning.

Denna repertoar ägde fött en nytt klangideal. [35] ett trend märks mot ett allmän nedskärning från körernas storlek, från föregående decenniers stora körer &#; tillsammans med tillfälliga jättekörer beståendes från flera tusen sångare såsom enstaka ytterlighet – mot kammarkörer tillsammans med sångare.

Detta påverkade också körklangen samt arbetet tillsammans med denna. dem svenska kontakterna tillsammans utlandet, bland annat tillsammans Schola cantorum inom Basel samt utländska körledare vilket beneath mindre alternativt längre period vistades inom landet (Mogens Wöldike samt andra), spelade också in här.

Den västtyske dirigenten Wilhelm Ehmanns medverkan nära olika kurser inom Uppsala beneath talet samt hans pläderande för ett ljus samt transparent körklang inom både äldre samt färsk toner syns äga gjort intryck, då denne uppmärksammas inom flera föremål eller textstycken inom Sångarbladet. Ehmann poängterade vikten från för att enstaka kör måste öva lika precis såsom enstaka stor grupp musiker som spelar tillsammans inom fråga angående andning, tonbildning, textning samt frasering.

Då först blir körklangen levande. han såg gosskörerna såsom en föredöme, vars klang dem blandade körerna skulle försöka efterlikna.[36]

Också en avståndstagande från vilket man uppfattade vilket ett romantisk körklang är beneath denna period klart. Aron Hallenberg formulerar detta (i KSF år ) likt för att den nutide körledaren ännu brottas tillsammans klangproblem vilket äger sina rötter inom den romantiska sångstilen tillsammans dess känsloladdade brösttoner.

”Körsångens nya giv” fanns vad Hallenberg beskriver såsom enstaka modifierad objektiv klangstil. Idealet för den moderna kyrkokören lutade alltmera mot gosskörernas serafiska klang.

Det känsloladdade råsjungandet &#; vilket bäst är kapabel studeras hos manskörerna från den gamla skolan &#; bortarbetas mot förmån för den ”kyska” klang, liksom framför allt hör samman tillsammans sånger från Schütz” tidevarv.

Körmusikens renässans går numera ut på en inom möjligaste mån autentiskt återgivande från den äldre körmusiken. mot den objektivt ”raka” klangen från rösterna fogas samtida instrument: cembalo, gambor, blockflöjter etc.[37]

När Leif Aare år beskriver tidens klangideal sker detta också inom liknande termer:

Jag tror, för att körerna måste sträva mot den klang såsom oss upplever såsom ren, därför för att den är inom linje tillsammans med vår tids skönhetslära.

möjligen kunna den kallas instrumental, därför för att den är samlad, kollektiv, tät samt böjlig. Den är fri från detta skvalpande vibrato, där körmedlemmarna darrar inom varsin takt allt efter vokal utrustning samt emotionell anspänning.[38]

Han uppfattar dem vad han kallar för ”romantisk-klangliga uttrycksvärdena” såsom emotionellt belastade samt lätt förledande mot bristande koncentration inom framförandet.[39] Intrycket är för att detta råder enstaka samstämmighet kring vilken körklang liksom låg inom tiden samt vilket klangideal man skulle jobba för.

möjligen kunna detta artikel enstaka förklaring mot varför klang­diskussioner ej förekommer på identisk sätt inom körtidskrifterna beneath talet samt dem tre efterföljande decennierna jämfört tillsammans med tidigare &#; ifall enstaka konsensus råder behövs detta ingen samtal.

Då klang tas upp sker detta inom stället ofta inom samband tillsammans med föremål eller textstycken angående specifika körledare (exempelvis när Karl-Eric Andersson år beskriver Mogens Wöldikes sysselsättning tillsammans med Köpenhamns Drengekor)[40] alternativt inom samband tillsammans repertoardiskussioner (exempelvis när Gustaf Sjökvist år beskriver klangliga bekymmer inom samband tillsammans med den nya kombinationen kör samt jazzgrupp).[41]

Under talet började man, skriver Leif Jonsson, prata angående en svenskt ”sound” inom körsammanhang,[42] samt denna koppling mellan klang samt nationellt formulering återspeglas också inom dem undersökta körtidskrifterna.

Klangen framställs vilket en nationellt känne­tecken. Ibland får utländska körledare betrakta ”den svenska klangen” inom en utifrånperspektiv, såsom den amerikanske kördirigenten Gary L Andersons inom sin produkt ”Den svenska klangen”, publicerad inom Körsång år

I varenda kör jag iakttog beneath min vistelse [i Sverige], upptäckte jag fyra återkommande beståndsdelar inom den svenska körklangen.

dem fyra beståndsdelarna är 1) utmärkta legatolinjer; 2) betoning på rätt vokaler; 3) kontrollerat vibrato, inom synnerhet inom sopran- samt altstämmorna samt 4) utmärkt intonation. Dessutom verkar detta artikel en term inom körsång, alternativt när man sjunger inom ett kör för att ensemblens ljud är summan från sina individer, detta önskar säga för att detta finns enstaka idealklang dirigenter föredrar samt sångarna arbetar därför år efter år tillsammans med för att försöka uppnå denna klang.

Samtliga från dem fyra komponenterna kunde urskiljas inom ett mellanstadieflickkör, enstaka blandad gymnasiekör, enstaka månggenerations kyrkokör, ett plats kyrkokör samt inom professionella kammarkörer.[43]

Den svenska klangen beskrivs från Anderson likt unik samt såsom förankrad inom samtliga körskikt, alltifrån skolkören mot den professionella kammarkören.

Vi besitter här kunnat titta för att detta enkla mening, klang, inom körtidskrifterna bär på ett komplex bakgrund.

oss besitter kunnat titta hur detta, inom enlighet tillsammans lexikon-definitionerna, besitter använts inom flera olika betydelser (röstklang, instrumentklang, samklang, ”gemensamhetsklang” alternativt ”körklang”) samt för att den brukliga användningen från klang inom kollektiv bemärkelse (gemensamhetsklang alternativt körklang) snarare handlar ifall klangens standard, alltså ifall klangfärg alternativt sound, än ifall klang inom akustisk bemärkelse.

oss äger också kunnat titta hur tiden efter andra världskriget, allmänt beskriven såsom tiden för ”det svenska körundret”, ej bara från eftervärlden utan också från samtiden uppfattades likt ett brytningstid samt hur klangaspekten därefter ej får identisk slags uppmärksamhet inom körtidskrifterna vilket tidigare.

När klang besitter diskuterats beneath dem senaste åren är detta gärna inom struktur från ”svensk” alternativt ”nordisk” klang. Man avser då klang inom betydelsen ”gemensamhetsklang” alternativt ”k”.

Denna genomgång väcker många frågor, varav två bör behandlas här.

Den första gäller andra världskriget såsom brytningstid samt omständigheterna kring uppkomsten från vilket likt från samtiden uppfattades såsom en nytt klangideal. Hur såg enskilda körledares klangideal ut inom denna brytningstid? Vilka faktorer spelade roll inom formandet från detta nya klangideal? Den andra gäller dem senaste årens förkärlek för att prata angående ”den svenska” alternativt ”nordiska” klangen.

Går detta verkligen för att prata angående en svensk alternativt skandinavisk klang? Varför besitter detta beneath dem senaste decennierna funnits en behov från för att sätta ett nationell etikett på klang inom svensk körsång?

[4] David Åhlén, Johannes Norrby samt klangideal beneath tiden kring andra världskriget

År startade Eric Ericsons ”Halv-åtta-kören”, den kör likt senare kom för att kallas Eric Ericsons kammarkör.

ett från drivkrafterna på baksidan bildandet från kören plats för att inom avsaknad från skivinspelningar få höra hur den gamla toner likt beskrivs på musikhistorielektionerna på ”Ackis” egentligen lät. Följaktligen sjöng man många madrigaler, dock även nyskriven toner (Hindemith m fl) upptog kammarkörens nyfikenhet.

Eric Ericson beskriver detta såsom för att kammarkörsformatet låg inom tiden. På kontinenten bildades kammarkörer, samt efter kriget nådde influenserna Sverige.[44] Alltsedan talet fanns ett tradition inom landet för att sjunga tidig musik,[45] samt man fann för att den äldre repertoaren lämpade sig bättre för detta lilla formatet än för större körer.

Redan beneath musikhögskoletiden fick Ericson praktisk kunskap från den äldre musiken genom för att sjunga Palestrina samt Bach för David Åhlén inom skolans elevkör samt genom för att dirigera Stockholms madrigalkör, grundad från Felix Saul. Därutöver knöt denne kontakter tillsammans med tyska kammarkörer samt den danske barockspecialisten Mogens Wöldike, likt fanns verksam nära Sveriges Radio beneath åren Även Johannes Norrby samt dennes ensemble Voces Intimae gav starka impulser.

Efter studietiden gav sig Eric Ericson ut på ”vandringsresa” samt besökte då bland annat olika Bach- samt Schützfester inom Tyskland, Schola Cantorum inom Basel samt King’s College inom Cambridge. Sammantaget kom han beneath dessa år alltså inom förbindelse tillsammans med både danska samt tyska kammarkörstraditioner, tillsammans Schola Cantorums vad han beskriver liksom ”instrumentala klangvärld” samt tillsammans engelsk körtradition samt gosskörsång.[46] inom Vår Sång år lämnar Ericson följande reserapport:

Det helt starkaste musikaliska intrycket från min Englandsresa blir ändå gosskörernas sång.

mot dem förnämsta inom London samt dess närhet räknas körerna inom Westminster Abbey samt S:t Pauls Cathedral samt nära Kings College inom Cambridge, New College inom Oxford samt katedralen inom Canterbury. Kören inom Kings Chapel inom Cambridge gav mig denna gång den största musikaliska behållningen.[47]

Samtidigt liksom utländska impulser alltså spelade ett massiv roll för den unge Eric Ericson nämner han även dem båda svenskarna David Åhlén samt Johannes Norrby liksom viktiga.

David Åhlén (–) plats verksam liksom kyrkomusiker samt kördirigent. beneath enstaka lång rad år (–56) fanns denne anställd såsom kantor inom Engelbrektskyrkan inom huvudstaden, periodvis (–53) sidled tillsammans med tjänstgöring liksom lärare inom körsång samt kördirigering nära Musikhögskolan.[48] han ägde studerat inom Leipzig samt dryckesställe tillsammans med sig starka impulser från Tyskland, ej minimalt den tyska Bachtraditionen, bostad mot landet.

År inledde han den ännu idag levande traditionen för att årligen framföra Matteuspassionen från Johann Sebastian Bach inom Engelbrektskyrkan.[49] Johannes Norrby (–94) innehade ett rad viktiga poster inom Stockholms sångarliv: denne ledde Björlingkvartetten, Akademiska kören, Voces intimae samt Musikaliska sällskapet (nuvarande Filharmoniska kören) samt plats dessutom beneath enstaka tidsperiod förbundsdirigent inom Sveriges körförbund.

beneath enstaka lång rad år fanns han också verkställande direktör för Konserthusföreningen inom huvudstaden (–70) samt konserthuschef (–70).[50] han fungerade beneath åren –40 liksom redaktör för tidskriften Vår Sång[51] samt framträdde beneath dessa samt närliggande år frekvent såsom skribent inom denna tidskrift.

[5] David Åhlén samt Kördirigenten

År publicerades David Åhléns lärobok inom kördirigering, Kördirigenten: enstaka handbok inom körfostran samt kördirigering.

Boken visar på hans tyska påverkan då stora delar från boken visade sig existera hämtade från den inom Leipzig verksamme tonsättaren samt körledaren Kurt Thomas Lehrbuch der Chorleitung.[52] Trots för att detta alltså ej ständigt rör sig angående Åhléns originaltext är boken intressant för vårt vidkommande, eftersom dess innehåll ändå måste antas företräda Åhléns eget körideal.

inom boken behandlar Åhlén återkommande klang inom betydelserna röstklang, samklang samt vad denne benämner vilket ”körklang”. denne eftersträvar också homogenitet inom klangen. enstaka homogen klang är kapabel, skriver Åhlén, uppnås genom för att varenda körsångare äger sin bestämda ställe inom kören, både nära repetitioner samt nära offentliga framträdanden.

”Detta ej bara för kamratskapens skull utan också därför, för att detta ur klangsynpunkt är fördelaktigt. detta bidrar mot homogeniteten inom klangen. Rösterna så för att säga växa tillsammans.”[53] beneath den period när boken är tillkommen äger kammarkören slagit igenom, samt när Åhlén talar angående den ur klangsynpunkt optimala storleken på ett blandad à cappella-kör tycks detta artikel kammarkörsformatet han äger inom åtanke: minimalt fyra sopraner, fyra altar, två à tre tenorer samt fyra basar behövs nämligen för för att man skall behärska åstadkomma ett något så när god körklang.[54] vad bidrar då mot enstaka god körklang?

A samt o är ett god tonbildning.

Kvinnan börjar gå uppför berget

Målet är ett ton liksom klingar fri samt obunden; klingar rösten fritt sjunger man också rent. Åhlén framhäver även textningens innebörd för körklangen samt då särskilt dem tonande konsonanterna:

De tonande konsonanterna tjäna likt bryggor mellan vokalerna.

dem producera legatot samt bidraga mot för att åt körklangen ge denna lätta, luftiga prägel, liksom man strävar efter inom körarbetet. Dessa tonande konsonanter, j, m, n, l, r, v, måste tillsammans hänsyn mot dem klangverkningar man tillsammans dem kunna uppnå, särskilt övas.[55]

Värt för att notera är för att Åhlén beskriver den lätta, luftiga samt homogena körklangen vilket sitt klangideal.

för att han strävade åt detta hållet inom sitt eget praktiska körarbete framgår också inom intervjuer gjorda tillsammans med yngre körledare. broder Samuelsson uppger för att ”han [David Åhlén] ägde sträng disciplin, sångarna måste bli enstaka hel klangkropp tillsammans denne äger säkert betytt ett hel sektion för Eric, samt även för oss andra när oss kom ut, därför för att oss fick för detta första ett disciplin samt fick lära oss rejäla grundslag.”[56] en sätt för David Åhlén för att träna kören inom för att hitta ett homogen samt ren körklang plats för att låta dem sjunga inom väldigt svag nyans, vilket också framgår från dessa intervjucitat: ”Det berättas mig från korister inom hans kyrkokör inom Engelbrekt på den tiden, för att han sjöng in samtliga satser inom pianissimo, vad detta än gällde – ohyggligt svagt – för för att dem skulle lyssna, samt få enstaka någorlunda ren klang.

Ovanpå detta klistrade han sedan nyanserna.”[57] (sagt från Karl-Eric Andersson), ”[David Åhlén jobbade med] framför allt väldigt svagt pianissimo, för många faktiskt.”[58] (sagt från broder Samuelsson), ”hans passion plats den svaga nyansen.” (sagt från Madeleine Uggla).[59]

[6] Johannes Norrby samt körtekniska frågor inom Vår Sång –40

Även Johannes Norrby är känd för sitt förespråkande från den svaga nyansen.

Johannes Norrby tillhörde, i enlighet med Leif Jonsson, dem liksom tidigast tog fasta på tonbildningens innebörd för körklangen.[60] Genom sina sammanlagt tre föremål eller textstycken ifall körtekniska bekymmer, publicerade inom Vår Sång –40, får man ett värdefull inblick inom denne enskilde körledares sätt för att titta på klangideal samt jobba tillsammans med klang just nära tiden för andra världskrigets utbrott.

Genom dessa körtekniska föremål eller textstycken framgår detta klart hur viktigt Norrby ansåg detta existera för att all tiden tänka kring musiken inom en kompositionstekniskt samt även en historiskt hänseende.

en sådant helhetsresonemang är kurera tiden närvarande samt avgörande för dem konkreta lösningar liksom Norrby föreslår inom detta praktiska körarbetet. Hänsyn måste exempelvis ständigt tas mot detta melodiska samt harmoniska sammanhanget, skriver Norrby. detta är ej alls säkert för att varenda stämmor inom kören ständigt bör sjunga sina toner lika starkt.

På detta ger Norrby en konkret modell inom form eller gestalt från ett Dalvisa.

Han ser att kvinnan har sett honom

Denna gammal visa, här inom arrangemang från Carl Paulsson för blandad kör samt barytonsolo, inleds tillsammans med för att tenorer samt basar sjunger en g-mollackord (notex 1) fördelat över andra bas (tonen G), första bas (d), tredjeplats tenor (g), andra tenor (b) samt första tenor (d′). Kvinten inom första bas måste här sjungas många svagare än grundtonen, därför för att den tillsammans tillsammans med grundtonen frambringar ett klang tillsammans grundtonen inom oktavfördubbling nedåt.

Första samt tredjeplats tenorens toner utgör å sin blad oktavfördubblingar mot första samt andra bas samt dessutom första överton mot dem båda basstämmorna. Första tenorens ton (d′) är också andra överton mot andra basens G. Därav är detta nödvändigt för att tenorstämmorna sjunger många svagt; på så sätt skapas enstaka ren, detta önskar säga, skön klang.

 

Notex 1: Dalvisa (Vindarna sucka uti skogarna; trad), arr. från Carl Paulsson, takt 1–4.

Man måste alltså beakta tonernas fysikaliska attribut när man arbetar tillsammans klang inom betydelsen samklang. nära en tillfälle inom dem avslutande takterna (notex 2) sjunger andra alt tonen eb′ (takt 24), vilken fungerar liksom ledton mot tenorstämmans efterföljande d′ (takt 25).

Här gäller detta för att ej producera någon klangskillnad; tenorerna måste därför tonbilda ”kvinnligt” genom för att använda falsett.[61]

Notex 2: Dalvisa (Vindarna sucka uti skogarna; trad), arr. från Carl Paulsson, takt 24–

Över viktig taget menar Norrby för att falsettsång plats försummad inom svenska körer; däremot användes den inom land i norden inom ganska massiv utsträckning tillsammans med, såsom Norrby skriver, utom­ordentligt fina effekter likt följd.

han tänker här på den avspända samt mjuka falsetten, vilken denne menar tycks artikel vackrast hos basar.[62]

Norrby samtalar om också skäl mot vilket denne kallar för otillfredsställande samklang. han utgår från dem gammal satstekniska regler såsom finns samt menar för att grunden mot varför exempelvis enstaka fördubbling från den stora tersen inom en ackord tillsammans med grundton ses såsom mindre lyckad säkerligen finns för att söka inom den klingande realiseringen.

ett tersfördubbling leder mot ett mindre fulländad samklang, bland annat beroende på grundtonens övertonsserie inom vilken den stora tersen ingår.

du är utvald framför andra, du är önskad av en var, vad går du då så ensam och begrundar? Du är som jungfrun, kommen från sitt första nattvardsbord, som i den tysta pingstnatt vill vaka med allt sitt hjärtas bävan och tänka på de ord hon förnummit och de under hon fått smaka

detta skapas helt enkelt ett klanglig obalans: den stora tersen framhävas oproportionerligt många både vilket en effekt från tersens fördubbling samt från dess förekomst inom grundtonens övertonsserie. Resultatet blir för att ackordet upplevelsemässigt ej klingar ”rent”, även ifall ingen stämma sjunger enstaka direkt felaktig tonhöjd.

Tonerna inom en ackord måste alltså betraktas inom sin samverkan tillsammans med varandra. Norrby förutsätter för att tonsättarna inom sin toner betraktar klang vilket ett helhetsklang. När ett tonsättare exempelvis skriver nyansen mf över ett uttryck, menar Norrby för att tonsättaren avser för att denna uttryck bör sjungas mezzoforte från kören som totalitet betraktad &#; vilket ej innebär för att samtliga enskilda sångare bör sjunga halvstarkt.

ett c-durtreklang (c′-g′-e′-c″) tillsammans med tonerna fördelade mellan bas, tenor, alt respektive sopran måste sjungas tillsammans hänsyn mot läget inom dem olika stämmorna: Basstämman, vilket besitter c′ liksom ett från sina kraftigaste toner, bör sjunga inom nyansen piano. Tenorerna, likt fått den mördande tonen g′ på sin lott, måste sjunga ännu svagare.

Ungefär nära tonen g′ brukar nämligen ”den specifika tenorsångarglädjen lösgöra sig, mot mycken självnjutning hos vederbörande. Detta måste inom den här treklangen undvikas. Blir kvinten starkare än grundtonen, är välljudet borta.”[63] Damernas e′ samt c″ hör ej mot dem mera glansfulla tonerna inom alt- samt sopranregistret, varför dem måste sjungas ut ordentligt.

detta gäller alltså för körledaren för att jobba på denna klangliga detaljnivå för en optimalt konsekvens. På identisk sätt måste körledaren existera på sin vakt när detta handlar angående körsånger vilket ursprunglingen plats komponerade för manskör dock liksom sedan besitter arrangerats angående för blandad kör.

inom enstaka sång likt Hugo Alfvéns Sveriges flagga, tillsammans stämmorna inom en högt samt sammanträngt läge, är detta i enlighet med Norrby påtagligt för att kompositören äger utgått från den smattrande klangerna inom ett manskör. Denna konsekvens försvinner när sången sjungs inom blandad körsättning, eftersom särskilt alt-stämman saknar dessa ”trumpet-egenskaper”.[64]

[7] Johannes Norrbys samt Eric Ericsons körinstuderingar inom Vår Sång –51

Mot bakgrund från vad liksom här äger sagts ifall Johannes Norrbys nyfikenhet för klangàrelaterade frågor samt hans innebörd för den unge Eric Ericson är detta intressant för att analysera dem körinstuderingar likt Norrby samt Ericson publicerade inom tidskriften Vår Sång liksom förberedelse mot den serie tillsammans halvtimmeslånga körinstruktioner vilket Radiotjänst lät sända varannan söndag beneath säsongen – Dessa radioprogram finns dessvärre ej bevarade,[65] dock dem leddes växelvis från dem båda körledarna.

Dessutom medverkade Akademiska Kören beneath Norrbys ledning samt Mindre kören ur Stockholms Körförbund beneath Ericsons ledning.[66]

I Johannes Norrbys instruktioner återkomma många från detta denne tidigare samtalat om inom sina körtekniska föremål eller textstycken inom identisk periodika (se ovan). denne fäster massiv uppmärksamhet nära textens innehåll samt struktur samt själva ordens klang.

han gör också systematiska genomgångar från den melodier likt skall instuderas utifrån notbilden: från tempo, taktart samt rytm samt från förekommande pauser samt nyanser. Instruktionerna genomsyras från detta klangliga helhetstänkande liksom skisserats ovan. han för återigen fram detta berättigade inom för att blanda olika röster (tenorer samt basar respektive altar samt tenorer) inom ett sångstämma samt inom för att tenorer samt basar använder falsett för för att åstadkomma svag nyans alternativt ett enhetlig klangverkan.

denne upprepar också för att samtliga stämmor ej ständigt behöver sjunga lika starkt inom dur- samt molltreklanger. denne använder sig gärna från instrumentliknelser för för att illustrera den klang denne är ute efter: ”à la oboe”, ”med mättad orgelklang”, tillsammans ett klang ”ungefär såsom hos två flöjter”, tillsammans ”klockklang” etc.[67]

I jämförelse tillsammans Norrbys är Eric Ericsons körinstuderingar inom allmänhet mer korthuggna mot sin karaktär.

Även Ericson betonar vikten från för att körsångarna ”sjunger kör”, detta önskar säga för att dem både kontrollerar sin personlig ton likt enstaka sektion från körklangen inom stort samt samtidigt sjunger musikaliskt medvetet, alltså förstår varenda ton inom dess melodiska, harmoniska samt taktfulla kontext.

Åstadkoms detta blir resultatet enstaka homogen körklang. Den homogena körklangen är för Ericson en primärt krav för god körsång. För för att träna körsångarna inom för att få övervakning över sin personlig röst inom förhållande mot kören anbefaller Ericson för att instuderingen från enstaka färsk körsång mot enstaka början bör ske inom svaga nyanser samt lugna tempi.

Forcering inom instuderingen försämrar omedelbart intonation, deklamation samt taktfylld balans. Texten bör deklameras naturligt.[68] denne betonar nödvändigheten från noggrannhet samt trohet mot notbilden inom detta klingande utförandet.[69] Liksom Norrby talar Ericson ifall eftersträvansvärda klanger, dock han preciserar ej ständigt hur dessa klanger bör uppnås.

nära enstaka genomgång från Åke Malmfors Månsken inför programmet den 15 januari skriver han exempelvis för att ”understämmorna inom takt 2 måste sjungas klangfullt legato”, ”ganska många klang inom altstämman bota sista frasen” samt ”[d]e fyra sista takterna klangfullt pianissimo” dock lämnar över tolkning från innebörden samt realisering mot körledaren (eller för konkretisering inom detta kommande radioprogrammet).[70] Liksom Norrby förespråkar Ericson falsettanvändning inom herrstämmorna såsom medel för för att exempelvis åstadkomma nyansskillnader.[71] enstaka läsning från Norrbys samt Ericsons körinstruktioner ger sammantaget en klart intryck från för att dem båda körledarna strävar åt identisk håll inom sina interpretationer.

detta är slående hur många inom Eric Ericsons kör­tänkande &#; den homogena körklangen, den svaga nyansen likt hjälp nära instuderingen, den naturliga textdeklamationen, troheten mot notbilden samt användningen från falsettrösten &#; vilket också återfinns hos både David Åhlén samt Johannes Norrby.

[8] Åhlén, Norrby, Ericson samt klangidealet inom tiden

När man lyssnar mot äldre körinspelningar samt jämför dessa tillsammans med dagens körsång slås man ofta från några tydliga skillnader mellan framförandena: den frekventa användningen inom dem äldre inspelningarna från glissando mellan tonerna, enstaka ofta friare tolkning inom tempo samt agogik samt förekomsten från en ymnigare samt ibland mer okontrollerat vibrato.

Sammantaget bidrar dem mot för att äldre körinspelningar låter just ”gamla”. Denna sångpraxis diskuterades inom körtidskrifterna beneath –talet. Både glissando samt fri tolkning från tempo samt agogik förknippades tillsammans med äldre tiders ”sentimentala” sångsätt samt plats idag något man värjde sig emot.[72] enstaka obefintlig alternativt måttlig samt då kontrollerad användning från vibrato förespråkades exempelvis från Johannes Norrby, dels för för att främja intonationen,[73] dels för för att uppnå enstaka njutbar klang.

inom ett recension från enstaka radiosänd spelning tillsammans med Stockholms Madrigalsällskap 14/4 beneath dess chef Felix Saul framhåller Norrby särskilt för att detta ej finns någonting så farligt för enstaka kör, inom synnerhet inom radio, liksom chevrotterande stämmor. ”Om Madrigalkören, rent klangligt sett, skall bli njutbar, måste någon alternativt några sopraner från detta skäl utbytas mot stadiga röster.”[74]

Om Åhlén, Norrby samt Ericson får ses vilket delaktiga inom för att skapa en vilket samtiden såg liksom nytt klangideal blir ett betydelsefull fråga vilka faktorer liksom inverkade inom uppkomsten från detta klangideal.

Detta besitter diskuterats från Helena Stenbäck; denna tog också upp problemet tillsammans dem körledare denna intervjuade inom samband tillsammans uppsatsarbetet. På frågan angående detta fanns någon särskild klang han eftersträvade inom Halv åtta-kören beneath talet svarar exempelvis Eric Ericson för att han själv ej känner detta vilket för att han besitter skapat någon färsk klang.

angående detta kom enstaka fräsch klang plats detta ett naturlig följd från strukturen inom den melodier likt sjöngs, d v s mot massiv sektion madrigaler. Madrigalerna är inom sig taktfulla samt polyfona vilket förde tillsammans sig för att klangen ”slankades ur”.[75] inom repertoaren förmå alltså finnas ett förklaring.

En ytterligare förklaring finns för att söka inom den framväxande inspelningstekniken.

tillsammans förbättrade möjligheter mot återgivning från inspelad körsång skedde ett anpassning från sättet för att sjunga. Ökade möjligheter för att återge fina skiftningar inom detta musikaliska framförandet på rundel samt inom radio fick konsekvenser för klangidealet.

Dan-Olof Stenlund framhåller exempelvis skillnaderna inom Johannes Norrbys samt Eric Ericsons körideal. Framförandena tillsammans Akademiska Kören beneath Norrbys ledning, vilka han själv åhört, beskriver han vilket dramatiska tillsammans med enstaka massiv dynamisk bredd samt stark textbehandling. Resultatet blev vilket denne kallar ett tät, blond klang.[76] Radiokörens klang plats dock helt annorlunda.

mot skillnad från Akademiska kören tillsammans sina hundratalet sångare bestod Radiokören från cirka 30–35 solistiskt utbildade sångare. Radiokörens jobb tillsammans radioinspelningar fick mot följd för att dimensioner vilket samtidighet samt renhet premierades, medan dramatik, dynamisk bredd samt klangliga schatteringar fick komma inom andra grabb.

detta är massiv skillnad mellan för att jobba framför enstaka publik samt framför mikrofoner. Eric Ericsons målsättning blev, konstaterar Stenlund, därför tillsammans nödvändighet enstaka helt ytterligare än Johannes Norrbys samt inom hög grad betingad från dem krav likt radiomediet ställde.[77]

En tredjeplats förklaring, vilket inom detta föregående redan besitter berörts, är impulserna från utlandet.

Kontakter tillsammans med Tyskland samt tillsammans Kurt Thomas lärobok spelade roll för både David Åhlén samt Johannes Norrby, medan Eric Ericson fick impulser både från England samt Tyskland samt Schweiz via Schola Cantorum inom Basel samt land via bland andra Mogens Wöldike samt Helga Christensen. inom enstaka nyligen publicerad recension från enstaka spelning inom samband tillsammans Eric Ericsons årsfirande nämner Carl-Gunnar Åhlén just Mogens Wöldikes innebörd för Ericson samt för att han från Wöldike fick ”det slanka, androgyna klangidealet tillsammans med dess rötter inom den danska Palestrina-traditionens balans mellan stämmorna”.

Även Knud Jeppesens handbok inom Palestrinastil omnämns från Åhlén vilket enstaka faktor på baksidan ”ett mer ljus klangideal, vars genomskinlighet tillät sångarna för att uppfatta även vilket grannstämmorna höll på tillsammans samt inrätta sig efter dem.”[78]

Denna förklaring är kapabel, inom skenet från vilket likt besitter framkommit här, möjligen bladte sig liksom något förenklad.

detta tycks snarare handla ifall en klangideal liksom allmänt låg inom tiden än en klangideal liksom går för att knyta mot enskilda ”upphovsmän”. för att detta klangideal också gäller för tidens vokal- samt instrumentalmusicerande inom internationella kontext framgår från den grundliga samt systematiska genomgång likt den brittiske musik­forskaren Robert Philip äger underkastat en stort antal europeiska samt amerikanska inspelningar tillkomna beneath åren –[79] Philip samtalar om främst inspelningar från orkesterverk dock gör också iakttagelser liksom rör detta solistiska vokala området.

denne noterar enstaka allmän trend beneath talets tre första decennier försvunnen från glissando samt portamento samt mot en striktare tempo samt taktfylld noggrannhet. denne tolkar denna trend likt en påverkan bland annat från enstaka strävan efter ökad fasthet, klarhet samt övervakning samt större noggrannhet inom återgivandet från notbilden, försvunnen från detta inexakta samt nyckfulla.[80]

Dessa iakttagelser gjorda inom en grundlig europeiskt samt amerikanskt ämne stämmer således överens tillsammans med vad såsom kunna utläsas inom dem svenska körtidskrifterna beneath förra hälften från talet samt höras inom äldre körinspelningar från svenskt område.[81] Däremot går hans iakttagelser vilket gäller vibrato emot den trend såsom förmå skönjas inom efterkrigstidens svenska körsång.

Då Philips avläser ett tillväxt från en sparsamt (stråkmusiker samt sångare) alternativt obefintligt (blåsmusiker; undantag dock för den s k ”franska skolan”) vibrato beneath början från talet mot en kontinuerligt samt mer påtagligt vibrato beneath talet,[82] är tendensen inom svensk körsång kring andra världskriget den motsatta &#; enstaka trend mot en sparsmakat samt kontrollerat vibrato.

inom detta fall ansåg man uppbenbarligen för att noggrannhet samt klarhet inom formulering samt homogenitet inom körklang plats överordnade dem ”försköningsmedel” likt premierades, samt premieras, inom detta solistiska sångsättet.[83]

[9] enstaka svensk alternativt skandinavisk körklang?

Omkring började man prata ifall en svenskt ”sound” inom körsång.

Stora internationella framgångar tillsammans med samt talens svenska körmusik gav självförtroende. ett stolthet växte fram vilken inom massiv utsträckning bidrog mot för att skapa en slags körideal.[84] Detta tema &#; den svenska klangen alternativt detta svenska soundet &#; dyker också upp inom körtidskrifterna, samt år ägnade tidskriften Körsång en helt siffra åt ”svensk klang”.[85] Även inom körlitteraturen behandlas ämnet; Leif Jonsson ställer sig inom sin översikt över körmusik inom Norden frågan ifall detta finns enstaka skandinavisk körklang samt vad inom så fall denna är.

han refererar undersökning på området från berg Ternström samt Lennart Reimers, dock ger inget eget direkt svar på frågorna.[86] Även Helena Stenbäck talar inom sin artikel från år [87] ifall ”svensk kammarkörklang” samt ”svensk körklang”. inom sitt svar på frågan vari detta speciellt ”svenska” ligger inom denna körklang utgår denna från sina intervjuer tillsammans olika körledare samt återger dirigenten Gunnar Erikssons skildring från detta typiskt svenska: ren samt exakt intonation, varsamhet tillsammans med vibrato, enstaka taktfylld noggrannhet, noggrannhet tillsammans med notbilden samt noggrannhet tillsammans med konsonantplacering.[88] Allt detta äger svenska körer övats inom genom a cappella-sång; Eric Ericson ser själva grunden inom den höga svenska körkvaliteten inom detta myckna körsjungandet a cappella inom vårt land.[89]

Lennart Reimers äger uppehållit sig nära frågan angående den svenska körklangen inom flera kontext, dels inom artikeln ”A Cappella: The Story Behind the Swedish ’Choral Miracle’” inom den mot Eric Ericson dedicerade antologin Choral Music Perspectives,[90] inom artikeln ”Finns detta en svenskt kör-sound?” inom symposierapporten Svenskhet inom musiken[91] samt inom sin översikt över körsången beneath perioden –90 inom den fjärde delen från Musiken inom Sverige.[92] beneath rubriken ”En svensk körklang?” inom denna litteratur konstaterar denne för att den svenska körklangen beneath dem senaste decennierna äger blivit berömd, både inom vårt nation samt utomlands, samt för att detta ofta spekulerats över vad denna klang ”egentligen” är samt hur den äger uppstått.

han avfärdar för att den besitter för att göra tillsammans med detta svenska språket, eftersom den svenska klangen kunna identifieras också när körer sjunger på andra språk. denne avfärdar också för att den skulle bero på fysiologiska skillnader mellan svenskars samt andra folks röstorgan.

inom stället knyter han, tillsammans stöd inom Stenbäcks artikel, soundet[93] mot bestämda konstnärliga perspektiv: ”Den inom dygn så vitala svenska a cappella-sången besitter sina historiska rötter inom anförande samt tidigt anförande. Den fångades in från den speciella körpedagogik vilket växte fram fr.o.m.

mellankrigstiden för för att riktigt växt ut beneath dem senaste decennierna”[94] denne påpekar sedan för att dem upplevelsemässigt baserade beskrivningar liksom gjorts från detta svenska körsoundet inom massiv utsträckning besitter sina akustiska korrelat, samt för att egenskaperna tämligen uppenbart låter sig beskrivas vilket ett kombination från noggrannhet inom intonation, ett realisering från klangstrukturer såsom undviker individuella färgningar, konsekventa konsonantplaceringar, tidsmässig noggrannhet, svaga nyanser samt varsamhet tillsammans vibrato.

samtliga dessa attribut gynnas samt kommer särskilt mot sin rätt inom många från den förklassiska samt nutida repertoar likt introducerades från avgörande svenska körledare beneath –talen, konstaterar Reimers.[95]

Som oss tidigare äger sett råder detta alltså enstaka enighet inom dåtid samt nutid angående för att detta verkligen växte fram en nytt klangideal beneath åren kring andra världskriget samt för att en sådant låg inom tiden.

beneath årens lopp besitter detta klangideal kommit för att associeras tillsammans med något typiskt svenskt, något liksom är kännetecknande för svensk körsång. För många är detta liktydigt tillsammans med Eric Ericsons körklang. Varför detta äger blivit så är kapabel förklaras tillsammans den stora spridningen från inspelningar tillsammans Eric Ericsons körer inom massmedia, ej minimalt radio samt TV.[96] Dessutom äger detta stora antalet studenter såsom Eric Ericson ägde på Musikhögskolan (fler än ) bidragit mot för att enstaka koppling mellan Ericson samt den svenska körklangen blivit befäst.[97]

Men går detta för att prata ifall en svensk alternativt skandinavisk körklang?

Många från dem körledare liksom äger fått frågan inom Helena Stenbäcks intervjumaterial verkar existera överens angående för att detta verkligen finns ett speciell typisk svensk alternativt skandinavisk körklang.[98] Däremot möjligen man samtidigt också borde prata angående flera olika klangideal likt sorterar sig beneath den svenska/nordiska klangen.

Madeleine Uggla framhåller för att varenda kör ju också besitter sin speciella körklang. Samtidigt tror denna för att &#; angående man samlade europeiska körer på identisk nivå samt lät dem sjunga en samt identisk verk &#; detta ändå skulle gå för att höra från vilket nation körerna kommer.[99]

På identisk sätt vilket varenda kör äger sin personlig klang arbetar många körer också tillsammans flera körklanger beroende på vilken repertoar man sjunger.

Såväl Eric Ericson vilket Gunnar Eriksson betonar sitt nyfikenhet för för att arbeta tillsammans olika klanger.[] Den ”svenska, svala körklangen” är visserligen fin dock begränsad inom jämförelse tillsammans varenda dem körklanger vilket finns inom övriga världen.[] Här agerar också breddningen inom körrepertoaren in.

ifall samt talen innebar enstaka allmän utvidgning från repertoaren inom tidsperiod (i samt tillsammans med vurmen för förklassisk körmusik), kunna samt talen sägas äga inneburit ett repertoar­utvidgning inom lokal. Genregränser sprängdes inom samt tillsammans introduktionen från pop, jazz, barbershop samt gospel inom svenska körsammanhang, samt folkmusik från varenda länder gjorde sitt intåg inom den tidigare så västerländskt inriktade körrepertoaren.[] Körfestivaler samt körstämmor fungerade liksom mötesplatser samt inspirationskällor för en utforskande från olika slags toner, bland annat svensk samt utländsk folklig toner, samt inom andra klanger än klassisk ”svensk körklang”.[] Också den svenska nykomponerade körmusiken inom konstmusikfältet präglades &#; samt präglas &#; sedan talet från en experimenterande inom klanger.

såsom modell härpå kunna nämnas Jan Barks Nota (), där denne arbetar tillsammans körklangen inom samverkan tillsammans med scenisk gestaltning samt Folke Rabes kompositioner för talkör (Pièce tillsammans med skrivelse från Lasse O’Månsson samt Rondes från ) samt hans körverk Joe’s Harp (), inom vilket denne utnyttjar övertonssång.

vilket modell från dem senaste decennierna är kapabel nämnas Anders Hillborgs minimalistiskt influerade muo:aa:yiy:oum () samt Karin Rehnqvists I himmelen () för diskantkör samt fyra kulande solister, där klangen inom ”traditionell” diskantkörsång möter röstklangen inom folklig kulning.[]

Ett nyfikenhet för för att förklara körklangers nationella kännetecken finns redan beneath samt tidigt anförande.

När svenska studentkörer konserterade utomlands beneath slutet från talet samt början från talet uppmärksammades bland annat inom tidnings­recensioner just den särpräglade svenska klangen, vilken framför allt färgades från tenorernas lyster. Lystern åstadkom man bland annat genom för att undvika falsettsång.

dem norska tenorernas klang beskrevs inom jämförelse tillsammans med den svenska ”stål-” alternativt ”malmklangen” vilket mörkare. Intressant är också för att skribenterna inom recensionerna nämner flera från dem parametrar vilket idag anses karakterisera ”den svenska klangen” inom blandad körsång.

inom tidningen Politikken talas detta exempelvis (13/5 ) angående Uppsalasångens disciplin, noggrannhet, nyansrikedom samt präktiga, naturfriska stämmor, samt inom enstaka pressreaktion på ett spelning tillsammans med OD inom huvudstaden år framhålls körens nyansering, klang, renhet samt säkerhet.

När OD gjorde en succéartat framträdande nära enstaka musikfest inom Köpenhamn år skriver Nationaltidende ifall deras imponerande virtuositet från en knappt hörbart pianissimo mot detta starkaste fortissimo samt för att dirigenten Hugo Alfvén föreföll artikel ett trollkarl.[] detta är alltså möjligt för att titta likheter mellan vad liksom anses existera ”svenskt” inom dagens blandade körsång tillsammans vad likt beskrivs såsom svenskt inom samt detta tidiga talets manskörssång.

dock likväl kvarstår frågan ifall varför detta beneath dem senaste 40 åren inom körkulturen inom sig, inom forskningssammanhang samt inom samhället inom övrigt funnits en så starkt behov för att ringa in särarten inom den svenska alternativt nordiska körsångsklangen. Förmodligen finns förklaringen inom flera från dem faktorer såsom tidigare besitter diskuterats här.

Upplevelsen från samt talet likt enstaka brytningstid samt synen på den efterföljande tiden likt en tillsammans med internationella ögon ”svenskt körunder” äger skapat enstaka vilja för att sätta mening på varför svensk körsång är speciell. Eric Ericsons centrala roll genom dem många poster han äger uppburit, dem många studenter han besitter utbildat samt den mediala uppmärksamhet såsom äger riktats mot honom besitter säkert också bidragit mot detta nyfikenhet genom för att ”den svenska klangen” därigenom besitter tilldelats en ansikte samt enstaka konkret manifestation inom inspelningar samt framträdanden tillsammans med dem från Ericson ledda körerna.

På så sätt besitter ”den svenska klangen” uppfattats såsom gripbar samt möjlig för att ta isär inom sina beståndsdelar. Möjligen förmå också enstaka förklaring mot för att intresset så intensivt äger riktats mot klangaspekten existera för att klangen idag ensam besitter fått bli bärare från detta nationella uttrycket.

inom exempelvis studentsången lades massiv vikt nära för att förmedla ett nationell framtoning genom repertoaren,[] samt inom körtidskrifterna beneath förra hälften från talet finns återkommande tonsättarporträtt samt nykomponerad körmusik inom nationalromantisk stil inom vidhängande notbilagor.

Leif Jonsson beskriver skillnaderna mellan talets körmusik samt ”den nya” körmusiken på följande sätt:

I den romantiska körmusiken förvandlades skandinavisk poesi mot utpräglad skandinavisk ton. Naturen, kärleken samt fosterlandet plats detta vanliga innehållet inom läka talets körstycken.

inom bjärt kontrast mot detta står den nya körmusiken vilket sällan alternativt inte någonsin uppvisar nationella tonfall. Även körstyckenas språk är alltmer sällan nordiskt &#; snarare latin, italienska, engelska samt franska. för att söka enstaka skandinavisk ton [i den nya körmusiken] är därför tämligen meningslöst.[]

Holger Larsen tycker sig behärska avläsa för att internationalism bland moderna svenska tonsättare samt kritiker framställs liksom något önskvärt, medan utövare samt publik inom populärmusikens område uttalar sitt stöd för ett tillväxt samt förstärkning från detta svenska inom musiken.[] dem senaste decenniernas breddning från körrepertoaren över tidsperiod, genrer samt geografiska gränser äger medfört för att dess roll likt förmedlare från den nationella framtoningen ej är lika klar idag vilket tidigare.

Häri kunna således ligga ner ett förklaring mot varför den nationella särarten inom svensk körsång snarare söks inom hur den framförs än inom vad såsom framförs.

[10] Avslutande ord

Vad äger då kommit ut från denna undersökning angående uppfattningar angående körsång samt klang inom efterkrigstidens Sverige?

oss äger kunnat titta termen ”klang” användas inom enstaka mängd olika betydelser, samtidigt vilket detta tycks råda enstaka samstämmighet kring klang samt klangideal inom efterkrigstidens landet. Detta nysakligt färgade klangideal förmå beskrivas likt en avståndstagande från ett romantisk körklang, från en känsloladdat råsjungande mot enstaka objektiv klang, från en skvalpande vibrato mot enstaka linjär ”kysk” ton.

oss besitter kunnat hitta flera bakomliggande faktorer mot etablerandet från detta klangideal inom Sverige: utforskandet från enstaka äldre repertoar, ett nedskärning från körernas storlek samt kontakter tillsammans med utlandet dock också ett anpassning mot den nya inspelningsteknikens möjligheter samt körsång framför mikrofon.

en studium från David Åhléns samt Johannes Norrbys egna skrift­ställerier visar på den klangliga medvetenhet vilket präglade deras praktiska körarbete. Samtidigt visar detta också för att många ingredienser inom den yngre kollegan Eric Ericsons körtänkande beneath samt talen &#; den homogena körklangen, den svaga nyansen vilket hjälp nära instudering, den naturliga textdeklamationen, troheten mot notbilden samt användningen från falsettrösten &#; redan finns hos Åhlén samt Norrby.

ifall detta råder ett samstämmighet kring klang inom efterkrigstidens landet, är många från dem körledare vilket är intervjuade inom Helena Stenbäcks artikel överens angående för att detta finns något särskilt svenskt alternativt nordiskt inom denna klang. Förklaringar mot detta nyfikenhet inom vår tidsperiod för att ringa in detta typiskt svenska alternativt nordiska inom klangen äger givits: synen på andra världskriget såsom ett brytningstid samt beskrivningen från efterkrigstiden såsom tiden för ”det svenska körundret”, den stolthet samt detta självförtroende likt internationella framgångar &#; ett sektion från detta körunder &#; äger givit oss, den konkretisering från ”den svenska klangen” såsom främst Eric Ericson besitter givit inom sin tilldelade roll likt representant för denna svenska klang samt detta faktum för att en nationellt fokus inom körrepertoaren idag ej är lika klart likt låt oss säga för hundra år sedan.

En fråga liksom ej besitter behandlats, dock likt utgör ett intressant fortsättning på detta ämne, är angående dessa klang­diskussioner är kapabel säga oss något angående samhället inom stort. är kapabel exempelvis diskussionerna ifall ”den svenska klangen” säga något angående hur oss betraktar ”det svenska” inom förhållande mot ”det utländska” inom dagens mångkulturella samhälle?

Likaså bjuder en internationellt perspektiv på nya forskningsuppgifter. Hur förhåller sig klang­diskussionerna inom detta svenska tidskrifts­materialet mot enstaka internationell klang­diskussion inom jämförbart samtida utländskt material? Ser diskussionen likartad ut alternativt finns skillnader exempelvis inom hur man formulerar sig kring klangideal, inom vilken innebörd man tillmäter klang inom körsång samt inom hur man arbetar tillsammans denna?

ett ytterligare forskningsuppgift gäller klangen vilket formulering för manlighet samt femininitet. Den klangliga obalans likt kunna höras inom körinspelningar från förra hälften från talet[] kom efterhand för att ”slipas av” mot förmån för den homogena samt inom visst avseende mer könsneutrala körklangen.

kunna detta sammanhänga tillsammans ett förändrad ögonkontakt på samt attityd mot manligt samt kvinnligt beneath identisk period inom samhället inom stort? en sätt för att vidga detta klangliga perspektivet vore också för att undersöka synen på samt diskussionen angående klang inom körsång inom jämförelse tillsammans med inom orkestersammanhang liksom för att analysera dem påvisade förändringarna inom körklangsideal inom förhållande mot samtida talideal.

Ytterligare ett arbetsuppgift vore för att analysera diskussionerna kring ”det svenska körundret” inom förhållande mot en annat beneath, nämligen ”det svenska musikundret”, samt vilka formulering för detta nationella liksom lyfts fram inom dessa båda fenomen.

Julius skyndar in i huset och stänger dörren

tillsammans med ”det svenska musikundret” avsågs beneath talet samt början från talet dem stora framgångar vilket svenska låtskrivare samt artister inom populärmusikområdet ägde inom utlandet, vilket gjorde svensk melodier mot enstaka från landets viktigaste exportvaror. Diskuteras ”ett svenskt sound” inom ”det svenska musikundret” inom media på identisk sätt såsom ”en svensk klang” inom ”det svenska körundret”?

Sägs ”musikundrets” framgångsrika artister samt grupper också, för för att återknyta mot Nordiska rådets prismotivering inom artikelns introduktion, ”ha dokumenterat samt givit en fint bidrag mot detta nordiska kulturarvet” alternativt är intresset vad gäller ”musikundret” enbart inriktat mot den ekonomiska aspekten?[] Vägarna vidare är många.

 

---

Noter

[1]  Kör tillsammans med skandinavisk klang.

Från hemsida för Norden: dem nordiska ländernas officiella samarbete.

[2]Eric Ericsons kammarkör får nordiskt musikpris. information publicerad på hemsida för Norden: dem nordiska ländernas officiella samarbete.

[3] Axelsson , 5.

[4] Artikeln är tillkommen likt enstaka sektion inom en tvärvetenskapligt fakultetsfinansierat forskningsprojekt betitlat Röst, lekamen samt klang.

Studier inom dem estetiska samt historiska förutsättningarna för kunskap samt upplevelse från vokalt uttryck, bedrivet beneath år nära Uppsala högskola. Jag önskar tacka övriga deltagare inom detta arbetsuppgift, Lars Berglund, Katarina Elam samt Stefan Parkman, samt Gunnel Fagius nära Uppsala universitets Körcentrum. en tackar riktas också mot deltagarna inom detta högre seminariet nära avdelningen för musikvetenskap nära identisk högskola för värdefulla synpunkter på ett tidigare utgåva från denna text.

[5] Genomgånget ämne äger utgjorts från samtliga alternativt vissa årgångar (genomgångna år inom parentes) från KSF (Kyrkosångsförbundet, kroppsdel för Sveriges kyrkosångsförbund –66), KMT/KSF (organ för Kyrkomusikernas riksförbund samt Sveriges kyrkosångsförbund –69), Tidningen Körsång (utgiven från Riksförbundet Svensk körsång –), Sångarbladet (organ för Svenska missionsförbundets sångarförbund –67), Sången (organ för Svenska baptisternas sångarförbund –60) och Vår Sång (utgiven från Sveriges körförbund –94).

Urvalskriterium äger varit körtidskrifter likt innehåller föremål eller textstycken där klangaspekten äger stått inom centrum samt fått stort utrymme inom diskussionerna.

[6] Exempelvis berg Ternströms undersökning angående körakustik samt Ragnhild Sandberg Jurströms pågående undersökning angående körledares överföring inom kör.

[7] Reimers , 80–

[8] Reimers a, –; Reimers b, –

[9] Jonsson , –

[10] Stenbäck

[11] Valet för att lyfta fram just dessa två körledare bottnar inom för att dem äger lämnat efter sig skriftlig samtal ifall ämnet, vilken är tillräckligt utförlig för denna undersökningsuppgift.

[12] Underliggande för detta betraktelsesätt finns enstaka förståelse från kulturbegreppet vilket en kommunikativt samt betydelsebärande nätverk.

För den enskilda människan såsom är delaktig inom ett traditioner framstår denna tradition såsom ett ”livsvärld”. Samtidigt liksom individerna likt formar en sådant nätverk iakttar sin tradition ”över tid” samt dess position inom en större kontext observerar dem också sin personlig tradition inom relation mot andra kulturer inom samhället.

Jfr Fuchs , 1f. Jag finner detta meningsfullt för att inom detta avseende prata ifall ett ”körkultur”. detta är ett tradition såsom är fast förankrad inom samhället tillsammans enstaka ständigt närvarande självobservation liksom bland annat kommer mot formulering inom återkommande diskussioner angående körsångens blomstring respektive kris, körsångens innebörd samt nödvändighet inom samhället samt körsångsrörelsen inom förhållande mot andra folkrörelser (särskilt idrottsrörelsen).

Genom för att titta på diskussionen ifall klang såsom tillhörig enstaka körkultur, vilken inom sin tur är tillhörig en samhälle, är detta möjligt för att vidga denna undersöknings relevans mot för att också säga något angående vårt samhälle inom stort. Frågan ifall vilket såsom är maximalt rättvisande &#; för att prata angående ett körkultur alternativt körkulturer (i pluralis) måste lämnas därhän här dock är ämne för ett framtida forskningsuppgift.

[13] Wallner ,

[14]Körsång inom fokus &#; en symposium angående körforskning.

Inbjudan mot symposium utsänd från Körcentrum Syd inom oktober

[15] Helena Stenbäck definierar t ex enstaka ”kammarkör” liksom enstaka vokal motsvarighet mot kammarorkester, där antalet sångare kunna variera från kvartett samt dubbelkvartett mot 12–16 personer samt ibland upp mot Stenbäck , 6.

[16] Bengtsson , 84–

[17] [osign] ,

[18] Norlind a,

[19] [osign] a.

[20] Stenbäck , 6.

[21] Jfr definitioner från klangfärg: Sohlmans musiklexikon ”Klangfärg brukar definieras såsom den perceptuella standard liksom gör för att två ljud, identiska tillsammans avseende på tonansats, hörstyrka, duration, tonhöjd samt avklingande, är kapabel låta olika [] Klangfärg bestäms från den akustiska signalens attribut samt från hörselns reaktion på dessa.” Sundberg , Sohlmans musiklexikon ”Klangfärg el.

t i m b r e, formulering för den karakteristiska kvaliteten hos olika klanger, vilken gör detta möjligt för att särskilja olika musikinstrument, även angående dessa frambringa identisk ton tillsammans lika ljudstyrka.” Stensson , Allmänt musiklexikon Klangfärg (fr.

timbre), varenda instr. besitter olika k. beroende på dem medklingande övertonerna, vilka hos olika slags instr. äro olika. Materialet är från enstaka viss innebörd för k.

Hon viftar med ena armen

Inom sången beror k. dels på stämbandens beskaffenhet, dels munnens samt näshålans resonans. &#; Litt: H. von Helmholz, Die Lehre von den Tonempfindungen (6. uppl. )” Norlind b,

[22] Jfr: ”’Sound body’ fryst vatten one of several terms that might conceivably be used in an attempt to describe the individuality of something which ’sounds’.

In Sweden itself, the English word ’sound’ fryst vatten sometimes used for this purpose, often referring, not only to the tone colour but also to a number and variety of ancillary musical phenomena.” Reimers a,

[23] Reimers b,

[24] Brolinson/Larsen ett analys från ”sound”-begreppet finns på s. –

[25] Reimers b,

[26] Alfvén ,

[27] Holmberg , 2.

[28] Holmberg , 2.

[29] Reimers , 9.

[30] Exempelvis Ericson a, samt Ericson a,

[31] Böckerman-Peitsalo , 29ff.

[32] Törnqvist Andersson [Fagius] , 9ff.

[33] Böckerman-Peitsalo , f.

[34] Andersson ,

[35] Andersson ,

[36] H.

[sign] , 8; Aberg. [sign] , 5.

[37] Hallenberg ,

[38] Aare ,

[39] Aare ,

[40] Andersson ,

[41] Sjökvist , 6.

[42] Jonsson ,

[43] Anderson , Svensk översättning från Sanna Sagvik.

[44] Stenbäck ,

[45] titta vidare Reimers a, –

[46] Stenbäck , 85–86 (intervju tillsammans med E Ericson).

[47]Vår Sång , citerat från Stenbäck ,

[48] [osign] c.

Lennart Reimers skriver för att Åhlén fanns verksam vilket lärare nära Musikhögskolan inom huvudstaden åren –56 samt kantor inom Engelbrektskyrkan – Reimers ,

[49] Reimers , 89 samt Stenbäck ,

[50] [osign] b.

[51] Ljunggren , 14–

[52] Detta orsakade enstaka skandal samt dem böcker såsom fanns ute inom bokhandeln fick dras in.

Åhlén reviderade boken, samt inom nästa version plats detta klart utmärkt vilket vilket plats hämtat från Thomas. Åhlén själv tog all händelsen hårt. Stenbäck ,

[53] Åhlén ,

[54] Åhlén ,

[55] Åhlén ,

[56] Stenbäck , – (intervju tillsammans med broder samt Birgitta Samuelsson).

[57] Stenbäck , 75 (intervju tillsammans K-E Andersson).

[58] Stenbäck , (intervju tillsammans med broder samt Birgitta Samuelsson).

[59] Stenbäck , (intervju tillsammans med M Uggla).

[60] Jonsson ,

[61] Norrby b, –

[62] Norrby a,

[63] Norrby , 4.

[64] Norrby , 4.

[65] Stenbäck , 9.

[66] Norrby a,

[67] Norrby a, b, c, a, b, c, d,

[68] Ericson a,

[69] Exempelvis Ericson ,

[70] Ericson b,

[71] Ericson ,

[72] Exempelvis Norrby b, Ericson a samt b.

[73] Norrby a,

[74] Norrby , Även Aron Hallenberg samtalar om frågan inom enstaka skrivelse ifall vibrato inom tidskriften Sången år denne skriver där för att vibratot ej torde existera obekant för tidningens läsare.

dem gamla läsarna ägde sina speciella sångmetoder för för att uttrycka sina känslor, såsom för att sjunga glissando alternativt för att sjunga ”på fjädrar”, d v s för att darra på varenda ton. ”I vår period dyker vibratot upp bland solosångare, instrumentalister samt kollektivt bland sångkörer samt musikföreningar.

[] För personlig sektion accepterar jag vibratot endast angående detta är måttligt samt &#; framför allt &#; på sin lokal. Den mänskliga stämman gör sig bäst utan vibrato. Jämför t.

Hon hoppar ur och binder fast den med ett kraftigt rep

ex. ett fladdrande damstämma tillsammans med enstaka ’rak’ sådan. Jag är säker på för att den senare vinner första priset. samt enstaka ’smörtenor’ tillsammans dallringar inom strupen står sig &#; musikaliskt sett &#; ganska lätt nära jämförelse tillsammans med ett fast samt manligt sjungande kollega.” Hallenberg , 2.

[75] Stenbäck , 84 (intervju tillsammans med E Ericson).

[76] Även valet från mening inom benämningen ”blond klang” förmå inom sig ses såsom en formulering för detta svenska”.

[77] Stenbäck , (intervju tillsammans D-O Stenlund).

[78] Carl-Gunnar Åhlén

[79] Philip

[80] Philip , ”By the s there were klar trends away from these warly twentieth-century characteristics: the spread of continuous vibrato on stringed instruments, its increasing prominence among singers, and its adoptation bygd many woodwind-players, including a move towards slower vibrato that the fast tremor sometimes heard earlier in the century; the decreasing prominence and frequency of portamento on both strings and voice; a trend towards stricter control of tempo and slower maximum speeds; more emphatic clarity of rhythmic irregularity and dislocation [] It fryst vatten possible to summarise all the elements as a trend towards greater power, firmness, clarity, control, literalness, and evenness of expression, and away from informality, looseness, and unpredictability.”

[81] titta Carl-Gunnar Åhlén

[82] Philip ,

[83] Jfr Olof Holmberg år ifall för att körsångaren ej är kapabel sjunga på identisk sätt såsom solosångaren ovan.

Holmberg , 2.

[84] Jonsson ,

[85]Körsång 1/

[86] Jonsson ,

[87] Stenbäck

[88] Stenbäck ,

[89] Stenbäck ,

[90] Reimers a, –

[91] Reimers b, –

[92] Reimers , 80–

[93] Reimers är ej helt konsekvent inom sin användning från termen klang samt sound utan använder växelvis båda.

inom termen ”sound” tycks han lägga enstaka vidare innebörd än inom ”klang” (liktydigt tillsammans med klangfärg), då denne skriver för att termen ”sound” används för för att märka för att detta ”typiskt svenska” möjligen ej bara äger tillsammans med klangfärgen för att göra utan också tillsammans andra attribut inom svensk körsång.

Reimers ,

[94] Reimers ,

[95] Reimers ,

[96] Stenbäck , (intervju tillsammans med D-O Stenlund).

[97] Stenbäck , 20; antalet studenter från Sparks

[98] Stenbäck , 78 (intervju tillsammans med K-E Andersson), (intervju tillsammans med D-O Stenlund).

[99] Stenbäck , (intervju tillsammans med M Uggla).

[] Stenbäck , 84 (E Ericson), – (intervju tillsammans med G Eriksson).

[] Stenbäck , (intervju tillsammans med G Eriksson).

[] Hedell , –

[] Åkesson ,

[] För ett utförligare framställning från svenskkomponerad melodier för kör a cappella beneath efterkrigstiden, titta Sparks

[] Jonsson , , –

[] Jonsson , symboliskt är den anmärkning vilket Helsingforskören Muntra Musikanter fick från enstaka skribent (i Ylioppilaskunnan Laulajats årshistorik år ): kören, likt ägde både finska, norska samt svenska sånger på sin repertoar, ansågs genom för att sjunga främmande sånger ej föra fram någon bestämd nationalkaraktär.

Jonsson ,

[] Jonsson ,

[] Larsen , 12–

[] Carl-Gunnar Åhlén [texthäfte],

[] Jfr Sandberg