Varför träkol istället för ved

Dagens skogar besitter påverkats beneath århundraden,  till samt tillsammans årtusenden, från samverkan mellan människa samt natur. fanns inom landskap oss besitter odlat, bott, svedjat samt dämt upp vätska bestämmer många från plats detta växer täckt område samt vilken skogsområde detta existerar.

samt dessutom vilka arter liksom finns inom landskapet.

Olika landsdelar äger påverkats olika många samt inom olika takt. inom norra landet fanns fångstkulturer tillsammans jaktverksamhet samt fiske  förhärskande beneath utdragen period. Bosättningarna fanns främst  knutna mot landremsa vid havet samt älvdalarna.

Längre söderut äger odling samt betesdjur varit en inslag inom landskap beneath flera tusen tid.

Skogarna inom södra landet besitter bytt utseende flera gånger angående. beneath medeltiden skapades detta halvöppna kulturlandskapet inom Sydsverige såsom sedan levt kvar ända in inom vår tid.

Kanske plats artmångfalden inom landet liksom störst just innan industrialiseringen. Mänskliga aktiviteter ägde då tillfört nya miljöer, dock ännu ej raderat ut dem ursprungliga miljöerna.

detta fanns alltså lokal till både öppenmarksarter samt skogens arter.

De senaste hundra år besitter varit enstaka omvälvande period på grund av människorna, skogen samt landskap inom stort. Befolkningstillväxten besitter varit snabb samt tekniksprången stora.

Träkolens historia är historien om

Förändringar inom jordbruket samt bergsbruket besitter även lett mot stora förändringar från skogsbruket.

Jordbruket

Odling, bete, bränsle samt virke

Användningen från jordbruksmarken samt skogsmarken hänger ihop. Skogen äger gett lokal till odling, svedjebruk samt betesmark mot djuren. Skogen besitter även stått till bränsle samt byggnadsvirke. Den snabba befolkningsutvecklingen ifrån talet samt framöver gjorde för att grundlig skogsområden blev tagna inom krav till jordbruk.

I Värmland, Bergslagen samt södra Norrland satte svedjejordbruket spår, både inom skogen samt inom form eller gestalt från kulturlämningar.

Vedens värmeinnehåll följer i stort den densitet som veden har

dem inledande svedjejordbrukarna ifrån land i norden kom beneath slutet från samt start från talet. Staten uppmuntrade uppodlingen från skogsområdena genom skattelättnader, dock efterhand blev man skrämd för att skogen skulle ta slut. Foto inom K Ihna (Wikipedia commons).

Men marken räckte ändå ej på grund av för att mätta dem flera munnarna.

vid talet utvandrade plats fjärde svensk. Störst areal jordbruksmark ägde oss Därefter skedde ett dramatisk omställning från jordbruket. Människor övergav ruralt område samt fann sin försörjning inom städerna. Introduktionen från mineralgödsel gjorde jordbruket effektivare samt den odlade arealen minskade.

Skogen kommer tillbaks

Under bota talet bredde skogen åter ut sig ovan detta likt människan tidigare omvandlat mot öppen mark, ängar samt hagar.

Träkol är ett brunt eller svart material som framställs genom upphettning av trä i en syrefattig miljö, en process känd som pyrolys (torrdestillation)

detta skedde både genom naturlig igenväxning, sådd samt odling. Den planterade skogen blev likåldrig, tätare samt bestod inom upphöjd utsträckning från gran. dem skötta skogarna växte utmärkt dock fanns ej lika attraktiva på grund av skogens flera växter samt varelse. Oskötta skogar samt naturskogsrester blev därför mot viktiga reträttplatser på grund av flera arter.

Under talet planterades många jordbruksmark igen.

Foto Bosse Backström/SKOGENbild.

Bergsbruket

Beroende från träkol

Utvinningen från järn, koppar samt silver inom Mellansveriges gruvor plats enstaka betydelsefull förutsättning till Sveriges ställning liksom stormakt beneath talet. Järnet ifrån Bergslagen gav landet ett inflytelserik ställning vid världsmarknaden ända in vid talet.

Det tidiga bergsbruket fanns helt beroende från rik resurser mot ved samt framför allt träkol.

detta plats enklare för att transportera järnet mot skogstillgångarna än vice versa. Därför plats förädlingen från malmen spridd ovan stora områden. Områden var den biologiska mångfalden beneath utdragen tidsperiod fick stå tillbaka.

Bergsbruket fordrade enorma mängder ved på grund av koltillverkning mot masugnarna.

Och om alla de människor som under påvra villkor avverkade träden och förvandlade dem till energirikt träkol

Foto Emil Låftman, Tekniska museet. Wikipedia commons.

Bruken anlägger fräsch skog

Behovet från ved samt virke gjorde för att bruken började köpa upp stora skogsområden inom närheten från gruvorna. Man insåg även värdet från för att anlägga färsk träd till för att hållbart förse sig tillsammans skogsråvara. Skogsbruket övergick ifrån för att artikel exploaterande mot för att existera producerande.

Detta skogsbrukskoncept skulle senare ett fåtal spridning både norr- samt söderut inom landet.

Under perioden förändrades produktionsmetoderna till järnhanteringen. Träkolet behövdes ej längre samt dem skogar man skapat kunde istället användas inom sågverk samt inom massaindustrin. Kolningsepoken upphörde omkring

Det tidiga skogsbruket

Dimensionshuggning

Dimensionshuggning tillsammans tillsammans vedtäkt existerar dem äldsta huggningsformerna var man tagit grabb angående träden.

Dimensionshuggning plats vanligast inom Norrland samt då avverkades dem grövsta samt maximalt värdefulla träden medan yngre samt klenare träd lämnades kvar.

Dimensionshuggna skogar äger inom efterhand ofta beskrivits likt sönderhuggna trasskogar, åtminstone sett tillsammans ett skogsbrukares ögon. tillsammans med biologens ögon kunna dem dock äga utvecklats mot värdefulla samt artrika biotoper idag.

När sulfit- samt sulfatprocesserna möjliggjorde massaframställning beneath andra halvan från talet blev även dem klenare träden intressanta.

kolning i mila brinner en liten del av veden upp för skapa den värme som behövs för att hålla kolningsprocessen vid liv

inom stället till för att bara plocka ut dem största träden blev detta idag lönsamt för att avverka allt gagnvirke vid ett trakt.

Dimensionsavverkat bestånd inom Båtsa kronopark, Arjeplog. Avverkningen gjordes samt fotot existerar ifrån Enstaka tallplantor besitter kommit upp. Foto Karl Erik Kallin. Skogsbiblioteket, SLU.

och vedtäkt

I Bergslagen samt andra delar från land behövdes stora mängder ved på grund av bergsbruket.

till träkolstillverkning användes både barr- samt lövträd. kurera bygder rensades vid lättillgängliga växt. Bara inom dem svårtillgängliga områdena lämnades skogen kvar. Södra Sveriges bondeskogar brukades vid en annat sätt. var behöll skogen länge sin mångbruksfunktion samt ännu förmå man vid flera håll titta spåren från dem gamla inhägnade inägomarkerna samt utmarkerna var djuren betade.

Djurbetet kunde vandra hårt åt skogen samt träden avverkades främst mot ved samt husbehovsvirke.

Det mekaniserade skogsbruket

Tekniksprång samt högre produktivitet

Efterkrigstidens skogsbruk präglades från stora tekniksprång samt ett klar inriktning mot ökad virkesproduktion.

ekonomiska strävanden, regleringar, kontroll, konflikter, skatter och teknikförnyelse

Målet fanns för att förhindra den virkesbrist såsom befarades vid bas från skogarnas ålderssammansättning.

Barkningsmaskinen Valo på baksidan ett Fiat skogstraktor. Foton ifrån Skogsbilder, Skogsbiblioteket, SLU.

Från talet blev trakthyggesbruket ledande samt fanns beneath en antal decennier detta enda godkända skogsbrukssättet.

beneath den tidiga trakthyggesepoken byggdes även nätet från skogsbilvägar ut kraftigt samt skogarna blev tillgängliga till avverkning vid en sätt vilket inte någonsin tidigare.

Maskinerna blev förbättrad samt hyggena allt större. detta ledde mot ett dramatisk produktivitetsökning inom skogen beneath talet. Samtidigt blev skogsbrukets effekter inom landskap tydligare samt allt fler vände sig emot skogsbrukets metoder.

Produktivitetsutvecklingen inom skogen, kubikmeter per dagsverke.

Skogforsk, bild Anna Marconi.

Växande konflikt mellan produktion samt naturvård

De kalhyggen likt blev tagna upp vid samt talen plats ibland både stora samt kala. Lövträd skulle ersättas tillsammans med ekonomiskt mer intressanta barrträd. Nya snabbväxande trädslag vilket contortatall introducerades inom massiv skal vid talet.

Det är också historien om skogens enorma betydelse för landet

Kraftiga markberedningsmetoder, gödsling, dikning, genetisk förädling samt mindre omloppstider skulle även bidra mot för att öka produktionen.

Under slutet från talet samt start från talet besprutades hyggen samt ungskogar ifrån luften tillsammans hormoslyr på grund av för att motarbeta lövträdsuppslag. dem lövfattiga äldre skogarna inom Mellansverige vittnar kvar ifall denna epok.

vid talet delade även staten ut bidrag mot dem ägare av mark såsom omförde spontant igenväxande jordbruksmark mot barrträdsplanteringar. Samtidigt blev kalytorna fler samt den uppväxande skogen alltmera jämnårig samt trädslagsren.

Det mekaniserade skogsbruket förmådde beneath några decennier förändra den svenska skogen ganska radikalt. dem gamla träden blev färre, den döda veden likaså.

Skogarna blev mörkare samt tätare. vid andra platser plats skogen helt 15 borthuggen. Variationen inom skogslandskapet minskade samt detta uppstod bristande vid både föda, hem samt lämpliga livsmiljöer till flera från skogens invånare.

Men detta fanns krafter såsom verkade på grund av enstaka förändring. sidled tillsammans med den tekniska utvecklingen inom skogen började även den moderna naturvården ta fart.

Det moderna skogsbruket

Grunden till detta moderna naturvårdsarbetet lades egentligen redan inom års naturvårdsutredning var organisationen, inriktningen samt arbetssätt på grund av detta svenska naturvårdsarbetet fann sina former.

I naturvårdsutredningen lyftes bland annat nödvändigheten från enstaka generell naturvårdshänsyn fram, nära sidan från områdesskyddet på grund av dem maximalt värdefulla naturområdena.

var pekade man även vid för att huvudansvaret på grund av den generella hänsynen borde ligga ner vid dem likt brukar skogen.

Men detta skulle dröja innan tankesättet fick genomslag. kom dem inledande skrivningarna angående naturhänsyn inom skogen. infördes krav vid hänsyn mot florans, faunans samt kulturmiljövårdens intressen inom skogsvårdslagen. dock inom praktiken hände ej således många mot gagn på grund av naturvården inom skogen.

Naturvården tar fart

På talet lanserades begreppen flora- samt faunavård från några vetenskapsman vid högskola för skog.

Artfaktablad började upprättas, forskningsprojekt initierades, flera handböcker blev tagna fram samt praktiska kurser genomfördes.

I mitten från talet kom även detta inledande "rödlistorna" ovan hotade samt missgynnande arter. Genom för att samla förståelse angående missgynnade samt hotade arter försökte man lära sig mer angående hur arternas förekomst hängde samman tillsammans markanvändningen.

ledde detta mot bildandet från Artdatabanken såsom idag existerar Sveriges kunskapscentrum på grund av arter samt naturtyper.

Under talet stärkte naturvården sina positioner både nationellt samt internationellt.

Som biprodukter bildas tjära, metanol och ättiksyra

detta infördes restriktioner rörande dikning samt avverkning inom fjällnära områden, den kemiska lövbekämpningen vid skogsmark förbjöds samt ädellövskogslagen infördes. Sakta började naturhänsynen inom skogen vinna terräng.

År avgjorde riksdagen för att produktionsmålet samt miljömålet inom skogen skulle ges lika värde.

Skogsbrukets sektorsansvar till naturhänsynen inom skogen tydliggjordes även. Sedan dess besitter naturhänsynen fast utvecklats samt förbättrats.

Hänsynsträd samt högstubbe, modell vid tidig naturhänsyn. Foto Mats Hannerz.

Åtgärderna börjar ge effekt

Det tar period för att förändra en skogslandskap. Sedan talet äger ungefär ett femtedel från varenda bestånd avverkats, samt dessa skogar skiljer sig markant ifrån dem liksom avverkades beneath mot talen.

Den nya skogsområde liksom växer upp innehåller lämnade hänsynsträd, sparad död ved, hänsynsytor samt hänsynsområden.

På sikt kommer den lämnade hänsynen för att sätta spår inom varenda bestånd. ifall 5 % från virket lämnas vilket hänsyn nära varenda avverkning kommer läka skogslandskapet vid sikt för att innehålla 5 % hänsyn, utöver frivilligt samt formellt skyddade områden.

Förbindelselänkar samt kantzoner kommer även för att knyta ihop skogslandskapet därför för att detta blir mindre fragmenterat.

Naturvårdsarbetet inom skogen kommer inte någonsin för att bli "färdigt". detta handlar istället angående en fortlöpande jobb samt konstanta förbättringar. dem faktiska effekterna från hänsynen existerar svåra för att mäta samt bedöma, dock detta finns flera positiva indikator inom miljömålsuppföljningarna.

Dagens naturhänsyn omfattar mer åtgärder såsom denna plats tillsammans sparad död ved, kantzoner samt hänsynsytor.

Foto Lena Gustafsson.