Ingår grundlagarna inom den svenska författningen

Sveriges grundlagar existerar dem fyra grundlagar vilket reglerar Sveriges statsskick. Dessa grundlagar existerar regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) samt successionsordningen (SO). Dessa lagar existerar viktiga till detta svenska statsskicket eftersom dem innehåller lagar ifall hur land bör styras samt skyddar den svenska demokratin.^[1] Grundlagarna fungerar liksom ett grundnorm såsom existerar överordnade andra lagar samt bestämmelser.

dem utgör enstaka grundplan likt rikets lagar skall rättas efter samt stadgar även överordnade bestämmelser angående rikets styrelse samt förvaltning.

Riksdagsordningen intar ett mellanställning mellan grundlag samt vanlig team. Tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen benämns ibland liksom dem numeriskt värde således kallade mediegrundlagarna, eftersom dem ger grundlagsskydd åt vissa medier samt publiceringar.

Grundlagarnas historia

[redigera | redigera wikitext]

Som Sveriges inledande grundlag brukar man betrakta Magnus Erikssons landslag. Dess konungabalk är kapabel liknas nära enstaka regeringsform. tillsammans tiden ersattes landslagen inom avsikt för att upprätta bestämmelser likt justerade kungens kraft, inom enstaka kungaförsäkran.

Sveriges inledande riksdagsordning, vilket förr ägde ställning eller tillstånd från grundlag, existerar ifrån Efter Gustav II Adolfs död infördes den inledande egentliga regeringsformen, års regeringsform. Denna regeringsform fanns ett stadga ifall rikets förvaltning beneath tider då detta rådde enstaka förmyndarregering, alltså då kungen alternativt drottningen ännu fanns på grund av ung på grund av för att styra landet.

ning

Denna regeringsform upphävdes därför efter för att drottning Kristina blivit vuxen samt ägde avlagt sin kungaförsäkran. kalenderår blev tagna regeringsformen inom bruk igen tillsammans ett komplettering angående för att riksens ständer, riksdagen, skulle sammanträffa vart tredjeplats tid, varigenom Sveriges riksdag blev en ordinarie styrelseorgan.

Under talet blev detta allt vanligare för att benämna detta slags lagar "fundamentallagar", samt beneath den nästa frihetstiden utvecklades den svenska förvaltningen, organisationen samt styrelsen mot hur detta ännu fungerar. mot sådana tidiga bestämmelser hörde även tryckfrihetsförordningen ifrån , såsom existerar världens äldsta tryckfrihetsförordning.

års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni tillkom års regeringsform, vilken gällde ända tills den nuvarande, ifrån , trädde inom kraft. Året därpå, , antogs den successionsordning såsom fullfölja ättlingar mot huset Bernadotte mot tronarvingar. Trots för att regeringsformen innehåller bestämmelser angående rikets styrelse, genomdrevs flera fundamentala förändringar inom detta hänseende efter grundlagens antagande: departementalreformen , års representationsreform, införandet från allmän samt lika rösträtt beneath start från talet, samt tryckfrihetsförordningen ifrån tillsammans mera.

inom synnerhet genomfördes ändringar till riksdagens former. inom praktiken plats parlamentarismen verklighet omkring , dock juridiskt sett förverkligades denna inledningsvis tillsammans med den partiella författningsreformen tid

års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

En många utdragen samt slitsam arbetsprocess kom för att leda mot den senaste större grundlagsändringen, års regeringsform.

inom synnerhet uppenbarades oförenligheten mellan praxis samt stadga tillsammans andra världskrigets eruption nära den tiden ägde detta stått uppenbart för att regeringen Hansson avsåg för att överta kungens lagstadgade suveränitet angående "ett snabbt kritisk kräves".^[2] kalenderår tillsattes enstaka författningsutredning till delreformer beneath Richard Sandlers ordförandeskap, dock då utredningen nio tid senare lade fram sitt betänkande (SOU ) kunde riksdagen ej enas angående en beslut.

inom stället beslutades detta för att grundlagarna helt skulle tecknas angående. enstaka färsk analys tillsattes , samt genom SOU lades en förslag angående ett färsk regeringsform samt färsk riksdagsordning fram. Efter mindre justeringar från konstitutionsutskottet trädde års regeringsform samt riksdagsordning inom kraft den 1 januari Den nya regeringsformen samt riksdagsordningen fanns inom massiv utsträckning enstaka kodifiering från rådande praxis.

Den största förändringen plats för att monarkens politiska maktbefogenheter överfördes mot folkvalda representanter samt för att statschefens roll huvudsakligen blev representativ.

Jämfört tillsammans med års regeringsform existerar terminologin inom den nuvarande regeringsformen annorlunda. inom dagens författning åsyftar "konungen" själva kungaämbetet alternativt kungen personligen.

inom den tidigare författningen betecknade "Kungl Maj:t" själva statsmakten, oavsett vem likt utövade denna kraft (regeringen, domsmakten). "Statsråd" ändrades även mot för att beteckna enskilda ministrar inom regeringen, samt ej längre kabinettet inom sig. tid avsåg även begreppet "regeringen" ett teoretisk "riksstyrelse".

Viktigare grundlagsändringar sedan äger varit införandet från kognatisk tronföljd, den nya yttrandefrihetsgrundlagen samt Svenska religiös avskiljande ifrån staten.

Anslutningen mot EU äger haft särskilt massiv innebörd samt besitter delvis förpassat den svenska grundlagen inom underordnad ställning mot EU:s regleringar.

Grundlagen reformerades ; titta grundlagsreformen

De fyra grundlagarna

[redigera | redigera wikitext]

Sverige besitter mot skillnad ifrån dem flesta andra länder fyra grundlagar: regeringsformen (RF), successionsordningen (SO), tryckfrihetsförordningen (TF) samt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringsformen

[redigera | redigera wikitext]

Regeringsformen existerar den viktigaste från grundlagarna; den omfattar dels statsskickets grundläggande principer eller fundament samt normer, dels bestämmelser ifall statens styrelse samt angående organisatoriska spörsmål. inom regeringsformen regleras sådant likt medborgarnas rättigheter, riksdagsval, statschefens roll, regeringens bildande samt sysselsättning, samt bestämmelser angående samt regleringar från statsfunktionerna.

Dessa statsfunktioner existerar lagstiftning, finansmakten, förhållandet mot andra stater, den bedömning makten, samt kontrollmakten. Regeringsformen bestämmer för att land skall artikel enstaka parlamentarisk demokrati. Lagtexten innehåller, mot skillnad ifrån dem flesta andra länders grundlagar, även bestämmelser ifall rikets styrelse nära konflikt samt krigsfara (kapitel 15).

Den 1 januari trädde den nuvarande regeringsformen inom kraft efter för att den fastslagits året innan. Regeringsformen består från 15 kapitel.^[3]

Successionsordningen

[redigera | redigera wikitext]

Successionsordningen reglerar tronföljden mot den svenska tronen, detta önskar yttra vem liksom får bli monark alternativt regerande drottning inom riket.

Därmed bestämmer lagen hur Sveriges statschef bör utses. Successionsordningen existerar ifrån samt existerar mest erfaren från grundlagarna, den tillkom då huset Bernadotte gjordes mot arvingar från Sveriges tron. inom lagen regleras tronföljden mot för att gälla ättlingar mot jean Baptiste Bernadotte, såsom blev monark tillsammans namnet Karl XIV Johan. Genom en tillägg äger numera endast efterkommande mot Carl XVI Gustaf rätten mot tronen.

Fram mot plats tronföljden agnatisk dock identisk kalenderår infördes kognatisk tronföljd, vilket innebar för att kvinnliga ättlingar för tillfället besitter lika arvsrätt mot Sveriges tron. Därmed existerar kronprinsessan Victoria den nuvarande tronarvingen då denna existerar Carl XVI Gustafs äldsta unge. Successionsordningen samt dess innehåll verifieras inom 1 kap 5 § regeringsformen samt inom 5 kap.

Tryckfrihetsförordningen

[redigera | redigera wikitext]

Tryckfrihetsförordningen existerar den grundlag liksom bör garantera "fritt meningsutbyte samt ett allsidig upplysning" till varenda medborgare. Lagen tillkom vilket enstaka reaktion vid dem hårda restriktioner vilket ålades medierna beneath andra världskriget.

I regeringsformen regleras sådant som medborgarnas rättigheter, riksdagsval, statschefens roll, regeringens bildande och arbete, samt bestämmelser om och

Riksdagen instiftade fräsch grundlag ifall tryckfriheten då restriktionernas ansvariga ägde försvunnit ifrån den politiska arenan.^[4] mot skillnad ifrån tidigare tryckfrihetslagar inom landet innehåller den en visst skydd nära krislägen. Tryckfrihetsförordningen funktion existerar inom huvudsak för att ge grundlagsskydd åt tryckt text såsom tidningar samt skrivna verk.

Den förbjuder även censur samt innehåller den viktiga offentlighetsprincipen. Liksom tillsammans yttrandefriheten finns bestämmelserna inom korta drag även inom 2 kap 1 § regeringsformen.

Förordningen besitter tre delar

• den positiva regleringen inom vilken tryckfriheten definieras samt avgränsas samt syftet kämpa fast
• en lista ovan tryckfrihetsbrotten
• bestämmelser ifall ansvarighet.

Tryckfrihetsbrotten existerar inom princip desamma liksom yttrandefrihetsbrotten samt måste även finnas inom brottsbalken till för att artikel straffbara.^[5]

Yttrandefrihetsgrundlagen

[redigera | redigera wikitext]

Yttrandefrihetsgrundlagen ifrån existerar den yngsta grundlagen.

mot form eller gestalt samt innehåll påminner den angående tryckfrihetsförordningen, vilken den ofta hänvisar mot. detta väsentliga innehållet inom YGL existerar för att ge grundlagsskydd åt radio- samt tv-sändningar, vissa webbsidor m.m.

Regeringsformen: "Sveriges författning"

[redigera | redigera wikitext]

Av grundlagarna intager regeringsformen enstaka överordnad position då den sammanfattar dem andra grundlagarna samt innehåller primär bestämmelser angående statsskicket.

Tillsammans tillsammans Riksdagsordningen, likt mot plats grundlag, kallas därför regeringsformen informellt ibland "Sveriges författning", alternativt dess "konstitution". Ibland avses inom stället grundlagarna tillsammans med beteckningarna.^[6] Ytterligare problematik föreligger inom om dem skrivna grundlagsbuden per definition skall sägas artikel detsamma liksom författningen, alternativt angående detta inom stället existerar den konstitutionella praxisen.^[7] ej minimalt fanns den senare problematiken aktuell beneath den långa tidsperiod då parlamentarismen samt folksuveränitetsprincipen praktiserades dock stred mot buden inom dåvarande regeringsformen.

Riksdagsordningen utvecklar bestämmelserna inom regeringsformens kap 4.

Rättigheter samt statens grunder

[redigera | redigera wikitext]

Regeringsformens inledande avsnitt träffar fast statens grundläggande principer eller fundament.

Grundlagarna och riksdagsordningen är speciella lagar som innehåller reglerna för hur Sverige ska styras

i enlighet med denna bygger land vid folksuveränitetsprincipen tillsammans vilken representanter väljs genom enstaka fri åsiktsbildning samt allmän samt lika rösträtt. Statsskicket bygger vidare vid parlamentarism samt tillsammans monarkin såsom statsform, samt vid kommunaltsjälvstyre. Makten utövas beneath lagarna. inom regeringsformen kämpa även fast för att statsmakten skall utövas tillsammans med respekt till samtliga människors lika värde samt individens frihet samt värdighet.

Fri åsiktsbildning och andra fri- och rättigheter har ett särskilt skydd i författningen

Individens personliga, ekonomiska, kulturella samt sociala välfärd skall artikel den offentliga maktens syfte, mot vilket hör rätten mot jobb, bostad samt kurs, social vård samt säkerhet. Etniska samt religiösa minoriteters korrekt för att bibehålla sin traditioner samt sitt samhälle skall främjas. Regeringsformens andra avsnitt samt delar från detta inledande tillkom inom enstaka strävan efter för att införa Europakonventionen.

Efter detta äger landet dock dömts inom Europadomstolen, varefter styckena äger modifierats något.

Demokratin äger enstaka många framskjuten position inom regeringsformen; texten träffar fast för att detta allmänna skall verka på grund av för att demokratins idéer blir vägledande inom varenda områden från samhället (kap 1, 2§). mot detta hör även dem båda grundlagarna tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen, likt inom korta drag äger stöd från bestämmelser inom regeringsformen.

Övriga friheter inkluderar informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten samt religionsfriheten, rörelsefriheten, skydd på grund av personlig integritet, skydd mot tortyr samt landsförvisning, förbud mot dödsstraff, samt frihet mot korrespondens. Den privata äganderätten behandlas inom 2 kap 18 §.

En sektion från rättigheterna existerar liknande vilket inom vissa är kapabel inskränkas genom vanlig team, detta framgår bland annat inom 2 kap 20 §.

Sverige har dock fyra grundlagar: regeringsformen, successions-

ett rad viktiga inskränkningar finns dock inom 2 kap §§.

Sveriges statsskick

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel Sveriges statsskick

Enligt parlamentarismens princip innehar detta lagstiftande organet, Sveriges riksdag, ett framträdande roll inom grundlagarna. inom samt tillsammans med för att parlamentarismen genomdrevs fullständigt inom grundlagen överfördes bota den lagstiftande makten mot detta statsorgan.

Statschefen, monarken, saknar politisk auktoritet, samt regeringen måste äga riksdagens tillit alternativt tolerans.

Den reglerar i vilken ordning riksdagen och regeringen tillsätts, och den anger hur dessa statsorgan ska arbeta

Bortsett ifrån sin lagstiftande funktion, samt ägandet från den yttersta politiska makten, besitter riksdagen även kontrollmakt ovan regeringen samt dess förvaltning. Ytterst vilar den politiska makten vid partipolitik, eftersom riksdagens ledamöter väljs inom politiska partier (RF 3 kap 1 §).

Regeringen innehar den verkställande makten; den skall verkställa dem lagar liksom riksdagen beslutar ifall samt sköta statens förvaltning genom sina myndigheter.

Den bedömning makten innehas dels från dem allmänna domstolsväsendet, vars högsta kroppsdel existerar Högsta domstolen, dels från förvaltningsdomstolarna, vilkas högsta avdelning existerar Högsta förvaltningsdomstolen (RF 11 kap 1 §). Justitiekanslern samt Riksåklagaren lyder dock beneath regeringen (RF 11 kap 6 §), samt detta tillkommer regeringen för att bevilja nåd.

Därutöver äger den riktig för att mildra brottspåföljd (RF 11 kap 13 §).

Medan års regeringsform brukar sägas grundas vid maktdelningsprincipen, brukar regeringsformen från inom stället sägas äga grundats vid folksuveränitetsprincipen.^[8] mot formen finns maktdelningsprincipens tredelade statsorgan (lagstiftande, verkställande samt bedömning makt) emellertid kvar, dock mot sin karaktär anses den existera oförenlig tillsammans med principen ifall folkstyre var "all kraft utgår ifrån folket".^[8] Kommunernas självstyrelse förmå emellertid ses likt en formulering på grund av vertikal maktdelning.

Att ändra grundlagarna

[redigera | redigera wikitext]

För för att ett svensk grundlag skall ändras behövs för att numeriskt värde likalydande beslut (vilande samt slutligt) saknas från riksdagen tillsammans lätt majoritet. Mellan dem numeriskt värde besluten måste detta dessutom äga hållits en allmänt omröstning. Riksdagsordningen (RO) ändras liksom grundlagarna vid detta sätt.

inom allmänhet föregås samtliga större ändringar inom grundlagarna, liksom andra mera grundlig lagändringar, från statliga utredningar. Dessa lägger fram sina betänkanden inom den serie publikationer likt kallas Statens offentliga utredningar (SOU).

Detta existerar emellertid ingen regel; beslöt partiledare från riksdagspartierna för att införa personval samt för att förlänga valperioden tillsammans med en tid mot fyra (SFS ).

Regeringen föreslog den 8 månad inom propositionen En reformerad grundlag (prop. /) ett rad ändringar inom grundlagarna.^[9]

Grundlagsbrott

[redigera | redigera wikitext]

I tryckfrihets- samt yttrandefrihetsmål existerar Justitiekanslern isolerad den vilket kunna uppväcka åtal.

angående detta sker en förbrytelse mot dem andra grundlagarna, likt ej kunna åtalas i enlighet med ett vanlig team, betraktas detta likt enstaka politisk process, var medborgarna anses "döma" dem skyldiga inom allmänna val.^[10] till brottmål mot bestämmelser inom Europakonventionen samt vilket ej existerar åtalbara i enlighet med andra nationella lagar är kapabel Europadomstolen döma.

Rättsligt sett äger dem svenska grundlagarna ett ovanlig ställning inom internationell jämförelse. Grundlagsbrottsmål förmå falla beneath allmänt åtal angående detta gäller tryckfrihet samt yttrandefrihet, eftersom tryck- samt yttrandefrihetsbrotten finns inom brottsbalken. dock nära förbrytelse mot författningarna (regeringsformen, riksdagsordningen, dock även successionsordningen) förmå detta ej utdömas något ansvar.

Detta beror vid för att landet saknar enstaka författningsdomstol samt enstaka riksrätt. Grundlagarna brukar därför betecknas såsom "ofullgången rätt".

Grundlagsutredningar beneath senare tid

[redigera | redigera wikitext]

Sedan års författningsreform ägde lokal besitter grundlagarna ändrats flera gånger. års Grundlagsutredning ägde mot arbetsuppgift för att utföra ett samlad granskning från regeringsformen samt skulle "koncentreras samt inriktas vid för att stärka samt fördjupa den svenska folkstyrelsen, öka medborgarnas tillit på grund av demokratins funktionssätt samt höja valdeltagandet".

Detta innebär för att utredningen skall bedöma valsystemet, regeringsbildningsprocessen, relationen mellan regeringen samt riksdagen, lagprövning, nödvändigheten från författningsdomstol, samt utnämningsmakten.^[11] Utredningen blev genomskinlig inom slutet från samt föreslog bland annat för att spärren på grund av personval mot riksdagen sänks mot fem andel, för att valdagen flyttas igen ett sju dagar samt för att ett riksdagsomröstning bör behållas ifall statsministern efter varenda omröstning.

Betänkandet ingår inom underlaget på grund av den ovan nämna propositionen En reformerad grundlag (prop. /).

Större grundlagsutredningar samt lagändringar sedan

[redigera | redigera wikitext]

• års fri- samt rättighetsutredning - 2 kap. RF utökades (SFS )
• Rättighetsskyddsutredningen från - angående inskränkningar inom friheterna, lagprövningsrätt, folkomröstningar nära grundlagsändring (SFS )
• Grundlagskommittén från - inga lagändringar vid bas från inbördes oenighet (SOU ?)
• Folkstyrelsekommittén från - inga lagändringar (SOU )
• Fri- samt rättighetskommittén från - Europakonventionen samt andra fri- samt rättigheter inkorporerades inom RF (SFS )
• Grundlagsutredningen inför EG - ledde delvis mot lagändring (SFS )
• års författningsutredning - EU-samarbetet (SFS ), riksrevisionens bildande (SFS )
• Ansvarskommittén från - delbetänkande Utvecklingskraft till hållbar välfärd (SOU ), slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation tillsammans med utvecklingskraft (SOU ).
• Grundlagsutredningen från - betänkande En reformerad grundlag (SOU )

Äldre grundlagar

[redigera | redigera wikitext]

Några från Sveriges tidigare, numera upphävda, grundlagar är:

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Pär-Erik Back, "Den skrivna författningens roll", Modern demokrati, sjunde uppl., red.

  Pär-Erik Back samt Agne Gustafsson, Lund: Liber, , s

• Stig Hadenius, Modern svensk politisk saga. Konflikt samt samförstånd, sjätte uppl., Stockholm: Hjalmarsson & Högberg,
• Erik Holmberg samt Nils Stjernquist, Vår författning, tionde uppl. Stockholm: Norstedts rättsväsen,
• Olof Peterson samt Anna Wahlgren, Sveriges konstitutionella urkunder, SNS Förlag, ISBN

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]