Grunden för den neolitiska åldern

Neolitikum, yngre stenåldern, existerar ett period inom människans forntid. Begreppet bondestenålder vilket tar fasta vid den vanligaste försörjningsformen existerar ett förenkling då detta finns neolitiska kulturer liksom ej vilar vid jordbruk. beneath den yngre stenåldern etablerades jordbruk samt boskapsskötsel.

Människan blev mera bofast eftersom jordbruk kräver skötsel från åkrar samt lagring från föda kräver större bofasthet. Redan beneath senare mesolitikum inom Norden fanns större relativt fast bebodda basboplatser ofta nära landremsa vid havet samt åmynningar. Befolkningen inom en jordbrukssamhälle ökar snabbt samt den tillgängliga energin inom matproduktionen ökar kraftigt, dock detta behövs ökade arbetsinsatser tillsammans med markberedning, resultat samt matberedning, främst för att mala samt tröska skörden.

Den ökade arbetsinsatsen gynnar ett befolkningsökning åtminstone mot dess för att lämpliga mark likt existerar tillgängliga äger tagits inom krav. Jordbrukets införande inom Norden äger varit omstridd. Neolitiseringen alternativt införandet från jordbruk äger diskuterats beneath utdragen tidsperiod samt kvar återstår flera ämnen.

vid talet såg man detta vilket naturligt för att detta fanns invandrande jordbrukare liksom introducerade försörjningsformen. inom land något som har transporterats eller flyttats vid talet enstaka massiv diskussion mellan CJ Becker samt kvartärgeologen J Troels Smith angående jordbruksintroduktionen inom land. Troels Smith hävdade för att Erteböllekulturen fanns enstaka jordbrukskultur, titta "Ertebøllekultur - bondekultur "^[1] inom land ägde ett samtidig diskussion utrymme mellan Axel Bagge samt kvartärgeologen berg Florin angående den från Florin upptäckta Vråkulturen^[2] inom Sörmland.

Florins tidiga kvartärgeologiska dateringar från Vråkulturen bestreds från Axel Bagge. Idag vet oss för att dem sydsvenska dateringarna vid talet från tidiga neolitiska fynd fanns fel samt för att Florins sörmländska fanns förbättrad, dock moderna Cdateringar äger löst problemet. dem allra första neolitiska fynden inom södra Skandinavien existerar samtida tillsammans med dem sörmländska samt oss äger inget underlag till för att hävda enstaka intern jordbruksutveckling inom Sörmland före övriga Skandinavien.

Neolitiseringen inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Ganska noggrant visar Cdateringar runt ifall inom Skandinavien för att detta skedde enstaka massiv förändring både kulturellt, var föregående jägar- samt samlarkulturer ersattes från områdets inledande tradition (trattbägarkulturen alternativt TRB) tillsammans jordbruk samt boskapsskötsel, samt vegetationshistoriskt tillsammans tydliga spår från ett medveten bidrag på grund av för att öppna landskap till odlingen samt boskapens skull.

Arkeologiskt beläggs detta genom den stora spridningen från den inledande flintyxtypen inom TRB, den spetsnackiga flintyxan typ 1, likt återfinns ifrån södra land mot Dalälven inom landet samt längs den norska landremsa vid havet, vilket antyder för att en neolitiskt försörjningssätt etablerades inom bota detta enhet nästan samtidigt.

Under den yngre stenåldern etablerades jordbruk och boskapsskötsel

Pollenanalyser likt visar spår efter ogräs samt andra kulturväxter verkar bekräfta detta. Däremot plats detta oklart detaljerad från vilket ställe nyheterna kom, vem alternativt vilka såsom drev vid denna tillväxt samt hur själva skiftet förlöpte.

Invandring alternativt plats utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Under efterkrigstiden plats detta modernt inom arkeologin för att söka efter lokala former från tillväxt.

liknande funderingar blev även vanliga inom land.

Uttrycket, först formulerat av den australisk-brittiska arkeologen Gordon Childe, är inadekvat såtillvida som övergången till den neolitiska ekonomin aldrig skedde snabbt eller i revolutionära

en modell existerar Kristina Jennberts doktorsavhandling Den produktiva gåvan^[3]. Nyare genetiska studier besitter dock demonstrerat för att jordbruket kom tillsammans invandrande befolkningsgrupper^[4] liksom ca spreds snabbt ovan kurera södra Skandinavien upp mot Mellansverige samt sydvästra Norge. Den ökande befolkningen skapade förutsättningar till nya samhällsorganisationer inom stammar samt hövdingadömen.

Gruppernas stora befolkning gav underlag på grund av nya religiösa idéer vilket tog sig formulering inom byggande från megalitgravar samt stora samlingsplatser; en från dem maximalt kända exemplen existerar Stonehenge inom England såsom uppfördes beneath neolitikum.

Neolitikum följer inom Europa vid mesolitikum medan perioden följer direkt vid paleolitikum, var jordbruket introducerades inom bördiga halvmånen.

Övergången mot jordbruk existerar enstaka från dem allra maximalt omvälvande förändringarna inom människans bakgrund. Den centrala förändringen existerar för att man börjar kultivera odlade växter. tillsammans odlandet följde domesticerande från vilt samt uppfödande från boskap. Detta skedde vid olika platser samt världsdelar, oberoende från varandra, tillsammans start på grund av ungefär 10 kalenderår sedan.

En introduktion till när människan lärde sig odla jorden och hålla boskap

ifrån sina ursprungliga platser äger dem nya metoderna spritt sig mot resten från mänskligheten genom diffusion alternativt folkförflyttningar.

Den neolitiska revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

Den neolitiska revolutionen existerar en term liksom den australiske arkeologen Gordon Childe myntade vid talet på grund av samhällsförvandlngen ifrån jägar- samt samlarsamhället mot en samhälle var människorna inom huvudsak försörjer sig genom jordbruk samt djurhållning.^[5] Detta existerar även den förändring liksom markerar övergången mellan äldre samt yngre stenåldern.

dem äldsta spåren från sädesodling samt djurhållning existerar cirka gamla. Jordbruket uppkom inom Sydvästasien (bördiga halvmånen), dock enstaka självständig tillväxt mot jordbruk ägde även utrymme inom Mellanamerika samt Kina. Jordbruket spred sig sedan vid tid mot Norden. Uttrycket "den neolitiska revolutionen" syftar vid den stora utfall denna förändring ägde vid dem samhällens organisation såsom började kultivera istället till för att leva såsom jägare samt samlare.

Teorier angående neolitiseringen

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera förklaringsmodeller på grund av övergången mot jordbruk.

Oasteorin samt andra

[redigera | redigera wikitext]

Raphael Pumpelly framlade inom sin rapport till utgrävningarna från fyndplatsen Anau inom ryska Turkestan den s.k. uttorknings- alternativt oasteorin, till för att förklara livsmedelsproduktionens uppkomst (Explorations in Turkestan, ).

denne hävdade för att då Främre Orienten blev många torrare efter den senaste istiden tvingades jägar- samt samlarfolken var för att samlas kring dem återstående vattenkällorna samt "erövra nya försörjningsmöjligheter" genom för att tämja vilda varelse samt börja kultivera växter. Den teorin skulle bli ytterst populär bland Gamla världens arkeologer beneath dem nästa årtiondena.

Oasteorin äger idag övergetts från forskningen.

Teorierna ifall neolitiseringen förmå delas inom numeriskt värde huvudgrupper, externa modeller samt interna modeller. dem externa gruppen omfattar en dussintal tillsammans med benämningar såsom Oasteorin (), Bergssluttningsteorin (,), Avlingförsvarsteorin (), Befolkningsteorien (), Yngre dryas-teorien ( + ), Årstidsteorien () samt Konkurrensteorien ().

Dessa teorier existerar "externa" på grund av för att dem pekar vid yttre förhållanden, var mot modell klimatiska förändringar motiverade människorna för att intensifiera sin matproduktion samt husdjurshållning.

• Bergssluttningsteorin såsom föreslogs från Robert Braidwood , föreslog för att jordbruket började vid bergsluttningar inom Taurus samt Zagrosbergen, samt för att jordbruket utvecklade sig ifrån stark data från vilda sädesväxter inom området.^[6][7]
• Gilleteorin föreslogs från Brian Hayden, för att jordbruket införande drevs från framhävande från kraft, på grund av för att hålla stora gillen samt fester till för att utöva dominans.^[8] detta innebar för att man samlade samman stora kvantiteter från föda, vilket gynnade jordbruksproduktion.

  Hayden menade alltså för att social hierarki kom före jordbruket.

• Befolkningsteorin föreslogs från den amerikanske geografen Carl Sauer,^[9] samt förändrades lite från Lewis Binford samt Kent Flannery. Teorin ledde ifrån enstaka ökande fastboende befolkning såsom växer inom storlek mot för att sätta press vid avkastningen inom den lokala miljön, samt detta fordrades mer föda än vilket såsom kunna samlas in.

  Olika sociala samt ekonomiska faktorer bidrog sedan mot främja nödvändigheten från matproduktion.

• Avlingförsvarsteorin förespråkades från forskarna Frederik Zeuner samt David Rindos.^[10] Den går ut vid för att jordbruk plats ett evolutionär anpassning från växter samt människor. Domesticeringen började tillsammans för att befolkningen skyddade bestämda vilda växter mot betande vilda vilt, samt detta ledde mot specialisering från platser samt därefter tämjning samt domesticering från både växtarter samt sedan från husdjur.

• Yngre Dryas-teorin.

  Arkeologerna A. M. T. Moore samt G. C. Hillman (), tillsammans bidrag ifrån Ofer Bar-Yosef samt R. H. äng () pekar vid, för att detta varma klimatet nära starten från Holocen ledde mot enstaka spridning från vitala djur- samt växtarter norrut inom den produktiva halvmånen. nära detta nästa torra samt kalla klimatet beneath Yngre Dryas inträffade enstaka födokris, likt tvingade den större befolkningen mot för att intensifiera husdjurshållning samt odling.^[11]

• Årstidsteorin.

  Arkeologerna J. McCorriston samt F. Hole () menade, för att beneath Yngre Dryas uppstod större årstidsvariationer än tidigare, samt för att varmare, mera torra somrar främjade spridningen från sädesslag in inom området tillsammans med begynnande bybosättningar samt en avgörande befolkningstryck.^[12]

• Konkurrensteorin.

  Melinda Zeder () menade, för att dem nya växtarter vilket spriddes tidigt inom Holocen, blev skördade från både människor samt varelse, samt för att denna ökade förbindelse tillsammans med växtätande djurarter förde mot ett successiv process mot domesticering.^[13]

Interna teorier

[redigera | redigera wikitext]

De interna modellerna ger förklaringar liksom tar fasta vid detta mänskliga samhällets inre tillväxt.

andra förklaringar kunna artikel från social art, eftersom jordbrukande samhällen medför enstaka ytterligare organisation likt ofta ger ett utpräglad hierarkisk skiktning.

Trevor Watkins nära Universitetet inom Edinburgh visar för att utbredd odling från säd inom större delar från Den bördiga halvmånen uppstår inledningsvis omkring 8 inom sålunda fall startade den intensivare odlingen ursprunglig efter yngre dryas, möjligen vid bas från befolkningstryck alternativt andra sociala orsaker.

Dessa uppgifter gynnar "interna teorier" på grund av skiftet mot jordbruk samt husdjurshållning, var man fokuserar mer vid människans aktiva roll, samt mindre vid externa faktorer utanför människans övervakning. detta existerar för tillfället väl dokumenterat för att bofast befolkning samt byar kom före jordbruket. Eynan inom Israel samt Hallan Çemi samt Göbekli Tepe inom Turkiet existerar bara tre från flera föragrikulturella byar.

Flera byar uppstod utan kultiveringsjordbruk.

• Social mobiliseringsteori: Klaus Schmidt, vilket arbetat nära Göbekli Tepe^[14]menar för att dem stora kollektiva arbeten vilket ligger på baksidan monumentbygget inom denna för-jordbruksbyn, kunna äga stimulerat överskottsproduktion inom omkringliggande byar genom intensifierat jordbruk till för att möjliggöra den mobilisering från arbetskraft vilket ligger bakom.
• Gillesteorin (): Arkeologen Brian Hayden tolkar fynden inom Göbekli Tepe tillsammans med gillesteorin till framväxten från jordbruk inom den bördiga halvmånen.
  Jordbruksrevolutionen ägde rum på flera ställen på olika kontinenter vid ungefär samma tid

  denne menar för att hierarki samt samhällsmakt kom före jordbruket, samt för att ökande social konkurrens mellan tätare befolkade grupper från jägare, samt mer fokus vid gåvor samt gengåvor, liksom kom för att öka farten denna tillväxt nära överskottsproduktion genom lantbruk

Konsekvenser

[redigera | redigera wikitext]

När väl odlandet ägde kommit igång, förändrades dem odlade växternas genetiska attribut.

Detta medförde för att dem mot modell fick högre energiinnehåll. dem inledande odlade växter likt domesticerades vid detta sätt plats spannmål. Växter vilket ägde oönskade attribut såsom obehaglig smakupplevelse alternativt små frön klarade sig sämre inom den nya situationen, var människor inom upphöjd grad påverkade växternas förutsättningar.

När dem tidiga odlarna ägde lärt sig tekniken väl samt fått god odlade växter, fick dem en överskott vilket behövde lagras.

Neolitikum

detta nomadiska existensen dem ägde tidigare gjorde för att detta plats svårt för att lagra föda. Kombinationen från bofast livsstil samt spannmål vilket basföda gjorde lagring från föda möjlig. tillsammans med större resurs vid föda ökade befolkningen samt specialisering inom olika yrkeskategorier blev möjlig. Detta ledde inom sin tur mot ytterligare tillväxt från sofistikerad teknik.

Jordbruket fordrade inom viss mån ett bofast livsstil samt kunde ge resurser mot betydligt mer föda per ytenhet. Detta medförde för att människorna kunde leva inom större grupper än tidigare. Den neolitiska livsstilen plats även mer arbetsintensiv samt betydde troligen för att varenda släkt behövde fler små människor, något likt ytterligare bidrog mot befolkningsökningen.

dem större samt tätare samhällena motiverade inom sin tur utvecklandet från nya maktstrukturer. Matöverskottet gjorde för att hövdingar kunde försörjas från den underlydande befolkningen samt ej själva behövde jobba vid fältet på grund av för att erhålla passage mot föda, utan denne fick andra arbetsuppgifter istället. Senare gav domesticerade vilt resurser mot nya textilmaterial samt transportmetoder.

Den bofasta livsstilen fanns svår på grund av jägar- samt samlarkulturer. dem ägde svårare för att artikel bofasta, på grund av detta fanns enkel för att förbruka lokala födoresurser, ätliga växter samt jaktbart vilt. Dock kunde storskaligare fiske tillsammans med konservering inom form eller gestalt från uttorkning samt fermentering ge underlag på grund av relativt fasta basboplatser även före jordbruket.

då man började tillsammans med jordbruk tvingades man för att skaffa fram föda även mot tamdjurens behov, vilket dock skedde tillsammans ängsslåtter, lövtäkt, betesmark samt inom många små utsträckning vid jordbruksmark. Man kunde inom kallare klimat, genom för att samla foder inom förråd vilket skyddas ifrån vilda vilt, förbättrad hålla tamdjur vilket ej kunde beta ute vid vintern.

Odling från vall samt kraftfoder hör mot detta moderna jordbruket.

Ytterligare enstaka utfall från neolitiseringen plats för att kosten blev ensidigare samt ett rad nya sjukdomar (bland annat karies) uppkom till inledande gången hos människor.

En ytterligare effekt fanns den förändrade synen vid fortplantning. ifrån för att tidigare äga trott vid "Den stora modern" liksom alltings skapare övergick flera mot för att tro vid "Den stora fadern" likt alltings skapare eftersom man jämförde spermier tillsammans med frön samt kvinnor tillsammans med jordbruksmark.

Denna förändrade världsbild kom även för att påverka flera från dem religioner likt växte fram beneath denna period, vilket t. ex. dem abrahamitiska religionerna.^{[källa&#;behövs]}

Utbredning samt historia

[redigera | redigera wikitext]

^[15] Övergången ifrån en mindre bofast jägar- samt samlarsamhälle plats ett många utdragen process, såsom bäst kunna följas längs dem bergiga utkanterna från ”den bördiga halvmånen” inom Främre Orienten, d.

v. s. höglandet längs Zagrosbergen inom öster samt Levanten inom väster inom nuvarande Irak samt Iran.

Ett betydelsefullt steg blev tagna, då jägarna började specialisera sig vid en visst villebråd, inom Zagrosområdet exempelvis vid getter, d. v. s. tänkbara prototyper mot tamfåret. Än mer betydelsefullt blev detta inriktade sökandet efter vissa vilda sädesslag såsom sålunda småningom kunde börja växer.

Redan omkring &#;år odlades inom både Zagros samt Levanten tvåradigt korn (Hordeum spontaneum), emmer (Triticum dicoccoides) samt enkorn (Triticum boeoticum).

De vilda prototyperna mot dessa odlade sädesslag förekommer ännu inom dessa områden, samt deras utbredning ger, tillsammans hänsyn tagen mot vissa klimatförändringar beneath dem senaste tiotusen år, enstaka god fingervisning angående fanns dem inledande odlingsförsöken gjorts.

Jordbruksrevolutionen (ibland kallad den neolitiska revolutionen) inträffade under yngre stenåldern för ca 12 år sedan

dem plats troligen enstaka essentiell anpassning mot klimatet efter den senaste nedisningen tillsammans påföljande svåra försörjningsproblem.

Övergången mot en bofast levnadssätt skedde mellan detta nionde samt sjunde årtusendena inom dem delar från sydvästra Asien var prototyperna mot dem inledande domesticerade djuren förekom inom vilt tillåtelse, samt mot dem mera viktiga boplatserna ifrån den på denna plats tiden hör Shanidar samt Jarmo inom detta kurdiska området samt Jeriko inom den s.

k. natufienkulturen.

Omkring plats dessa tidiga bondesamhällen således resehandling utvecklade, för att människor bodde inom byar byggda från soltorkat tegel. dem gamla husgrunderna bildar dem s. k. tells, konstgjorda kullar tillsammans olika bosättningar beneath utdragen period. föremål gjorda av lera och brända i en ugn uppträder till inledande gången. Grunden plats lagd mot dem senare framväxande, skriftförsedda högkulturerna inom dalgångarna kring eufrat samt tigris, Indus samt Nilen.

De inledande jordbrukarna inom Europa invandrade mot Grekland ifrån Främre Orienten samt bildade bl. a. Sesklokulturen inom Thessalien omkring ovan Centraleuropa spred sig sedan dem bandkeramiska kulturerna. Viktiga tidiga jordbrukskulturer utgör bl.a. Starcevo inom Jugoslavien, Körös inom Ungern, Camp dem Chassey inom land i västeuropa samt Windmill Hill inom England.

Ungefär samtidigt uppstod inom Kina den inledande jordbrukskulturen, Yangshaokulturen, tillsammans spannmål samt ris vilket viktiga sädesslag. vid den amerikanska kontinenten plats situationen delvis enstaka ytterligare, grödorna fanns från helt annat stöt än dem vilket fanns inom Gamla världen samt majsen blev tidigt, omkring , detta viktigaste sädesslaget på grund av systematiskt data.

I Norden utgör Neolitikum tiden från c:a till Därefter följer bronsåldern

Jordbrukets framväxt skedde bl. a. inom Mexiko (Tehuacándalen samt Sierra Madre), samt ca dök dem inledande spåren från majsodling upp, tillsammans tillsammans med odling från frön från växter ofta använda som mat samt pumpa. på denna plats, liksom inom floddalarna inom Gamla världen, bidrog detta bofasta levnadssättet snart mot uppkomsten från ett rad högkulturer.

Omkring nådde bönderna på grund av inledande gången Norden tillsammans den s. k. trattbägarkulturen. Man odlade vete samt korn (enkorn samt emmer) inom svedjebruk samt höll sig tillsammans med hornboskap, får samt svin. mot våra allra första boplatser inom land ifrån tidig-neolitisk period hör Oxie samt Värby inom Skåne samt Östra Vrå inom Södermanland. likt jordbruksmaskin använde man tidigt årder, dock ursprunglig beneath bronsåldern (– ) kunna typerna fastställas tillsammans med hjälp från plöjningsscener vid hällristningarna: krokårder, bågårder samt stångårder, från vilka detta enkla krokårdret troligen plats vanligast.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]