Lånord i det svenska språket

I artikeln När tungomål möts inom Språkbruk 1/ konstaterade oss för att språkkontakt uppstår inom situationer var språkbrukare tillsammans med olika modersmål träffas.

De flesta lånorden i svenskan kommer från latin, tyska, franska och engelska men vi har även lånat in ord och uttryck från en mängd andra språk

Hur, inom vilken grad samt inom vilken riktning inflytande sker beror bland annat vid språkbrukarnas förhållande mot varandra samt vid dialekterna prestige samt inbördes dominansförhållande.

I denna skrivelse fokuserar oss vid svenska samt granskar svenskans ordförråd utifrån ordens ursprung. Inledningsvis visar upp oss ett sektion begrepp samt ger ett inblick inom hur språkforskare metodiskt gått mot väga till för att värdera ordens härkomst alternativt etymologi.

inom en historiskt perspektiv samtalar om oss dels arvord, dvs. mening likt ärvts ned ifrån fornsvensk tidsperiod, dels lånord vilket beneath olika epoker kommit in inom svenskan.

Ordet lånord finns belagt sedan Det vanliga är att lånorden anpassas på något sätt till det språk de lånas in i, endera till uttalet eller till stavningen eller till båda

oss utför enstaka kronologisk utflykt genom detta svenska ordförrådet samt ser vilka kontakter vilket lämnat avtryck. dem lexikala lånen, lånorden, vilket brukar existera detta inledande tecknet vid språkkontakt kommer för att stå inom förgrunden.

Även ifall lånord existerar dem synligaste tecknen vid språkkontakt bör oss hålla inom minnet för att även strukturer – hur oss bildar mening samt bygger upp meningar – är kapabel tas in inom en tungomål ur en annat, ofta i enlighet med modeller såsom bygger vid språkbrukarnas perception från detta andra språket.

Arv samt lån

Det äger sagts för att ordförrådet existerar enstaka spegel från samhället samt oss är kapabel även notera för att nya mening tenderar för att komma in inom språket tillsammans tillsammans med nya fenomen samt samhällsförändringar.

Bland dem lexikala lånen existerar innehållsord den typ från mening vilket lättast lånas in inom en tungomål. Innehållsorden existerar mening liksom inom sig små frukter från växter vid enstaka innebörd. mot modell substantiv, adjektiv samt dem flesta verben hör dit. enstaka sektion från innehållsorden (ord liksom bror, hand, äta) existerar dock nedärvda, liksom dem låga räkneorden samt strukturorden, dvs.

mening likt förbinder innehållsord tillsammans med varandra ( och, bör, att).

Man brukar dela in en språks ordförråd inom arvord, lånord samt nybildade mening. Arvorden utgör såsom nämnts detta äldsta skiktet från mening inom en tungomål, medan lånorden kommit in inom språket ifrån andra tungomål. Lånorden äger olika funktion; dem förmå mot modell beläggning luckor inom språket såsom uppstått inom takt tillsammans för att samhället förändrats, märka identitet samt visa gruppmedlemskap alternativt variera samt smakförstärkare språkbruket.

dem nybildade orden, mot modell nya kombinationer alternativt avledningar, skapas tillsammans med hjälp från dem byggstenar inom språket likt står mot förfogande. även onomatopoetiska, dvs.

Ett av svenska språkets mest framgångsrika ordexporter på senare år är ordet flygskam, som var

ljudhärmande mening kunna existera nybildningar.

Termer på grund av lånord

Främmande ord existerar den äldsta termen till mening liksom lånats in inom svenska. Den äger förekommit inom puristiska diskussioner ifall svenska språket sedan talet. termen lånord finns belagt sedan detta vanliga existerar för att lånorden anpassas vid något sätt mot detta tungomål dem lånas in inom, endera mot uttalet alternativt mot stavningen alternativt mot båda.

Lånas en mening in likt sådant, dvs.

utan anpassning, talar oss ifall citatord, enstaka begrepp likt använts sedan talet. en modell vid citatord existerar playboy. enstaka tillfälle för att låna ifrån en tungomål mot en annat ger även översättningslånen, dvs. sammansatta mening såsom skapas genom för att delarna inom termen översätts, skyskrapa (eng. skyscraper).

Själva termen översättningslån existerar belagt inom svenskan sedan talet.

Den maximalt moderna termen vilket beneath dem senaste 20 år använts inom forskningsprojekt ifall lån inom språken inom Norden existerar importord. detta existerar ett paraplyterm vilket omfattar varenda slags lån, såväl lånord samt grammatiska lån, såsom översättningslån samt andra typer från lån.

Främmande mening, lånord och importord kunna ej ses likt varandras synonymer, utan dem innefattar olika dimensioner från låneprocessen samt äger uppstått beneath olika tidsperioder. Sedan start från talet äger termen arvord förekommit vilket motsats mot dem föregående. för att särskilja arvord ifrån inlånade mening existerar ej varenda gånger möjligt eftersom ordens uppkomst samt vägar mellan olika tungomål genom långa tidsperioder ej går för att fastställa helt säkert.

inom ett sektion fall är kapabel vetenskapsman komma fram mot olika tolkningar samt inom andra fall får oss räkna tillsammans sammansatta förklaringsmodeller.

Jämförande germansk språkvetenskap

För för att behandla ordens ursprung samt historiska tillväxt inom germanska tungomål såsom svenska, tyska samt engelska, tillämpas metoder hämtade ur den jämförande germanska samt indoeuropeiska språkvetenskapen.

Den jämförande språkvetenskapen fick sin start inom samt tillsammans för att man upptäckte regelbundna motsvarigheter inom olika tungomål samt kom fram mot för att detta fanns mönster inom ljudutvecklingar samt andra språkliga förändringar.

Utgångspunkten blev för att detta funnits gemensamma indoeuropeiska samt germanska urspråk.

eftersom detta saknas på papper eller digitalt källmaterial skapar man rekonstruerade ordformer till dem allra första perioderna. nära rekonstruktionen utgår man ifrån belagda ordformer ifrån olika utvecklingsstadier inom språken. dem rekonstruerade formerna brukar indikeras tillsammans enstaka asterisk (*).

Exempel vid ett ljudmotsvarighet existerar för att en indoeuropeiskt p motsvaras från f inom germanska tungomål (som inom detta svenska ordet fader).

inom romanska tungomål kvarstår p, latinska pater. ett germansk infinitivform *beitan&#; antas existera urform mot detta svenska verbet bita samt tyska beißen. inom svenska äger diftongen ei utvecklats mot långt i samt -n äger försvunnit inom infinitivändelsen, inom modern tyska finns diftongen kvar medan t blivit långt s.

De nordiska språken svenska, danska samt norska hör mot den nordgermanska grenen från germanska tungomål.

detta äldsta kända stadiet från nordgermanska existerar urnordiska, likt finns bevarat inom dem allra äldsta runinskrifterna inom land, land samt Norge (ca tid mot ).

Från omkring kalenderår kunna enstaka skillnad mellan enstaka östnordisk samt ett västnordisk kvist iakttas inom bevarade runinskrifter. mot den östnordiska grenen brukar man räkna svenska samt danska – samt mot den västnordiska grenen norska, isländska samt färöiska.

Den äldsta bevarade litteraturen vid nordiska tungomål skriven tillsammans detta latinska alfabetet härstammar ifrån talet.

Arvord inom en nordiskt perspektiv

Till arvorden inom svenska räknas mening liksom sedan länge funnits inom språket, oberoende angående dem mot sin täckning är kapabel spåras mot urnordiska, germanska alternativt ifall dem rentav äger en gemensamt indoeuropeiskt ursprung.

modell existerar släktskapsord vilket moder, mening till kroppsdelar liksom fot samt huvud samt måne, äta. Bilden nedan illustrerar hur utvecklingen från nedärvda mening förmå äga sett ut tillsammans med hjälp från substantivet jord.

Ordet jords historia. Utvecklingen ifrån den (rekonstruerade) urnordiska formen besitter gått via sålunda kallad u-brytning, var u-ljudet inom slutet från termen påverkat e:et inom start sålunda för att detta diftongerats.

Slut-u:et besitter därför småningom försvunnit samt detta frikativa ljudet þ (ungefär detta ljud liksom betecknas tillsammans th inom engelska thing) besitter glidit ovan inom ett motsvarande tonande klusil (d).

Då detta gäller mening likt kommit in inom svenskan ifrån nordiska grannspråk är kapabel detta existera svårt för att dra enstaka klar gräns mellan arv samt lån.

detta besitter framhållits för att detta finns ett fåtal lånord ifrån grannspråken inom svenska, dock oss äger några typiska modell, såsom kortspelstermerna hjärter samt klöver, likt existerar inlånade ifrån danska beneath –talen.

Inte bara engelska

Bland –talslånen besitter oss besvikelse, eftermäle, genombrott ’omvälvning inom tänkesätt’ samt kortformen bil ifrån danskan samt rabalder samt slalom ifrån norskan. Finska lån inom svenskan existerar bland annat måttsordet kappe, kola från ’dö’, pjäxa, pojke samt sisu.

I finlandssvenska finns fler finska lån samt oss återkommer inom senare föremål eller textstycken inom denna serie mot den finländska språkkontakten samt behandlar då såväl svenska lån inom finskan vilket finska lån inom svenskan inom land i norden, inom synnerhet inom dem svenska dialekterna.

Fördelning mellan arv samt lån

Den svenska språkforskaren Martin Gellerstam studerade inom start från talet fördelningen mellan arvord samt lånord inom svenskan.

Studien bygger vid Nusvensk frekvensordbok samt granskning inriktades vid dem 6 frekventaste orden inom svenskans ordförråd nära slutet från talet. Dessa mening delades sedan in inom grupper angående tusen mening i enlighet med fallande frekvens. Klassificeringen inom arvord samt lånord byggde vid Wesséns etymologiska lexikon Våra ord ifrån Resultaten visade för att arvorden bland dem tusen vanligaste orden utgjorde drygt 60 andel.

ett massiv sektion existerar formord.

Språkvård i svenska språket handlar förvånansvärt mycket om andra språk

Ser man bara vid dem hundra vanligaste orden existerar arvorden 93 samt dem övriga 7 (låg)tyska lån. Dessa mening utgör omkring 45 andel från samtliga mening inom dem flesta svenska texter. inom dem nästa grupperna ifall tusen mening dominerar innehållsorden (substantiv, adjektiv samt verb) samt andelen lånord ökar. Förutom tyska lån kommer även klassiska lån ifrån grekiska samt latin in.

oss är kapabel notera för att lånen ej ständigt kommit in inom svenskan direkt ifrån ursprungsspråket utan via förmedlande språk; typiskt existerar för att flera grekiska, latinska samt franska mening kommit in inom svenskan via tyskan. Siffrorna till andelen lån ifrån olika tungomål ser lite olika ut beroende vid ifall man beräknar i enlighet med ursprungsspråk alternativt i enlighet med förmedlande tungomål.

Figuren vid nästa blad visar den etymologiska fördelningen från ordförrådet i enlighet med förmedlande tungomål, dvs. i enlighet med detta tungomål vilket svenskan lånat in termen från.

Ser man inom stället mot ordens utgångsspråk ökar andelen latinska mening vid bekostnad från tyska samt franska. liksom modell förmå nämnas termen fönster vilket räknas liksom en lågtyskt lån (vinster) ifall man går i enlighet med långivande tungomål dock likt latinskt lån (fenestra) ifall beräknar tillsammans med utgångsspråk.

Etymologisk fördelning från detta svenska ordförrådet utifrån Gellerstams studie.

Andelarna äger beräknats i enlighet med detta tungomål såsom termen lånats in inom svenskan ifrån, vilket alltså ej ständigt existerar detsamma såsom ursprungsspråket. mot kategorin ”annat” hör namn, siffror samt vissa förkortningar, dvs. element inom språket likt man ej hittar inom enstaka ordbok.

Lånord samt samhällsförändring

Vi inledde tillsammans med för att konstatera för att dem skikt från lånord likt kommit in inom ordförrådet visar hur samhället förändrats.

inom svenskan berättar den talrika gruppen inlånade betydelseord många ifall förbindelse tillsammans med andra tungomål samt kulturer. Orden vittnar angående nordborna liksom importörer från tradition, ej exportörer. vilket modell kunna nämnas munkar likt kom mot land tillsammans kristendom samt latin samt lånord tillsammans grekiskt alternativt latinskt ursprung såsom advent, biskop, djävulskap, kyrka, läsa samt kyrkoherde samt översättningslån likt barmhärtighet, samvete, tålamod.

Gamla nedärvda mening kunde erhålla nya alternativt utvidgade betydelser, broder samt midsommar.

Andra modell existerar Hansan såsom införde nya ingredienser samt lågtyska lånord vilket arbete, kanna, pullover, snickare, fönster samt skåp, soldaterna likt beneath konflikt inom Europa förde tillsammans sig krigsbyten samt språkliga nyheter likt gevär, granat, rekryt, fönsterdräkt, porslin samt smink samt populärkulturen vilket via musiken, filmerna samt tv:n förde tillsammans sig både enstaka fräsch livsstil samt nya engelska lånord liksom jazz, rap, jeans, action samt image.

Dagens sålunda gott vilket gränslösa kommunikationssamhälle sprider snabbt mening samt formulering ifrån en tungomål mot en annat, inom takt tillsammans för att nya fenomen uppstår samt nya tekniska lösningar skapas.

Inlåningsvågor

Som nämnt beror den riktning språkpåverkan äger ofta vid dialekterna prestige sinsemellan. Trenderna ändras samt uppfattningen ifall vilket tungomål likt existerar högstatusspråk skiftar ifrån enstaka period mot ett ytterligare, vilket syns inom enstaka historisk tillbakablick vid lånorden inom svenska.

detta ordförråd liksom oss inom dygn uppfattar vilket ”det svenska” innehåller ett relativt massiv andel lån ifrån olika tider samt olika tungomål (i inledande grabb tyska, latin, grekiska, franska samt engelska). Klassiska lån existerar krona, melodier, skola, såsom förmedlats via tyska samt franska, medan klassiska lärda mening likt anonym, atmosfär, episod alternativt polemik existerar direktlånade.

Svenskan förändras, liksom andra språk, i kontakt med andra språk, och de andra språkens status i det svenska språksamhället inverkar på

dem grekiska samt latinska lånorden existerar dem mening liksom inom ordhistorisk undersökning traditionellt brukat kallas främmande mening. Andelen lån vilket härstammar ifrån latin samt grekiska varierade inom Gellerstams rapport ifrån högst 20 andel mot minimalt 9 andel beroende vid hur man bedömer dem förmedlande dialekterna roll.

Påfallande existerar för att tyskan ovan tidsperiod utgör detta maximalt centrala språket till såväl direkta lån liksom förmedlare från lån inom svenska.

Franskan ägde beneath vissa perioder starkt påverkan samt inom modern tidsperiod verkar engelska artikel den viktigaste förmedlaren från nya lån inom svenskan, dock ovan tidsperiod äger engelskan haft avsevärt mindre innebörd till detta svenska ordförrådet än tyskan.

Den maximalt intensiv effekt vid svenskans ordförråd kom ifrån lågtyskan beneath Hansatiden.

Tyska köpmän bosatte sig inom flera nordiska städer, samt förde in enstaka stadskultur liksom dittills ägde saknats. dem lågtyska lånen existerar därför framför allt knutna mot stadsliv samt politik. Bland exemplen kunna nämnas stad, borgmästare, fogde, herre samt fru samt yrkesbeteckningarna köpman, plåtslagare, skomakare etc., mening inom affär vilket betala, byta, handelsvara, räkenskap, mynt, ränta, vikt, källare, steg, kista.

Gellerstams granskning visade för att andelen tyska lån inom svenska utgör 24–30 andel beroende vid hur siffran beräknas.

Under talet fick franska lån såsom ateljé, byrå, staty samt medaljong fäste inom svenskan. beneath talet fortsatte franskans påverkan vid svenskan. Fransk tradition samt litteratur beundrades samt inom dem högre samhällsklasserna användes franska inom både text samt anförande.

Franska lånord inom svenska ifrån den tiden existerar möbel, klädd i maskeradkläder, divan, sittgrupp, frisyr, dock även kongress, officiell, jargong samt journalist. dem franska lånen utgör, beroende vid hur man bedömer deras väg in inom svenskan, 1–6 andel från detta svenska ordförrådet. flera franska lån besitter förmedlats via tyskan, dock franskan besitter inom sin tur förmedlat klassiska lån.

Språkattityder påverkar hur vi reagerar på lånord, brytningar och andra spår av främmande språk i svenskan

även ett sektion äldre engelska lån, likt klubb samt session, äger kommit in inom svenskan via franskan.

Engelska lån

I Gellerstams studie utgör dem engelska lånorden beneath ett andel från detta svenska ordförrådet. dem engelska lånen studerades även inom detta samnordiska forskningsprojektet Moderna importord inom språken inom Norden.

Inom projektet räknades andelen importord inom sex olika siffra från svenska dagstidningar, tre sverigesvenska samt tre finlandssvenska ifrån tid samt ifrån tid tillsammans med importord avsågs mening liksom lånats in inom språken efter tid kalenderår bestod texten (exklusive annonser) inom sverigesvenska dagstidningar från 0,33 andel importord (0,32 inom finlandssvenska tidningar).

kalenderår ägde andelen stigit mot 0,7 andel (0,68 inom finlandssvenska texter). Omkring 90 andel från dessa plats engelska.

De siffror vilket studien visar existerar visserligen låga jämfört tillsammans med den andel tyska lånord likt svenskan innehåller, dock beaktar man för att andelen äger fördubblats vid 25 kalenderår samt för att en långivarspråk ensamt står till 90 andel från lånen sålunda är kapabel man konstatera för att dem s.k.

Varför ersätter man de svenska orden som har funnits i det svenska språket i generationer? Varför används lånord och anglicismer när det redan finns ett svenskt ordförråd? Antalet lånord som integreras i det svenska språket bör minskas om det redan finns ord på vårt eget språk

anglicismerna just för tillfället påverkar svenskan inom enstaka korrekt massiv omfattning. inom annonstext fanns andelen importord kalenderår dessutom mer än tre gånger sålunda upphöjd likt inom redaktionell ord. modell vid frekventa mening plats mail, bingo, fax, snabbmatsrätt, kreativ, kassett, rörlig, policy samt pop.

Mängden lån behöver ej stå inom en direkt förhållande mot kvantiteten förbindelse mellan språkbrukare såsom talar olika tungomål.

Inom vissa tungomål är kapabel språkbrukare äga ett större trend för att låna mening än språkbrukare inom andra tungomål. även språksystemet inom sig kunna påverka detta: en tungomål tillsammans med liknande struktur vilket källspråket besitter mindre motstånd mot för att låna in språkstrukturer, medan tungomål tillsammans enstaka ytterligare uppbyggnad existerar tvunget för att justera importorden mer.

Avsaknad från inlånade mening samt strukturer inom en tungomål bör alltså ej nödvändigtvis tas liksom en bevis vid avsaknad från förbindelse tillsammans andra tungomål. dem tungomål inom Norden vilket mot strukturen avviker maximalt ifrån engelskan, dvs. isländskan, färöiskan samt finskan, äger tagit in mindre importord än svenskan, norskan samt danskan.

Resultatet verifieras inom den undersökning likt undersökt inom vilken mån importord ersätts tillsammans inhemska mening (ersättningsord).

Lånordens öde påverkas ofta från utomspråkliga faktorer samt vart enkelt språksamfund besitter sina egna traditioner samt sin personlig praxis till anpassning från lånord.

&#;&#;

Artikelskribenterna arbetar samtliga vid Institutet på grund av dem inhemska språken.