Hur får man barn att berätta

Barns berättarförmåga hänger ihop tillsammans med goda språkkunskaper inom en särskilt tungomål. Förmågan för att informera går ej ständigt för att överföra mot en annat tungomål likt man ej kontrollerar eller är skicklig i lika utmärkt, visar Josefin Lindgrens forskning.

Varför blev ni intresserad från ämnet?

&#; Jag läste sociologi ifrån start samt började sedan studera lingvistik.

Inom båda ämnena plats jag framförallt intresserad från mångspråkighet samt andraspråksinlärning. Berättande existerar väldigt intressant eftersom detta existerar därför komplext. detta handlar både ifall språkutveckling samt ifall kognitiv tillväxt. detta finns enstaka sektion studier likt äger länkat samman berättarförmåga tillsammans läs- samt skrivutveckling samt senare skolframgång, dock oss vet ganska lite angående både svenskspråkiga ungar samt flerspråkiga unge då detta gäller berättande samt hur detta utvecklas.

därför på denna plats finns detta ett lucka inom den svenska forskningen.

Hur man stimulerar barns språkutveckling

samtliga dem på denna plats faktorerna sammanföll då jag skulle välja mitt kurs.

Vad handlar avhandlingen om?

&#; angående utvecklingen från muntlig berättarförmåga hos små människor ifrån fyra mot sex kalenderår. Jag jämför enspråkiga svenska ungar tillsammans med numeriskt värde flerspråkiga grupper, ungar liksom pratar svenska samt turkiska respektive svenska samt tyska.

Barnen såsom talar turkiska ingår inom forskningsprojektet BiLI-TAS vilket leds från min handledare Ute Bohnacker, professor inom lingvistik nära Uppsala högskola. Inom BiLI-TAS undersöks unge vilket talar svenska samt turkiska samt svenska samt arabiska samt var ingår även små människor tillsammans med språkstörning.

ger dem möjlighet att berätta och som lyssnar respektfullt

&#; Barnen inom min undersökning fick informera tre olika berättelser mot olika sekvenser tillsammans bilder. Jag äger använt numeriskt värde olika ämne, numeriskt värde instrument till berättande vilket båda existerar särskilt framtagna till flerspråkiga unge, Multilingual Assessment Instrument for Narratives samt Edmonton Narrative Norms Instrument.

Utöver berättandeuppgifterna gjorde barnen även en ordförrådstest, Cross-linguistic Lexical Task vilket existerar utvecklat till förskolebarn samt finns till en stort antal olika tungomål.

&#; dem flerspråkiga barnen fick informera olika dock jämförbara berättelser vid båda språken således för att oss kunde jämföra hur dem gjorde ifrån sig vid båda språken.

Jag äger analyserat en antal olika mått, vilket exempelvis produktion från berättelsens omfattande struktur.

Developing narrative competence: Swedish, Swedish-German and Swedish-Turkish children aged 4–6

Jag besitter även ställt förståelsefrågor angående innehållet samt tittat vid barnens ordförråd samt vid hur dem introducerade karaktärer inom berättelserna. Jag äger analyserat åldersutveckling samt jämfört dem enspråkiga samt dem flerspråkiga barnen, samt dem numeriskt värde flerspråkiga grupperna, tillsammans med varandra.

Jag jämförde även dem flerspråkiga barnens effekt vid båda språken samt tittade vid vilket tungomål dem presterade bäst vid.

Vilka existerar dem viktigaste resultaten?

&#; då detta gäller resultaten till svenska existerar detta väldigt klart för att detta sker enstaka tillväxt tillsammans med ålder, både hos dem enspråkiga samt dem flerspråkiga barnen.

Sexåringarna fanns markant förbättrad än dem yngre barnen oavsett vilka mått man tittar vid.

Det indikerar att det förstår att berättelser består av ord

Oftast, dock ej ständigt, fanns detta även enstaka signifikant skillnad mellan dem yngre grupperna. Exempelvis fanns femåringarna förbättrad än fyraåringarna vid för att presentera karaktärer vid en rätt sätt. Skillnaderna plats dock störst mellan sexåringarna samt dem yngre barnen. Minoritetsspråken, tyska samt turkiska, utvecklades ej vid identisk sätt tillsammans med ålder.

då detta gäller minoritetsspråken existerar ålder alltså ett mindre betydelsefull faktor.

Här kommer några tips: Bjud in barnet att använda språket för att uttrycka vad det känner och vill ha

detta finns andra bakgrundsfaktorer vilket existerar viktigare, exempelvis hur många input man får vid minoritetsspråket inom hemmet samt även från andra utanför hemmet, helt enkelt hur många man utsätts till tyska alternativt turkiska. dem flesta flerspråkiga barnen inom min forskning existerar födda inom land samt varenda går inom svenskspråkig förskola.

&#; allmänt fanns barnen betydligt förbättrad vid för att förstå berättelser än vid för att informera dem. Barnen ägde god medvetande från den omfattande strukturen redan då dem plats fyra tid, dock även sexåringarnas berättelser fanns ganska enkla. oss kunde även titta för att barnen främst inkluderade aspekter från berättelsen liksom syntes klart vid bilderna.

dem aspekter likt barnen behövde dra slutsatser ifall, mot modell varför ett karaktär handlade vid en visst sätt samt hur karaktären kände sig då vissa saker hände, inkluderade barnen allmänt inom nedsänkt utsträckning.

&#; dem svensk-tyska barnen ägde konsekvens vid svenska liksom plats jämförbara tillsammans med dem enspråkiga barnen till samtliga dem undersökta måtten.

dem svensk-turkiska barnen ägde däremot lägre påverkan vid dem flesta måtten. Den största skillnaden sågs på grund av ordförrådstestet. Delvis äger dessa skillnader mellan dem flerspråkiga grupperna för att utföra tillsammans med familjekonstellationer; flera från dem svensk-tyska barnen äger enstaka mamma/pappa tillsammans med svenska liksom modersmål, medan nästan samtliga dem svensk-turkiska barnen äger numeriskt värde föräldrar vilket besitter turkiska likt modersmål.

detta finns även en antal faktorer såsom besitter tillsammans social bakgrund för att utföra liksom kunna tänkas påverka resultaten, mot modell för att varenda dem svensk-tyska barnen äger högutbildade föräldrar. detta finns föräldrar tillsammans med eftergymnasial kurs även inom den svensk-turkiska gruppen dock var finns även föräldrar likt endast besitter grundskola.

andra faktorer såsom kunna påverka barns påverkan handlar angående vilken typ från input barnen får vid svenska, samt angående likheter samt skillnader mellan språken, tyska existerar relativt likt svenska, medan turkiska hör mot ett ytterligare språkfamilj. inom nuläget vet oss ej hur dessa skillnader påverkar barns berättande, dock detta kommer för att undersökas inom framtida studier.

&#; då oss jämförde resultaten vid båda språken ägde dem svensk-tyska barnen allmänt högre konsekvens vid svenska än vid tyska.

Om du samtalar med ett barn via språktolk, teckenspråkstolk eller dövblindtolk är det bra om tolken redan vid beställningen får veta att det är ett barn du ska prata med så att hen kan förbereda sig

dem svensk-turkiska barnen ägde jämförbara effekt vid båda språken alternativt något högre vid turkiska, exempelvis ägde dem förbättrad påverkan vid ordförrådstestet vid turkiska.

Vad överraskade dig?

&#; då detta gäller skillnaderna mellan dem svensk-turkiska barnen samt dem numeriskt värde andra grupperna ägde jag förväntat mig för att skillnaderna skulle existera mindre hos dem äldre barnen, eftersom dem då besitter gått inom svensk förskola beneath längre tidsperiod, dock detta kunde oss ej titta.

&#; detta sägs ofta för att berättarförmåga existerar ett generell förmåga såsom ej beror vid språket. ifall man är kapabel informera således förmå man detta vid samtliga tungomål. inom min forskning sågs dock ingen klar länk mellan barnens berättande vid dem numeriskt värde språken: vissa ungar ägde höga effekt vid båda språken, medan andra ägde högt vid detta en samt lägre vid detta andra alternativt lågt vid båda.

Studien visar även för att allmän språkbehärskning verkar spela enstaka betydelsefull roll till barnens effekt vid respektive tungomål. detta är kapabel existera således för att unge endast är kapabel informera lika utmärkt vid båda språken då dem äger relativt goda språkkunskaper inom båda språken. Relationen mellan mer allmänna språkliga förmågor, såsom ordförråd samt grammatik, samt berättarförmåga behöver undersökas inom detalj inom framtida studier.

När barn får möjlighet att berätta är det inte självklart att de vet hur de ska nyansera sitt berättande

&#; enstaka ytterligare sak såsom plats förvånande plats för att även sexåringarnas berättelser innehöll ganska ett fåtal beskrivningar från bakomliggande orsaker mot karaktärers handlingar inom berättelserna. oss ägde förväntat oss för att dem inom högre utsträckning skulle uttrycka exempelvis hur karaktärer kände sig alternativt vilket dem ville utföra.

Vem besitter nytta från dina resultat?

&#; självklart pedagog samt förskollärare eftersom dem arbetar tillsammans ungar samt berättande, dock även logopeder eftersom dem ibland använder berättande då dem bedömer barns språkförmåga.

Åsa Lasson