Vad gör man av alger

För staden, titta Alger, Algeriet. till andra betydelser, titta Alger (olika betydelser).

Olika typer från alger

Alger (latin: algae) existerar dem eukaryota organismer likt utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever inom dricksvatten samt ej existerar fanerogamer (Fröväxter).

dem flesta alger använder klorofyll på grund av fotosyntesen. dem existerar släktskapsmässigt (fylogenetiskt) vitt åtskilda samt tillhör alltså ej enstaka taxonomisk samling.

Till algerna räknas flera olika organismer, ifrån många små samt enkla encelliga mot stora samt komplexa flercelliga organismer, mot modell brunalger såsom kunna bli 60 meter långa samt väga kg.

Cyanobakterier kallades förr felaktigt på grund av "blågröna alger", dock dem existerar bakterier samt ej alger.

De alger som studeras är växtplankton, mikroskopiska alger som svävar fritt i vattenmassan

Alger äger traditionellt betraktats vilket enkla växter samt ett massiv team från alger existerar besläktade tillsammans med högre växter. dem flesta algerna existerar protister. mot protisterna räknas även bland annat urdjur, (protozoa), såsom traditionellt ansetts mer djurlika. Alger utgör alltså ej ett evolutionär kvist.

Algerna saknar ledningsvävnad på grund av frakt från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. varenda alger saknar ark, rötter samt blommor samt andra kroppsdel likt utmärker växterna. dem skiljer sig även ifrån andra protozoer genom för att inom allmänhet artikel fotoautotrofer. Detta existerar dock enstaka otydlig distinktion eftersom några alger existerar mixotrofa, detta önskar yttra dem utvinner sin energi genom såväl fotosyntes likt mot modell fagotrofi samt osmotrofi.

De flesta alger använder klorofyll för fotosyntesen

Hos några encelliga arter besitter fotosyntesapparaten helt tillbakabildats; dessa alger förlitar sig alltså helt vid externa energikällor.

Alla algers fotosyntetiska förmåga härstammar evolutionärt ifrån cyanobakterierna. Algerna uppskattas stå till omkring 73–87 andel från den globala syreproduktionen.

Alger lever vanligen inom vätska alternativt vid fuktiga ställen.

dem återfinns alltså både vid nation samt inom marina miljöer, dock eftersom alger saknar den ledningsvävnad samt andra attribut liksom en liv vid nation kräver existerar dem mer vanligt förekommande inom haven samt inom tropiska miljöer. Lavar består från ett sjöväxt inom symbios tillsammans ett mögelväxt, samt inom lavar förmå algen överleva även inom torra miljöer.

Alger är organismer som kan utföra fotosyntes men ej tillhör mossor eller högre växter

Algerna äger ett nödvändig roll inom den marina ekologin. Mikroskopiska arter likt svävar fritt inom haven (i pelagialen alternativt vattenpelaren) kallas fytoplankton samt utgör den marina näringskedjans primärproducenter samt huvuddelen från havens växtplankton. nära Sverigeskuster finns alger bland annat inom struktur från grönslick närmast vattenytan.

I många höga koncentrationer, därför kallad algblomning, kunna dessa alger konkurrera ut andra livsformer genom för att förgifta dem samt artikel farliga till badande människor.

Alger (latin: algae) är de eukaryota organismer som utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever i vatten och inte är fanerogamer (Fröväxter)

Bentiska alger såsom tång växer framförallt inom grunda en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt används bland annat till tillverkning från agar samt gödningsmedel.

Den vetenskap vilket studera alger kallas fykologi alternativt algologi. enstaka vetenskapsman likt studera fykologi kallas algolog alternativt (mindre vanligt) fykolog.

Relationerna mellan alggrupper

[redigera | redigera wikitext]

Prokaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt äger cyanobakterier kallats på grund av blågrönalger eftersom man tillsammans med "alger" avsåg varenda fotosyntetiska organismer inom havet. vid senare tidsperiod räknas dock cyanobakterier ej mot algerna.

dem tillhör dem äldsta organismerna likt hittats såsom fossil samt tros härstamma ifrån prekambrium (3,8 miljarder kalenderår sedan) då dem producerade många från detta syre såsom finns inom jordens atmosfär idag. Cyanobakterierna besitter den prokaryota cellstruktur liksom kännetecknar bakterier, samt deras fotosyntes äger boende inuti cytoplasman snarare än inom inriktade organeller.

Forskning om alger

Några trådformiga cyanobakterier äger inriktade celler på grund av kvävefixering kallade heterocyster.

Eukaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Alla andra alger existerar eukaryota samt utför sin fotosyntes inom särskilda membranförseddaorganeller kallade kloroplaster.

Kloroplaster innehåller DNA samt äger enstaka struktur vilket utför för att dem liknar cyanobakterier. Man förmodar därför för att kloroplaster enstaka gång utvecklats utifrån således kallade endosymbionter, bakterier såsom inneslutits inom ett ytterligare organism. Kloroplasternas funktion varierar mellan olika typer från alger, vilket återspeglar den repetitiva evolutionen från endosymbios.

(Se vidare endosymbiontteorin).

Hos tre grupper från alger finns primitiva, ursprungliga kloroplaster:

I dessa grupper omges kloroplasten från numeriskt värde membran samt besitter troligen uppstått ur ett enda endosymbios. Hos rödalgerna äger kloroplasterna ungefär identisk pigmentation likt cyanobakterierna medan pigmentet hos grönalgernas kloroplaster består från klorofyll a samt b.

Klorofyll b finns hos några enstaka cyanobakterier dock saknas hos dem flesta.

Även om vissa former är stora och flercelliga, skiljer de sig från växter genom att deras celler inte är tydligt organiserade i olika typer av vävnad med olika funktioner

Högre växter äger ungefär identisk pigmentation likt grönalger samt tros äga utvecklats ur dem.

Två andra grupper äger gröna kloroplaster likt innehåller klorofyll b:

Deras kloroplaster omges från tre alternativt fyra membran samt besitter troligen erhållits ifrån enstaka upptagen grönalg. Hos chlorarachniophyta innehåller kloroplasterna enstaka små neuklomorf, detta önskar yttra enstaka reducerad, eukaryot cellkärna likt finns inom vissa plastider (varav chlorarachniophyta existerar en).

detta besitter spekulerats inom för att orsaken mot för att euglenidernas kloroplaster bara omges från tre membran bör existera för att dem upptagits genom myzocytos (svengelska?) snarare än fagocytos.

De återstående algernas kloroplaster innehåller samtliga klorofyll a samt c.

Vid Göteborgs universitet pågår forskning om odling, restaurering och produktutveckling av alger

Klorofyll c finns ej hos prokaryota alternativt huvudsakliga kloroplaster, dock man besitter hittat ett genetisk överensstämmelse tillsammans rödalgerna vilket är kapabel antyda för att detta var finns ett släktskap. Bland dessa övriga alger finns:

I dem inledande tre från dessa grupper besitter kloroplasterna fyra membran (med ett neuklomorf hos kryptfyterna) samt troligen besitter dem enstaka gemensam förfader tillsammans identisk typ från pigmentation.

Typiskt nog äger dinoflagellaternas kloroplaster tre membran, dock mångfalden bland kloroplasterna inom gruppen existerar massiv samt några från dess medlemmar besitter förvärvat sina ifrån olika håll. Apicomplexa, enstaka närbesläktad samling parasiter, besitter även plastider dock ej egentliga kloroplaster samt tycks äger sitt ursprung gemensamt tillsammans dinoflagellaterna.

Observera dock för att flera från dessa alggrupper innehåller medlemmar likt ej längre existerar fotosyntetiska. Några innehåller plastider dock ej kloroplaster samt några saknar mot samt tillsammans kloroplaster.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Denna nyhet fanns ursprungligen enstaka översättning från motsvarande talar engelska nyhet den 11 september

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata &#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;Fossilworks:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;MycoBank:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;