Har döva en inre röst

Cecilia existerar femtio kalenderår samt tjänsteman vid enstaka statlig myndighet. inom hennes viktig bor Hasse Aro sedan flera decennier. då denna går isolerad vid ett mörk väg samt börjar oroa sig till vilket likt skulle behärska hända existerar detta hans programledarröst ifrån TV3:s Efterlyst såsom denna hör inom sitt viktig.

Den sätter mening vid skräckfantasierna.

I andra situationer låter hennes inre anförande helt olik. Oftast utgörs detta från ett panel vid cirka tre röster likt imponerat samt hyllande kommenterar detta denna utför. inom likhet tillsammans med Hasse Aro talar denna fanclub angående Cecilia inom tredjeplats individ. dock då denna existerar självkritisk förändras hennes inre anförande mot inledande person.

– Då existerar rösten min personlig.

”Nu måste jag tydlighet mig”, säger hon.

Inre anförande existerar orden liksom bara existerar inom vårt viktig. dem tillsammans med vars hjälp oss tänker, håller något inom minnet, kritiserar oss själva – alternativt repar nytt mod. Inre monolog kallas detta inom skönlitteratur samt spelfilm, dock verklighetens inre anförande existerar således mångfasetterat för att monolog vore ett till snäv begrepp.

på grund av somliga existerar detta likt filmernas inre monolog: ett klar röst samt en utbroderat språkligt flöde likt inkluderar samtliga mening. andra besitter en mer kondenserat inre anförande, tillsammans färre mening samt mindre klar upplevelse från röst. Mer stödord än välartikulerad monolog.

Det finns även människor vilket helt saknar inre anförande.

dem behöver ej äga någon språkstörning alternativt avvika inom något annat avseende. dem bara tänker utan ord.

– Innan jag började forska angående detta denna plats trodde jag lite oreflekterat för att andra tänker ungefär liksom jag, säger denna. successiv gick detta upp till mig hur olika oss existerar. för att äga enstaka inre monolog existerar vanligast, dock jag besitter intervjuat flera vilket i stället äger ett inre dialog.

Vissa använder detta likt en sätt för att fatta beslut. Deras inre röster får inta olika ståndpunkter inom ett fråga samt debattera. Själva kunna dem liksom luta sig åter samt titta vilken röst likt vinner.

Inre anförande fyller år flera olika funktioner liksom är kapabel sorteras inom tre huvudgrupper, redogör Hélène Lœvenbruck: kommunikativ, kognitiv samt metakognitiv funktion.

– Inre anförande finns tillsammans då oss samtalar tillsammans med andra – detta existerar ett simulator såsom ligger en steg före samt ger oss flyt inom talet samt korrigerar små förlorar innan dem hinner uttalas.

oss använder detta även på grund av för att minnas diskussion liksom varit alternativt på grund av för att förbereda vad oss bör yttra inom framtiden. Allt detta ingår inom dess kommunikativa funktion.

De kognitiva funktionerna existerar dem likt hjälper oss för att tänka. Inre anförande existerar en effektivt sätt för att hålla kvar resultat inom arbetsminnet – liksom ett kod, en telefonnummer alternativt enstaka inköpslista.

oss använder även inre anförande på grund av bland annat problemlösning, resonerande, huvudräkning, förberedelse, besluts­fattande samt på grund av för att fokusera vår uppmärksamhet.

– Den tredjeplats kategorin, metakognitiva funktioner, handlar ifall för att förstå oss själva samt reglera våra känslor, säger Hélène Lœven­bruck.

oss använder inre anförande på grund av för att skapa enstaka sammanhängande historia angående oss själva, morska upp oss, motivera oss.

Vi kunna även nyttja detta destruktivt på grund av för att trycka ner oss själva inom skorna, tillägger hon.

– detta funkar verkligen åt båda hållen. detta jag slagits från då jag studerat små små människor existerar hur ofta dem använder detta positivt på grund av för att trösta samt stötta sig själva: ”Det existerar okej.” ”Det utför inget.” ”Det på denna plats gjorde jag bra.” beneath tonåren existerar oss mer själv­kritiska, då blir detta inre talet detta även.

Sedan, då oss blir vuxna, kunna detta växla mer mellan för att artikel stöttande samt kritiskt.

Inre anförande kunna artikel medvetet samt kontrollerat, dock även ofrivilligt samt svårtyglat. medvetet inre anförande existerar associerat tillsammans med fokus samt koncentration, detta ofrivilliga existerar kopplat mot dagdrömmeri, då oss låter funderingar anlända samt gå.

– Ofrivilligt inre anförande förmå artikel störande på grund av vissa, en pladder vilket existerar svårt för att koppla försvunnen.

dock detta förmå även artikel enstaka fördel inom kreativt sysselsättning, säger Hélène Lœvenbruck.

Ett krux tillsammans för att analysera andra människors inre erfarenheter existerar för att dem ej existerar direkt tillgängliga till forskaren, vilket därför måste förlita sig vid försökspersonens redogörelse. Hur pålitlig existerar den?

Ordlösa reflektioner behöver omvandlas mot mening då oss bör informera angående dem, samt detta finns enstaka fara för att oss lurar oss själva för att tanken plats språklig redan ifrån start. Olika vetenskapsman äger olika åsikt ifall hur stort bekymmer detta existerar, vilket leder mot olika uppfattningar angående hur vanligt inre anförande är.

Enklaste sättet för att samla in forskningsdata existerar för att låta människor svara vid enkäter.

sådana brukar visa upphöjd förekomst från inre anförande. Den amerikanske inre tal-veteranen Russell Hurlburt, professor nära University of Nevada, går grundligare mot väga samt kommer fram mot många lägre nivåer. på grund av tillförlitliga data behövs för att enstaka försöksperson får dels övning, dels en särskilt ögonblick för att förklara, menar han.

Sedan talet besitter denne utrustat försökspersoner tillsammans med små dosor likt piper nära slumpmässiga tillfällen, varvid personen får anteckna vilket likt rörde sig inom huvudet just då. Anteckningarna följs upp gemensamt samt successivt lär sig personen för att iaktta sitt tänkande.

Medan somliga vetenskapsman menat för att inre anförande upptar större delen från vår vakna period, antyder Hurlburts undersökning för att detta snarare rör sig ifall enstaka fjärdedel från tiden – inom medelvärde.

Vissa människor tycks verkligen äga en språkligt flöde nästan andel från sin vakna tidsperiod, andra rapporterar inget inre anförande alls. dem flesta från oss tillhör ej någon från extremerna utan hamnar däremellan.

Russell Hurlburt beskriver fem vanliga typer från inre äventyr såsom återkommer hos hans försökspersoner: känslor, sensoriska erfarenheter, inre anförande, visuellt tänkande samt osymboliserat tänkande.

dem tre sista kunna ses likt alternativa sätt för att tänka. ett tanke tillsammans innebörden ”Nu måste jag köpa tågbiljett!” förmå verkligen bestå från just dem orden, dock även flyttas fram från inre bilder alternativt … ja vilket då?

tillsammans osymboliserat tänkande menar Hurlburt ett tanke utan vidhängande extrabagage inom form eller gestalt från mening, bilder alternativt något annat. enstaka helt teoretisk tanke angående man sålunda önskar, inom betydelsen för att tanke­processen saknar en egenskap eller ett kännetecken likt går för att förklara. Tankens innehåll existerar dock lika exakt såsom angående den bestått från ord.

– Frågan angående tänkande utan mening alternativt bilder existerar spännande, säger Hélène Lœvenbruck.

Jag blir mer samt mer övertygad ifall för att detta existerar ett grund­läggande mänsklig förmåga oss besitter för att tänka reflektioner från ren innebörd, pure meaning.

Skildringar från människor liksom vuxit upp utan tungomål existerar en sätt för att närma sig denna fråga, menar hon.

– detta finns en antal fall beskrivna inom historien, mot modell döva små människor såsom ej fått lära sig teckna alternativt prata förrän sent.

Vissa från dem besitter ej haft något tungomål alls beneath sin uppväxt samt dem besitter uppen­barligen kunnat tänka ändå. dem besitter lärt sig sysslor, dem äger planerat sin dygn samt därför vidare. dock till ett emotion från en sammanhängande jag behövs nog tungomål. Den dövblinda författaren Helen Keller äger skrivit intressant ifall detta.

detta fullfölja något tillsammans med oss för att behärska yttra ”jag är”, ”jag ska” alternativt ”jag bör inte”. detta existerar den var metakognitiva funktionen.

Är människor tillsammans många respektive lite inre anförande olika varandra?

Blir dem god vid olika saker, besitter dem olika intressen alternativt personlighet? Väldigt pratsamma människor mot modell – existerar detta dem såsom även besitter en ständigt ordflöde vid insidan?

Hélène Lœvenbruck skrattar.

– Jag äger definitivt träffat dem likt besitter ett strid ström från mening vid både insidan samt utsidan.

dock även dem vilket existerar helt annorlunda vid insida samt utsida. enstaka sektion introverta får man dra orden ur – sedan visar detta sig för att dem äger en enormt inre språkligt flöde. sålunda nej, jag känner ej mot några tydliga mönster inom detta avseendet. ej på grund av temperament, ej på grund av talang, ej till kön heller till den delen.

Att helt sakna inre röst kopplas mot afantasi – oförmågan för att föreställa sig upplevelse till sitt inre.

– Den förmågan varierar många mellan olika individer, säger Hélène Lœvenbruck.

angående jag säger ”Föreställ dig enstaka katt” sålunda får vissa enstaka många levande inre foto från noggrann hur den katten ser ut, ned mot varenda morrhår. andra upplever enstaka betydligt vagare inre foto. samt sedan några kalenderår vet oss för att detta även finns personer liksom verkligen ej förmå föreställa sig bilden från ett tamkatt alls.

detta fungerar vid identisk sätt tillsammans med inre röst – den existerar många klar hos vissa, vagare på grund av andra, samt helt frånvarande hos vissa.

Avsaknad från inre röst innebär antagligen för att personen ej äger många inre anförande, dock detta existerar ej precist identisk sak, tillägger hon.

– Vissa vilket saknar inre röst berättar för att dem ändå tänker tillsammans med mening.

mening utan ljud. Jag önskar gärna förstå detta bättre.

Att ”höra röster” förknippas ofta tillsammans med psykisk sjukdom såsom psykisk sjukdom. liknande hörselhallucinationer existerar antagligen inre anförande vid avvägar, redogör Hélène Lœvenbruck. på grund av för att oss ej bör förvåna oss själva tillsammans sådant oss företar oss håller hjärnan koll vid sin personlig handling.

detta gäller även inre tal: Våra inre röster får enstaka frimärke tillsammans ”Hemmagjort”, därför för att hjärnan vet hur den bör förhålla sig mot dem. I dag tror flera vetenskapsman för att hörselhallucinationer beror vid för att denna märkning tappas försvunnen. Kvar inom huvudet finns upplevelsen från ett röst, dock hjärnan känner ej längre igen den likt sin personlig skapelse.

– Rösthallucinationer existerar många vanligare än man tidigare trott, säger Hélène Lœvenbruck.

människor äger från naturliga skäl hållit tyst angående för att dem hör röster, eftersom man brukar betraktas likt mentalt sjuk, dock flera människor upplever sådana hallucinationer regelbundet, utan för att dem kunna anses lida från psykisk sjukdom. Ännu fler existerar tillsammans med ifall detta enstaka gånger beneath livet.

I dag finns därför kallade rösthörargrupper till människor tillsammans med dessa symtom inom flera länder, inklusive land.

detta äger normaliserat synen vid fenomenet samt lett mot förbättrad medvetande från hur vanligt detta är.

Psykologiprofessorn Charles Fernyhough nära Durham university inom Storbritannien äger forskat angående inre anförande sedan talet samt även beskrivit ämnet till enstaka större publik inom sin populär­vetenskapliga lärobok The voices within: The history and science of how we talk to ourselves ifrån denne tror för att många från detta såsom beskrivs likt helt teoretisk tänkande utan mening alternativt bilder nog ändå förmå artikel inre anförande, fast oss ej upplever detta så.

– oss vet för att inre anförande varierar många samt hos ett sektion är kapabel artikel väldigt komprimerat.

detta saknar känslan från röst, tydligt uttal eller uttryck, ja detta mesta liksom utför för att oss upplever detta likt tungomål. detta existerar möjligt för att funderingar liksom beskrivs såsom ordlösa – detta Russell Hurlburt kallar osymboliserat tänkande – inom grunden existerar inre anförande långt ut vid den skalan.

detta existerar ett pågående samtal oss äger, Hurlburt samt jag. möjligen får oss inte någonsin känna till vem liksom äger rätt.

– dock ifall någon kom samt visade mig enstaka foto från hjärnaktiviteten nära osymboliserat tänkande, samt den ej alls involverade dem nätverk liksom existerar kopplade mot tungomål, då skulle jag nog dra slutsatsen för att ja, detta existerar inom grunden enstaka helt ytterligare typ från inre upplevelse.

De senaste år besitter inre anförande, avsaknaden från inre anförande samt afantasi uppmärksammats ett hel sektion utanför akademin.

inom sociala medier besitter detta blivit en återkommande diskussionsämne efter för att en Twitterinlägg tillsammans avstamp inom Russell Hurlburts undersökning blev viralt, samt detta skrivs populärpsykologiska föremål eller textstycken samt skrivna verk angående detta.

Charles Fernyhough gläds åt för att därför flera inom dygn delar hans fascination till inre anförande, dock existerar samtidigt lite irriterad vid dem förenklingar samt förvanskningar likt följer inom populariseringens spår.

detta diktas upp kategorier från tänkare liksom människor sorterar sig efter, lite liksom för att existera född inom en visst stjärntecken alternativt hålla vid en fotbollslag.

– detta äger länge funnits ett populärpsykologisk koncept – likt jag ej alls köper! – ifall för att oss antingen existerar verbala alternativt visuella tänkare. Den på denna plats nya diskussionen angående inre anförande alternativt ej inre anförande känns vilket ett fräsch variant från den berättelsen.

Medan diskussionerna vid nätet enkel hamnar inom antingen-eller, önskar Fernyhough betona för att våra inre äventyr existerar en stort, komplext både-och.

dem flesta från oss tänker både tillsammans med samt utan inre anförande, samt tillsammans med olika typer från inre anförande. detta finns inga väsensskilda grupper, bara fördelningar vid glidande skalor. samt detta går ej för att dra generella slutsatser utifrån hur oss tänker inom enstaka viss situation. Schackspelare, mot modell, tänker vanligen utpräglat visuellt då dem löser schack­problem, dock detta säger inget ifall hur dem tänker inom andra kontext.

Faktum existerar för att detta ej ens säger allt ifall hur dem tänker nära schackbordet. Medan hjärnan löser schackproblemen visuellt skulle den samtidigt behärska föra ett inre dialog ifall något helt annat. oss kunna hålla flera idéer, samt flera sorters tänkande, inom huvudet samtidigt.

Kan undersökning angående inre anförande artikel mot praktisk nytta?

Definitivt, menar Charles Fernyhough.

– en konkret modell existerar en ämne såsom oss nyligen tog fram till människor såsom hör röster. dem får bland annat ett bakgrund mot varför dessa hallucinationer uppstår.

detta utvärderas idag, dock detta står redan tydligt för att detta existerar ett lättnad samt hjälp till flera för att ett fåtal ett förklaring mot sina upplevelser.

Också skolvärlden är kapabel äga nytta från för att förstå mer ifall inre anförande samt hur detta skiljer sig åt mellan olika individer.

– Skolan existerar inom upphöjd utsträckning den ställe var övergången mot inre anförande sker.

detta existerar var ungar måste lära sig för att tänka tyst. detta existerar antagligen ett fördel på grund av pedagoger för att äga insikt ifall den processen.

Charles Fernyhough existerar fascinerad från vad hjärnan är kapabel åstadkomma tillsammans med olika typer från inre tungomål. ej minimalt dialogiskt inre tal.

– detta existerar en strålande redskap till för att existera kreativ samt smida planer.

Tänk för att ni förmå föra en konversation tillsammans dig egen likt leder någonstans liksom ni ej alls ägde kunnat förutsäga!

Betyder detta för att man borde arbeta vid sitt inre anförande, försöka optimera det?

– Nja. detta saknas ej skrivna verk angående hur man är kapabel utvecklas genom för att förändra sitt inre anförande, dock jag äger hittills ej sett någon undersökning liksom stöder det.

Men detta finns enstaka ytterligare chans, påpekar han.

detta går utmärkt för att förändra något vilket existerar nära besläktat tillsammans inre tal.

– människor borde prata högt tillsammans med sig själva många mer! Tyvärr får oss lära oss för att detta existerar lite suspekt. ”Att prata på grund av sig egen existerar inledande tecknet vid för att man håller vid för att bli galen” säger man denna plats inom England.

dock för att prata högt till sig egen existerar en väldigt god sätt för att tänka, lika användbart samt mångsidigt vilket inre anförande. Jag pratar många till mig själv.

Talar högt tillsammans med sig egen utför även Cecilia ifrån artikelns inledning.

– detta äger jag nog ständigt gjort, fast maximalt då ingen hör.

Ofta existerar detta då jag bör komma minnas något – vilket för att erhålla tillsammans med mig varenda saker då jag går distansarbete alternativt följa en anvisning.

detta blir enklare för att hålla tråden då jag uttalar detta högt. Jag besitter märkt för att jag utför olika beroende vid ifall katten existerar närvarande alternativt ej. existerar denne detta därför riktar jag varenda replikerna mot honom. han äger fått lyssna mig förklara många.