När började volvolastbilar med common rail

En dieselmotor existerar ett förbränningsmotor konstruerad tillsammans med principen till ett kolvmotor, var bränslet tillsätts inledningsvis inom kompressionsfasens slutskede, mot skillnad ifrån exempelvis ottomotorn (bensinmotorn). Motortypen uppfanns från samt existerar uppkallad efter tysken Rudolf Diesel.

Teoretisk princip

[redigera | redigera wikitext]

Under kompressionstakten ökar luftens temperatur inom enstaka dieselmotor således många för att bränslet självantänder då detta beneath högt tryck sprutas in inom kompressionstaktens slutskede. beneath detta skede vänder kolven samt kraft leds ner mot vevaxeln via vevstaken genom den tryckstegring såsom uppstår då förbränningsgaserna expanderar.

Till skillnad ifrån bland annat ottomotorn saknar dieselmotorn därför tändstift. eftersom bränslet då detta tillsätts inom förbränningsrummet måste självantända genom upphöjd värme, existerar dieselmotorer ofta försedda tillsammans med glödstift på grund av för att underlätta nära kallstart. Dieselmotorer kunna drivas tillsammans med en flertal olika drivmedel, vanligast till mindre motorer existerar dieselolja, vilken besitter fått sitt namn från motortypen.

Dagens personbilsdieslar äger relativt upphöjd verkningsgrad, upphöjd inverkan samt god bränsleekonomi. enstaka egenhet hos dieselmotorn existerar för att den inom regel besitter lägre toppvarv än enstaka bensinmotor (ottomotor), delvis vid bas från den kraftigare samt tyngre konstruktionen, samt delvis vid bas från detta faktum för att förbränningen existerar därför långsam för att vridmomentet avtar många hastigt nära varvtal ovan cirka varv per 60 sekunder.

nära varvtal högre än således hinner förbränningsfronten helt enkelt ej för att trycka ner kolven tillsammans full kraft, eftersom kolvens hastighet existerar sålunda upphöjd.

I sålunda kallade tändstiftmotorer var atmosfär samt bränsle komprimeras tillsammans samt allt antänds vid enstaka gång från enstaka gnista ifrån tändstiftet, blir förbränningen (tryckstegringen) häftigare samt mer kortvarig.

Den tidigare benämningen explosionsmotor besitter efterhand ersatts från detta mer korrekta uttrycket förbränningsmotor, då detta ej existerar enstaka explosion liksom sker, utan enstaka snabb förbränning.

Olika konstruktioner

[redigera | redigera wikitext]

Alla dieselmotorer äger detta gemensamt för att dem sprutar in bränslet inom cylindern beneath förbränningsfasen.

Detta sker genom endera från numeriskt värde varianter:

1. Insprutning tillsammans med hjälp från tryckluft samt tillsammans insprutningsventil kontrollerad från kamaxeln. Vanlig inom motortypens tidig del av ett liv, eftersom detta medförde för att man även kunde nyttja fast bränsle (träpulver, kolpulver) alternativt svårpumpat bränsle. från dessa därför kallade gammeldieslar finns endast en fåtal kvar såsom kunna köras.

inom Sibo finns enstaka såsom körs regelbundet beneath somrarna. Den existerar tillverkad nära AB Diesels Motorer; huvudstaden. Den balanserar 22 ton samt utvecklar hk.^[1]

2. Insprutning tillsammans med högtryckspump samt spridarventil. Medför förbättrad förbränning samt besitter inget behov från högtrycksluftpump. varenda cylinder existerar då försedd dels tillsammans med en insprutningsmunstycke, dels tillsammans med ett spridare samt tillsammans ett högtryckspump samt (ofta) enstaka matarpump.

Trycket existerar högt samt detta existerar vanligt för att låta tätningarna läcka lite på grund av för att hålla dessa smorda samt kylda. Därför återcirkulerar överskottsbränsle mot bränsletanken ifrån både pump samt spridare. från denna anledning behöver bränslet existera väldigt rent samt därför används numeriskt värde bränslefilter, en förfilter samt en finfilter.

Matarpumpen existerar ofta försedd tillsammans ett spak till för att manuellt behärska pumpa upp tryck samt lufta systemet nära bränslestopp. vid nyare motorer existerar denna ofta ersatt från enstaka elektrisk pump.

Förkammardiesel

[redigera | redigera wikitext]

Förkammardiesel (IDI) existerar den vanligaste konstruktionen från äldre/mindre motorer.

Cylindern äger ett små separat kammare inom förbränningsrummet var bränslet sprutas in. eftersom luftmängden existerar små inom kammaren brinner bränslet tillsammans luftunderskott vilket ger låga kväveoxidhalter. då den delvis förbrända blandningen når huvudförbränningsrummet förbränns resten från blandningen tillsammans med syreöverskott. Totalt ger detta många rena avgaser.

eftersom den totala ytan inom förbränningsrummet existerar massiv avleds många värme, vilket ger enstaka något sämre verkningsgrad än enstaka direktinsprutad motor. enstaka IDI-motor drar mellan 10 samt 15&#;% mer bränsle än enstaka direktinsprutad dieselmotor. Detta innebär mer CO₂-utsläpp. Dagens moderna förkammarmotorer klarar början utan förvärmning ner mot ca +10°C.

beneath denna temperatur måste motorn förvärmas till för att kallstart skall artikel möjlig.

Direktinsprutning

[redigera | redigera wikitext]

I den direktinsprutade dieselmotorn (DI) sitter insprutningsmunstycket direkt inom förbränningsrummet. Denna konstruktion existerar numera den vanliga på grund av samtliga storlekar från motorer förutom inom små industrimotorer samt små marina motorer.

Insprutningssystem

[redigera | redigera wikitext]

Centralt inom dieselmotorn existerar insprutningssystemet. detta reglerar motorns resultat samt besitter massiv konsekvens vid verkningsgrad samt avgasemissioner. beneath läka dieselmotorns saga besitter man strävat efter högre samt högre insprutningstryck. inom start plats detta knappt dryckesställe samt numera existerar detta –&#;bar likt gäller.

Volvo började bygga lastbilar som gick på diesel och hade stålhjul i stället för träfälgar och effektiva hydrauliska bromsar

detta finns olika struktur på grund av bränsleinsprutningen inom enstaka dieselmotor.

Insprutningspump

[redigera | redigera wikitext]

Insprutningsmunstycket vid varenda cylinder existerar förbundet tillsammans en eget rör ifrån insprutningspumpen. Pumpen styrs genom mekanisk förbindelse mellan vevaxel samt pumpen.

Pumpen finns inom numeriskt värde utföranden, radpumpen alternativt fördelarpumpen, båda typerna används kvar vid mindre motorer.

Common Rail

[redigera | redigera wikitext]

Common Rail existerar den senaste insprutningstekniken likt kombinerar enstaka mekanisk högtryckspump tillsammans med elektriska, datorstyrda insprutningsmunstycken.

En tillverkare äger nästa beteckningar:

CR= Common Rail 1= GEN

• CR1 äger en systemtryck vid –&#;bar.
• CR2 äger en systemtryck vid –&#;bar.
• CR3 besitter en systemtryck vid –&#;bar.

Alla systemen besitter en starttryck vid &#;bar såsom varar inom ca 2&#;sekunder efter början.

Den nyaste utgåvan från Common Rail-systemet existerar CR3. CR3 använder sig från piezoelektriska bränslespridare vilket fullfölja detta möjligt för att spruta in bränsle gånger per insprutningstakt. tackar vare detta därför får dieselmotorn enstaka jämnare förbränning vilket utför för att "dieselknacket" nästan försvinner. ”Common rail” innebär för att man endast äger en gemensamt bränslerör (”a common rail”) vilket betjänar samtliga cylindrar samt vilket matas ifrån dieselpumpen likt existerar från högtryckstyp.

Högre tryck ger förbättrad fördelning från bränslet samt därmed förbättrad förbränning samt mindre föroreningar. ett spridarkontakt får inte någonsin lossas då motorn existerar igång, då piezoelementet inom spridaren fastnar inom detta läget likt detta senast fick ström inom. existerar spridaren då öppen, fylls cylindern genast tillsammans med diesel.

Högsta insprutningstryck vilket används inom dygn existerar &#;bar.

Enhetsinjektor

[redigera | redigera wikitext]

Enhetsinjektorn kombinerar insprutare samt högtryckspump inom identisk komponent, tyska: PD alternativt Pumpe-Düse engelska: enhet Injector, UI. Insprutningstryck upp mot &#;bar inom större dieselmotorer.

Återkopplingsenhetsinjektor

[redigera | redigera wikitext]

För för att kompensera till slitage ovan tidsperiod samt toleranser inom tillverkningen förekommer olika typer från elektronisk återkoppling.

Historia

använder Volvo en från Denso tillverkat struktur.

Tvåtakt alternativt fyrtakt

[redigera | redigera wikitext]

Fyrtakt

[redigera | redigera wikitext]

De flesta mindre samt medelstora dieselmotorer arbetar i enlighet med fyrtaktsprincipen.

Tvåtaktsdiesel

[redigera | redigera wikitext]

Större dieselmotorer existerar ofta tvåtaktare.

enstaka tvåtaktsdiesel besitter inom stort sett identisk verkningsgrad samt avgasvärden likt ett fyrtaktsdiesel (till skillnad mot ottomotorns tvåtaktsversion liksom både äger lägre verkningsgrad samt större utsläpp av ämnenofta föroreningar än fyrtaktsottomotorn) samt fördelen från inom stort sett fördubblad påverkan till identisk cylindervolym, dock äger den nackdelen för att detta erfordras någon struktur från spoltryckspump.

Tvåtaktsdieslar används ofta då nedsänkt vikt saknar innebörd, mot modell inom lokomotiv, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt gruvtruckar. Amerikanska lastbilar samt skolbussar besitter haft tvåtaktsmotorer, dock dessa fasas för tillfället ut vid bas från sina höga avgasutsläpp.

Överladdning

[redigera | redigera wikitext]

Sedan tidigt anförande besitter man experimenterat tillsammans med olika struktur på grund av för att höja dieselmotorns påverkan tillsammans med hjälp från överbelastning.

Grundtanken existerar för att man genom för att mata motorn tillsammans med trycksatt atmosfär ifrån enstaka turbin (turbo) alternativt kompressor möjliggör ett insprutning från större mängd bränsle samt på det sättet når ett högre konsekvens. på grund av för att ytterligare öka effekten är kapabel man kall luft luften, inom enstaka intercooler (laddluftkylare), efter för att den komprimerats.

Kompressor

[redigera | redigera wikitext]

Den mekaniska kompressorn äger sitt ursprung inom dem spolpumpar liksom finns vid större tvåtaktsdieslar. Dessa drivs mekaniskt från motorn samt existerar vanligen från roots-typ.

Turbo

[redigera | redigera wikitext]

Om man istället driver kompressorn tillsammans ett turbin vilket tar tillvara avgasenergin^{[förtydliga]} sålunda är kapabel både inverkan samt verkningsgrad höjas.

Den vilket inledningsvis använde detta fanns Dr Alfred Büchi liksom fick patent vid avgasturbon. inom lastbilar gjorde Volvo ett pionjärinsats samt introducerade den inledande turbomotorn TD Motorn ägde hästkrafter mot hk inom utgåvan utan turbo. Denna motor sattes inom lastbilen Volvo Titan samt den kostade kr mer än icke-turboversionen. Sen start från talet besitter praktiskt taget varenda lastbilar samt fordon för kollektivtrafik turbo.

vid personbilssidan plats utvecklingen långsammare samt detta dröjde mot talet innan turboladdare började användas vid personbilar.

Fordonstillverkaren Volvo grundades och i april introducerades den första bilen

Idag äger praktiskt taget varenda dieselmotorer utom dem allra minsta turbo.

Deltic-konceptet

[redigera | redigera wikitext]

En speciell motortyp tillsammans med motgående kolvar till för att producera kompression skapades till den brittiska flottans båtar liksom senare även användes inom vissa engelska lok.

Turbocompound

[redigera | redigera wikitext]

Turbocompound existerar enstaka teknik vilket ursprungligen kommer ifrån ångmaskinerna.

detta handlar angående för att man återvinner avgasenergi genom ett turbin såsom sitter inom avgasröret. Både Volvo samt Scania besitter använt tekniken, dock den äger ej fått någon större spridning. enstaka framtida tillfälle existerar för att bygga compoundsystem tillsammans med elektrisk inom stället till hydraulisk kraftöverföring. inom flera fall utnyttjas energin mot för att bidra mot drivningen från vevaxeln, inom motsats mot inom turbo-fallet då energin används mot för att driva ett kompressor.

Nyttan från turbocompound existerar begränsad vid motorer tillsammans avgasefterbehandling eftersom temperaturen inom flera driftfall hamnar beneath den gräns vilket behövs till för att katalysatorn skall fungera tillfredsställande.

För- samt nackdelar hos dieselmotorn jämfört tillsammans ottomotorn

[redigera | redigera wikitext]

• Fördelar:
  • Billigare bränsle (dieselolja, alternativt på grund av större motorer bunkerolja).
  • Lägre koldioxidutsläpp.
  • Högre vridmoment vid lägre varvtal jämfört tillsammans ottomotorn.
  • Högre verkningsgrad, tackar vare högre kompression samt effektreglering utan behov från kvävning (med spjäll) från insugsluften, vilket innebär lägre bränsleförbrukning.
  • Flampunkten till diesel ligger vid >60 grader C.

    Jämfört tillsammans med bensinens < grader C, vilket innebär för att diesel existerar en tryggare bränsle ur brandsynpunkt.

  • Dieselmotorer existerar kraftigare byggda än bensinmotorer vilket ger dieselmotorn enstaka längre livslängd. Framförallt därför arbetar enstaka diesel tillsammans många högre kompression, ofta jämfört tillsammans till motsvarande bensinmotor.

    dem besitter även speciell förbränningsförlopp samt kraftfullare vevstakar, samt dessutom varvar dieselmotorn mindre beneath sin livslängd än vilket bensinmotorn gör.

• Nackdelar:
  • Högre partikelutsläpp, kräver kostsam partikelfilter till för att uppfylla dagens miljökrav.
  • Högre utsläpp av ämnenofta föroreningar från kväveoxider samt kolväten.

    Kväveoxidutsläpp ger bland annat astmabesvär samt lungfunktionsnedsättning samt bidrar mot marknära, skadlig ozonbildning, eutrofiering samt försurning. Kräver kostsam katalysatorer till för att uppfylla dagens miljökrav.

  • Högre tillverkningskostnader. Oftast högre vikt. Sämre värme mot kupén vid bilar.
  • Efter bränslestopp kunna motorn ej startas utan för att inledningsvis avluftas, vid bas från för att insprutningspumpen ej förmå bygga upp detta nödvändiga höga tryck såsom erfordras, ifall den måste jobba mot enstaka luftblåsa.

    Detta gäller endast dem gamla dieselmotorerna tillsammans mekaniska insprutningspumpar. Nyare motorer äger pumpar likt kunna pumpa atmosfär samt avlufta sig själva.

  • Högre fordonsskatt inom vissa länder, mot modell inom land, beroende vid miljöbelastningen.
  • Lägre vridmoment vid högre varvtal jämfört tillsammans ottomotorn vid bas från nedsänkt förbränningshastighet.
  • Lågt samt smalt varvtalsregister ( rpm mot upp mot rpm till bensinmotorer, gäller personbilar, samt ännu smalare varvtalsregister på grund av buss- samt lastbilsmotorer).
  • Lägre maxeffekt vid bas från lägre maxvarvtal (lägre varvtal kräver högre utväxling vilket ger sämre acceleration trots högre vridmoment vid mellanvarvtal).
  • Buller.

    Drabbar främst omgivningen, dock även den såsom färdas inom bilen.

  • Vibrationer. Drabbar den vilket färdas inom bilen.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Dieselmotorn används framför allt var detta ställs krav vid bränsleeffektivitet samt upphöjd utfall vid lågt varvtal (längre hållbarhet), exempelvis till fast bruk samt inom delar från transportsektorn, exempelvis till lastbilar, fordon för kollektivtrafik, ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, diesellok samt jordbruksmaskiner.

Dagens lastbilar samt fordon för kollektivtrafik förses med utrustning sålunda gott såsom uteslutande tillsammans med dieselmotorer. Effekten vid dessa ligger mellan samt hästkrafter (Volvo FH 16) ( mot kW). dem vanligaste modellerna existerar raka sexcylindriga motorer alternativt därför kallade V8-motorer. Motorstyrkan beror bland annat vid storleken hos cylindrarna.

Storleken vid ett dieselmotors cylinder mäts inom liter samt ett lastbilsmotor vid tvåhundra hästkrafter besitter totalt enstaka volym vid runt sex liter medan enstaka motor vid sexhundra hästkrafter äger enstaka cylindervolym vid runt sexton liter.

Det var en öppen personbil, benämnd ÖV 4, med en fyrcylindrig ottomotor på 1,94 liters slagvolym och 28 hästkrafters motoreffekt

På ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig används dieselmotorer både till framdrivning samt på grund av generering från elektricitet. Stora dieselmotorer driver generatorer likt inom sin tur genererar ström mot fartygets olika pumpar, lyftkranar samt all ytterligare elektrisk utrustning. Dessa motorer arbetar ständigt nära konstant varvtal, vilket innebär för att dessa existerar enklare för att optimera.

då fartyget drivs vidare från huvudmotorn existerar oftast enstaka axelgenerator kopplad mot denna, till för att även generera elektricitet.

För större ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig existerar detta vanligaste drivmedlet bunkerolja. Motorerna liksom används existerar extremt lågvarviga, ner mot 50 rpm, tillsammans cylindrar vid flera hundra samt upp mot tusen liter.

Bunkerolja innehåller vanligtvis mer svavel likt existerar starkt försurande. Även på grund av snabba nöjesbåtar blir dieselmotorer vanligare samt vanligare samt tränger vid bred front ut bensinmotorerna.

Dieselmotorer används även inom mobila generatorer. Stormen Gudrun såsom skadade bland annat landet inom start från samt fällde miljontals träd vilket inom sin tur fick elledningar för att rasa, gjorde för att södra Sveriges mobilnät en begränsad tag drevs från dieselgeneratorer.

detta tillverkas dieselmotorer vid ner mot &#;cm³ till små maskiner samt generatorer.

Sedan slutet från talet äger dieselmotorn tackar vare sin bränsleeffektivitet fått enstaka allt större användning även inom svensksålda personbilar. inom flera andra europeiska grannländer, däribland land i norden, besitter enstaka betydligt större sektion från fordonsparken sedan årtionden åter varit dieseldrivna.

dem europeiska biltillverkarna äger mot massiv sektion kommit mot rätta tillsammans med dem nackdelar likt motortypen tidigare drogs tillsammans med, exempelvis tyngden samt vibrationerna. Vibrationerna vilket främst beror vid den högre kompressionen kräver enstaka kraftigare konstruktion än ottomotorn samt därmed enstaka ökad vikt. Detta besitter kompenserats från nya ämne samt från nya tillverkningsmetoder samt från för att motorerna förses med utrustning tillsammans elektronisk styrning samt turbodrift.

inom USA äger dieselmotorn ännu ej rönt någon större popularitet inom personbilssektorn.

Bolaget föddes ur ett initiativ av Assar Gabrielsson och Gustaf Larson med målet att tillverka bilar som var anpassade för de tuffa nordiska väg- och klimatförhållandena

Emellertid äger Ford tillsammans tillsammans franska PSA utvecklat ett V6-motor likt återfinns inom bland annat Jaguar S-type. Den äger en motorblock såsom existerar tillverkat tillsammans med enstaka teknik likt utvecklats från svenska Sintercast samt äger dubbla turboaggregat samt Common Rail. Detta ger enstaka nedsänkt vikt samt ett utfall vid hk nära enstaka cylindervolym vid 3 l.

Också BMW utvecklade tidigt dieselmotorer inom mestadels aluminium samt magnesium till för att ett fåtal ned vikten. Modellen tillsammans med linjär sexcylindrig dieselmotor samt dubbelturbo såsom lanserades , ägde enstaka volym vid 3 liter samt utvecklade hk samt ägde Nm inom vridmoment. nära den tiden fanns detta den kraftfullaste personbilsdieseln inom världen.

Denna motor äger senare utvecklats ännu mer, samt finns för tillfället tillsammans trippelturbo, samt äger då hk samt Nm, ännu tillsammans med 3 liters volym. dem dubbla samt trippla turboaggregaten styrs från en ganska komplicerat ventilsystem såsom ifrån start utvecklades från Borg-Warner. Aggregaten existerar från olika storlek samt arbetar ibland en samt en, ibland tillsammans, på grund av för att ett fåtal därför utmärkt samt brett effektområde likt möjligt, samt till för att minska s.k.

turbolag (den fördröjning från effekten man normalt får, då turbon måste hinna varva upp).

Första gången var både jag och bromsröret ute i verkstaden med servicerådgivaren och två av meckarna kollade på det då, de hade hela tiden det gamla röret och ändå blev det inte rätt förrän efter det 4:e "försöket" med en 3:e mekaniker

Detta arrangemang skall ej förväxlas tillsammans dubbelturbosystem på grund av V8-motorer, var man besitter enstaka turbo per cylinderbank.

Alternativa drivmedel till dieselmotorer

[redigera | redigera wikitext]

Dieselolja (tunnflytande) existerar utan jämförelse detta maximalt lätthanterliga bränslet på grund av dieselmotorer, dock ett dieselmotor är kapabel inom princip drivas tillsammans med allt liksom brinner.

Därför besitter mot samt ifrån, andra drivmedel provats samt använts, inom större alternativt mindre omfattning. Dieselmotorn behöver då modifieras mer alternativt mindre samt förses tillsammans med hjälpapparater från olika stöt. ett fundamental egenskap existerar ifall bränslet självantänder alternativt ej vid bas från kompressionen. angående kompressionständningar ej sker därför måste tändning ske tillsammans exempelvis en tändstift alternativt för att en särskilt tändbränsle tillförs.

Vid omvandling från enstaka naturresurs/råvara mot bränsle till dieselmotorer uppstår ständigt omvandlingsförluster. flera samt komplicerade omvandlingssteg, råvara mot axel, sänker systemverkningsraden betydligt. Bästa systemverkningsgrad uppnås liksom regel då "motorn anpassas mot bränslet samt ej bränslet mot motor".

Dieselmotorbränslen kunna indelas inom nästa kategorier:

Fasta: exempelvis pulveriserat virke.

Utvecklingsarbete bedrevs vid Chalmers vid talet. Snabb/explosiv förbränning en bekymmer.

Gasfomiga: exempelvis generatorgas, "gengas", egentligen koloxid liksom produceras från träkol alternativt träflis.

en ambitiöst utvecklingsarbete bedrevs kontinuerligt inom land beneath talen från ÖEB, till för att säkra lastbilstrafiken nära enstaka avspärrning. Lastbilar tillsammans gengasaggregat samt modifierade standardmotorer förekom inom kommersiell trafik. Då komprimerad luft-koloxidgasblandning ej självtänder nära kompression, tillförs ett små mängd (ca 10%) ordinär diesel liksom "tändbränsle".

Härmed uppnås alltså enstaka diesel-bränslebesparing vid 90%.

Biogas samt fossilgas liksom innehåller ett upphöjd andel metan kunna användas inom specialbyggda dieselmotorer. för att samtidigt köra vid en flytande dieseldrivmedel samt vid metangas inom ett dieselmotor kallas på grund av dual fuel-teknik. (Volvo kallar tekniken Methane Diesel Engine, MDE) Man förmå även bygga angående äldre dieselfordon därför för att dem är kapabel köras vid metan inom struktur från LNG, tillsammans tillsammans en flytande dieseldrivmedel.

Flytande drivmedel - tunna

Dieselolja

Etanol. dem svenska lastbils-, buss- samt biltillverkarna SAAB, Scania samt Volvo utvecklar dieselmotorer tillsammans med etanol vilket bränsle.^[2] Man får då dieselmotorns verkningsgrad samt etanolens ekologiska fördelar. mot modell därför besitter Scania enstaka lastbil vid 44 tons last- samt tågvikt tillsammans med enstaka etanoldieselmotor, såsom endast drar runt 3 liter per mil.

Scania hävdar för att man tillsammans denna teknik existerar den enda tillverkaren liksom klarar EU:s kommande miljökrav, Euro-5, utan partikelfilter samt katalysator.

Rapsmetylester (RME) existerar enstaka modern förnyelsebar bränsletyp vilket kunna användas inom dieselmotorer. RME används dock såsom inblandningskomponent inom vanlig dieselolja.

inom flera EU-länder, mot modell landet, existerar detta vanligt tillsammans 7 volymprocent RME inom vanlig dieselolja vid macken. Vissa motortillverkare tillsammans med Common Rail accepterar även för att deras motorer körs vid &#;% ren RME, likt alltså ej existerar blandad tillsammans med dieselolja.

Det finns även ytterligare alternativa dieselbränslen, mot modell BTL, DME, GTL samt CTL, vilket tillverkas från syntetgas.

Syntetisk dieselolja framställd tillsammans Fischer-Tropsch-processen (BTL, GTL samt CTL) går inom flera fall för att nyttja inom dieselmotorer utan för att dessa behöver byggas angående. Dessa bränsletyper går även för att inom tämligen upphöjd koncentration blanda in inom vanlig dieselolja. DME däremot kräver specialmotorer. Syntetgas förmå framställas ur exempelvis svartlut, enstaka avfallsprodukt ifrån massaindustrin vilket detta finns stora mängder från inom land.

Although it became famous with its English name, Common Rail, the common rail diesel or common collector fuel supply system, whatever you want to call it, was invented by the Italian physicist Mario Ricco, who was awarded a master’s degree in honoris causa in mechanical engineering at the University of Perugia

Cirka 10 miljoner ton per kalenderår produceras nära svenska massabruk. många från energin inom svartlut används dock nära produktion från processånga samt elektricitet, något likt massabruken själva existerar stora förbrukare från.

Se även dieselolja.

Flytande drivmedel - tjocka

Bunkerolja - tjockflytande olja liksom behöver förvärmas till för att behärska hanteras.

Endast många stora motorer.

Frityrolja, förbrukad, dock renad ifrån dricksvatten, går för att köra vid. Kallstartsegenskaperna existerar dock sämre, sålunda nära körning vid drivmedel från denna typ behövs ett små tank tillsammans med ren dieselolja såsom används nära början, samt därefter är kapabel bränslebyte ske. tillsammans andra mening kräver frityrolja viss anpassning alternativt ombyggnation från dieselfordonet.^[3] flera motortillverkare såsom mot modell Volvo samt Scania existerar dock helt emot detta, samt dem anser för att motorerna samt bränslesystemet tar skada från frityrolja samt andra begagnade vegetabiliska oljor.

Tjärolja. beneath andra världskriget förekom inom land skildring från dieselliknande ersättningsbränslen, ur trätjära, mot diesel- samt tändkulemotorer.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Diesel, Eugen (). Rudolf Diesel: hans liv samt verk.
  
  
• 



Malmö: Dagens skrivna verk. Libris&#;

• Gårdlund Torsten, red (). Atlas Copco historien angående en världsföretag inom tryckluft. Nacka: Atlas Copco AB. Libris&#;
• Götaverken: . Götaverken, &#;; 8. Göteborg: Götaverken. Libris&#;
• Hesselman, Jonas (). Teknik samt tanke: hur enstaka motor kommer till.

  huvudstaden. Libris&#;

• Jung, Ingvar (). ”Sagan ifall gasturbinen”. Dædalus (Stockholm) (51),: sid.&#;&#;: ill.. ISSN ISSN ISSN &#;&#;Libris
• Lehmann, Johannes () (på danska). Rudolf Diesel og Burmeister & Wain.. København. Libris&#;
• Modin, Karl (). Atlas Diesel // minnesskrift ovan en pionjärföretag nära sjuttiofemårsjubileet .

  Stockholm: Aktiebolaget Atlas Diesel. Libris&#;

• Spade, Bengt (). En saga angående kraftmaskiner. Stockholm: myndighet för kulturarv. Libris ISBN (inb.)&#; s.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]