När upphörde österrike ungern som nation
Österrike-Ungern
| Österrike-Ungern | |
| Österreich-Ungarn (tyska) Ausztria-Magyarország (ungerska) | |
| Flaggor: Cisleithanien samt Transleithanien | gemensamt riksvapen () |
| Valspråk: Indivisibiliter ac inseparabiliter | |
| Nationalsång: Gott erhalte Franz den Kaiser (Gud bevare kejsar Frans) | |
| Huvudstad | Wien samt Budapest 48°12′30″N16°22′23″Ö / °N °Ö / ; |
| Största stad | Wien |
| Språk | tyska samt ungerska |
| Religion | Romersk-katolska kyrkan |
| Statsskick | personalunion |
| Sista kejsare | Karl I |
| Bildades | 30 mars |
| &#;–&#;bildades genom | förhandling |
| &#;–&#;bildades&#;ur | Kejsardömet Österrike |
| Upphörde | |
| &#;–&#;upphörde&#;genom | första världskriget |
| &#;–&#;uppgick inom | Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien, Sloveners, kroaters och serbers stat, delar från Italien, Polen, Ukraina, Rumänien |
| Areal | &#;km² () |
| Folkmängd &#;–&#;befolkningstäthet | 48 () 71,37 inv/km² |
| Valuta | gulden, krone (efter ) |
Österrike-Ungern (tyska: Österreich-Ungarn; ungerska: Osztrák-Magyar Monarchia), officiellt De inom riksrådet företrädda kungarikena samt länderna samt den heliga magyariska Stefanskronans länder (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat dubbelmonarkin samt Donau-monarkin, plats ett personalunion vilket bestod från dem båda staterna kejsardömet Österrike samt kungariket Ungern beneath år – Österrike-Ungern bildades den 8 juni genom detta österrikisk-ungerska förlikningsavtalet då kejsardömet Österrike ombildades mot realunionen Österrike-Ungern.
Genom denna förändring jämställdes ungersk etnicitet tillsammans med den tyska samtidigt likt Budapest fick huvudstadsstatus nära sidan från Wien, dock detta betydde ingenting på grund av dem slaviska folken inom riket.
Österrike-Ungern bestod från numeriskt värde rikshälfter, från vilka den österrikiska således kallade cisleithanska delen (den ifrån Wien räknat denna blad ifall vattendrag Leitha belägna delen från monarkin) omfattade dem inom österrikiska riksrådet representerade länderna, medan detta sålunda kallade transleithanska, kungariket Ungern inom vidsträckt fras, omfattade den magyariska kronans länder.
Österrike-Ungern förlorade kriget och dubbelmonarkin upplöstes i nationalstater, däribland Österrikebeneath gemensam förvaltning stod (de tillsammans med monarkin införlivade) de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden Bosnien samt Hercegovina.
Till Cisleithanien (kejsardömet Österrike) hörde ärkehertigdömet Österrike (delat inom kronländerna Övre samt Nedre Österrike), hertigdömena Salzburg, Steiermark, Kärnten samt Krain, Österrikiska kustlandet (innefattande markgrevskapet Istrien, furstgrevskapet Görz samt Gradiska samt staden Trieste), furstgrevskapet Tyrolen tillsammans med Vorarlberg, kungariket Böhmen, markgrevskapet Mähren, hertigdömet Schlesien, konungariket Galizien samt Lodomerien tillsammans med storhertigdömet Kraków (Krakau), hertigdömet Bukovina samt kungariket Dalmatien.
Transleithanien (den magyariska kronans land) utgjordes från kungariket Ungern (vilket inkluderade nuvarande Slovakien samt Burgenland) tillsammans Siebenbürgen (Transsylvanien), staden Fiume tillsammans med omnejd samt kungariket Kroatien samt Slavonien.
Bosnien samt Hercegovina plats ifrån kalenderår en gemensamt sektor, kallat kondominat, till Österrike-Ungern.
Den cisleithanska riksdelen omfattade &#;&#;km² tillsammans med 29&#;&#; invånare () samt den transleithanska &#;&#;km² tillsammans 21&#;&#; invånare ().
Österrike-Ungern ockuperade stora delar av Centraleuropa och var en relativt ung nationalstat som innehöll en rik blandning av människor och kulturerBosnien-Hercegovina omfattade 51&#;&#;km² tillsammans 1&#;&#; invånare ().
Historia
[redigera | redigera wikitext]Österrikisk-ungerska monarkin, Österrike-Ungern, fanns den officiella benämning, såsom i enlighet med kejsaraktig handskrivelse från 14 november tillades förutvarande kejsardömet Österrike, detta önskar yttra samtliga beneath kejsaren från Österrike samt kungen från Ungerns spira förenade länder.
Genom inledande världskrigets konsekvens samt särskilt ett rad revolutioner inom skilda landsdelar upplöstes statsbildningen inom oktober–november från riket uppstod staterna Österrike, Ungern samt Tjeckoslovakien, utöver för att stora delar även tillföll detta nybildade Serbernas, kroaternas samt slovenernas kungarike (Jugoslavien), detta återupprättade Polen respektive Rumänien.
Statsskick
[redigera | redigera wikitext]Vardera rikshälften ägde sina grundlagar dock inom uppgörelsen (Ausgleich) tid ägde stadgats beslutades för att vissa ärenden skulle existera gemensamma, nämligen:
- utrikesärenden jämte utrikes diplomatisk samt konsulär representation
- armé samt marin (dock ej värnpliktslagarna samt mot resultat från dem nödiga utgifter)
- finansväsendet inom vad vilket rörde gemensamma utgifter.
Gemensamt förvaltades i enlighet med period efter ytterligare träffade avtal (Ausgleiche) enstaka mängd affärsmässig angelägenheter, särskilt tullagstiftningen samt lagstiftningen ifall enstaka sektion indirekta skatter, myntväsen, bägge rikshälfterna berörande järnvägar m.m.
Genom en separat avtal, detta därför kallade kroatisk-ungerska kompromissen, skapades provinsen Kroatien-Slavonien såsom fick autonomi rörande inre förvaltning, rättsväsen, kultur- samt undervisningsväsen.
En karta som visar de olika språkgrupperna i det österrikiska-ungerska imperietDe båda riksdelarnas folkrepresentationer - österrikiska riksrådet (ty.der Reichsrat, grundlig numeriskt värde kammare, das Herrenhaus samt das Haus der Abgeordneten) samt magyariska riksdagen - utövade sin lagstiftningsrätt inom gemensamma ämnen genom särskilda utskott, delegationerna. till gemensamma ärendens förvaltning fanns inom Wien tre gemensamma ministerier: ministeriet på grund av kejserliga huset samt utrikes ärenden, rikskrigsministeriet samt riksfinansministeriet, från vilka detta sistnämnda även ägde högsta ledningen från förvaltningen från Bosnien samt Hercegovina.
övervakning ovan dem gemensamma ministeriernas betalningsplats utövades från enstaka gemensam kontrollbyrå (oberster Rechnungshof inom Wien).
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Riksdelar samt länder
[redigera | redigera wikitext]Österrike-Ungerns riksdelar samt länder &#;&#;&#;&#;Cisleithanien&#;&#;&#;&#;Transleithanien&#;&#;&#;&#;Kondominat | Nr. | Provins | Huvudstad (invånarantal) | Yta (km²) | Invånarantal |
|---|---|---|---|---|---|
| Cisleithanien (österrikiska riksdelen)[1] | |||||
| 1. Österrikisk-ungerska monarkin, Österrike-Ungern, var den officiella benämning, som enligt kejserlig handskrivelse av 14 november tillades förutvarande kejsardömet Österrike, det vill säga samtliga under kejsaren av Österrike och kungen av Ungerns spira förenade länder | Böhmen | Prag ( ) | 51 ,09 | 6 | |
| 2. | Bukovina | Czernowitz (87 ) | 10 ,24 | ||
| 3. | Kärnten | Klagenfurt (29 ) | 10 ,79 | ||
| 4. | Krain | Laibach (47 ) | 9 ,81 | ||
| 5. | Dalmatien | Zara (14 ) | 12 ,32 | ||
| 6. Varje land hade en egen riksdag, regering | Galizien samt Lodomerien | Lemberg ( ) | 78 ,28 | 8 | |
| 7. | Österrikiska kustlandet | Trieste ( ) | 7 | ||
| 8. | Nedre Österrike | Wien (2 ) | 19 ,33 | 3 | |
| 9. | Mähren | Brünn ( ) | 22 ,30 | 2 | |
| Salzburg | Salzburg (36 ) | 7 ,29 | |||
| Övre samt Nedre Schlesien | Troppau (31 ) | 5 ,95 | |||
| Steiermark | Graz ( ) | 22 ,08 | 1 | ||
| Tyrolen | Innsbruck (53 ) | 26 | |||
| Övre Österrike | Linz (71 ) | 11 ,73 | |||
| Vorarlberg | Bregenz (9 ) | 2 | |||
| Totalt på grund av Cisleithanien: | ,21 | 28 | |||
| Transleithanien (ungerska riksdelen) | |||||
| Ungern (inklusive Fiume) | Budapest ( ) | ,66 | 18 [2] | ||
| Kroatien samt Slavonien | Agram (80 ) | 42 ,02 | 2 [3] | ||
| Totalt till Transleithanien: | ,68 | 20 &#; | |||
| Gemensamt förvaltningsområde (kondominat) | |||||
| Bosnien samt Hercegovina | Sarajevo (52 ) | 51 | 1 | ||
| Totalt till Österrike-Ungern: | ,89 | 51 | |||
Dagens politiska karta
[redigera | redigera wikitext]Enligt dagens politiska landskapsbild besitter all alternativt delar från nästa idag självständiga länder beneath större delen alternativt någon sektion från sin bakgrund varit enstaka sektion från Österrike-Ungern.
Enligt dagens politiska landskapsbild äger nästa områden/landsdelar beneath större delen alternativt någon sektion från sin saga varit enstaka sektion från Österrike-Ungern.
Namnet Ostarrîchi (Österrike) har använts sedan år när det var en del av hertigdömet Bayern och från ett självständigt hertigdöme och del av det Tysk-romerska riket (–)Försvarsväsen
[redigera | redigera wikitext]Österrike-Ungerns krigsmakt, die Bewaffnete Macht, bestod från dubbelmonarkins gemensamma armé k.u.k. Armee samt flottak.u.k. Kriegsmarine, samt den österrikiska riksdelens armé, k.k. Landwehr, samt den magyariska riksdelens armé, Magyar Királyi Honvédség (k.u.
Österrike–Ungern var ett land som fanns – och som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket UngernLandwehr). Lantvärnen plats ej ett reservstyrkor tillsammans med mobiliserbara kaderförband, utan reguljära arméer tillsammans stående sårskydd.
Allmän värnplikt infördes Vapenföra män plats värnpliktiga ifrån samt tillsammans med detta nittonde mot samt tillsammans detta fyrtioandra levnadsåret. dem tilldelades antingen armén, lantvärnet alternativt ersättningsreserven.
dem liksom tilldelades armén ägde för att tjänstgöra tre kalenderår inom energisk service. dem liksom tilldelades lantvärnet gjorde ett inledande tjänstgöring ifall en tid inom Österrike alternativt numeriskt värde kalenderår inom Ungern. Marinens värnpliktiga ägde enstaka inledande tjänstgöring angående tre kalenderår.
På talet utvecklades landet till en fascistisk diktatur, och inlemmandes det i Tyska riket och deltog i andra världskriget på nazisternas sidaTyska fanns kommandospråk samt tjänstespråk inom armén, marinen samt detta österrikiska lantvärnet. Tyska plats även kommandospråk inom detta magyariska lantvärnet, medan tjänstespråket plats magyariska på grund av detta magyariska samt kroatiska till detta kroatiskt-slavonska lantvärnet.
Den österrikisk-ungerska marinen uppstod tillsammans med dubbelmonarkin , dock dess anor liksom den österrikiska marinen går igen mot den sedan femtonhundratalet bestående Donauflottiljen samt den sedan sjuttonhundratalet bestående Medelhavsflottan.
nära inledande världskrigets eruption plats den världens sjätte största flotta.
Titulatur
[redigera | redigera wikitext]Titulaturen till imperiets armé samt myndigheter varierade beroende vid angående detta representerade kurera riket, endast den österrikiska alternativt den magyariska riksdelen.
- Det rörande all riket benämndes kejserlig samt kunglig (tyska kaiserlich und königlich, K.u.k.)
- Det rörande den österrikiska riksdelen benämndes kejserlig kunglig (tyska kaiserlich königlich, K.k.)
- Det rörande den magyariska riksdelen benämndes kunglig ungersk (tyska königlich ungarisch, K.u.)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Övriga källor
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.