oilyurt.pages.dev









Vad heter månens fyra faser


  • vad heter månens fyra faser

  • Månfas

    Månfaser existerar dem olika utseenden liksom månen besitter beneath loppet från ett tidsperiod sett ifrån jorden. Faserna äger namn likt nymåne, halvmåne samt fullmåne.[1] detta tidsintervall liksom sträcker sig mellan nymåne samt nästa nymåne kallas lunation.[2]

    Under enstaka årsperiod, likt innehåller 7 kalenderår tillsammans med närmare 13 lunationer samt 12 kalenderår tillsammans närmare 12 lunationer, samordnas månaderna tillsammans med månens växlingar, således för att dem mot slut återkommer vid identisk sätt.

    Vad är månens faser? Vad säger de om månens bana runt jorden? Den här artikeln avmystifierar förändringarna vi ser varje månad

    ifall månen existerar inom enstaka viss fas en visst datum, sålunda kommer den alltså för att artikel inom (nästan) identisk fas 19 tid senare. Detta kallas Metons velociped (uppkallad efter den atenske astronomen Meton).[3]

    Orsaken mot faserna existerar för att månen rör sig sålunda för att solen belyser den vid olika sidor beneath olika veckor, medan man ifrån jorden bara ser enstaka samt identisk blad läka tiden.

    då detta existerar nymåne befinner sig månen samt solen vid identisk blad från jorden, vilket utför för att solen belyser månens baksida samt samtidigt skuggar sidan såsom vetter mot jorden. nära fullmåne inträffar detta omvända, månen samt solen befinner sig vid olika sidor angående jorden vilket utför för att solen lyser vid den blad från månen såsom existerar riktad mot jorden.[4] Solen samt månen går eller reser ungefär identisk väg ovan vår sky, samt dessutom nästan lika fort.

    Månen har fyra faser: Nymåne; Tilltagande måne; Fullmåne; Avtagande måne ; Vid nymåne är Månen placerad mellan jorden och solen

    Månen sackar dock efter lite varenda dygn, samt efter 29,5 dygn äger solen varvat månen. beneath denna period genomlöper månen samtliga sina faser.

    Den stora kapplöpningen

    [redigera | redigera wikitext]

    När månen existerar nytänd tillsammans med enstaka tunn skära likt inom fig. 2 (bilden ovan), ligger den strax efter solen inom vilket liksom är kapabel jämföras tillsammans med ett kapplöpning mot väst.

    Solen kommer då för att vandra ner strax före månen vid kvällstid. vid morgonen förtar solen månens entré genom för att vandra före samt ge sky därför många ljus därför för att månen nästan dränks då den väl dyker upp.

    90 grader är en fjärdedel av grader som är ett helt omloppsvarv

    Den nytända månen syns alltså bäst vid aftonen.

    Dagarna före samt efter nymåne syns fenomenet jordsken. Jordens yta reflekterar ett sektion från ljuset ifrån solen mot månens yta, vilket utför för att läka månskivan existerar märkbart fast bara ett skära existerar upplyst från solen.

    Ju mer månen halkar efter solen inom kapplöpningen, desto mer från solljuset faller vid den sektion från månen såsom förmå ses ifrån jorden.

    Tilltagande måne: Gradvis kan man se en allt större del av månen som lyses upp av solen

    Den ökande eftersläpningen fullfölja även för att månen syns beneath ett allt större sektion från aftonen samt natten innan den går ner. enstaka sju dagar efter nymåne existerar månen halv, samt efter numeriskt värde veckor (lite drygt) existerar detta fullmåne. Då existerar solen samt satellit sålunda långt ifrån varandra såsom dem är kapabel anlända, samt då ligger alltså månen, jorden samt solen längs ett rät linje tillsammans jorden inom mitten.

    detta betyder för att månen går upp då solen går ner, samt för att den existerar uppe all natten. detta existerar idag såsom detta ibland förmå bli månförmörkelse.

    En sju dagar efter fullmåne besitter solen knappat in således många vid månen för att den åter blivit halv. idag existerar detta månen likt ligger före solen.

    Den syns ej längre vid kvällstid, på grund av då äger den sedan länge gått ner, dock väl vid efternatten samt inom gryningen. Efter sista veckan kommer solen ikapp samt dem spurtar tillsammans. Månen existerar då bara belyst vid den blad liksom oss ej förmå titta samt verkar därför existera försvunnen. Då ligger alltså jorden, månen samt solen längs ett rät linje tillsammans med månen inom mitten.

    inom sällsynta fall förmå månen för tillfället passera noggrann ovan solskivan samt åstadkomma ett solförmörkelse.

    Det innebär att månens mörka sida är vänd mot jorden

    Månens form eller gestalt vid olika breddgrader

    [redigera | redigera wikitext]

    För betraktare vid norra halvklotet existerar månen ständigt böjd vilket en kommatecken då den existerar kommande, samt avtagande då den ser ut såsom bokstaven C, från franska termen ceder = avtaga.

    På södra halvklotet förmå man yttra för att människor "står upp samt ner".

    Därför ser dem även månen upp samt ner samt behöver motsatta minnesregler till för att att fatta beslut eller bestämma något ifall den existerar inom tilltagande alternativt avtagande. nära ekvatorn ligger månen ständigt ner likt enstaka vagga vid natthimlen samt avslöjar alltså ej tillsammans med sin struktur angående den tänker tillta alternativt avta.

    Månens synlighet från jorden beror på i vilken fas den befinner sig

    Månen tycks alltså äga lite speciell faser nära ekvatorn; vagga kallas den då månen besitter spetsarna uppåt, samt motsatta fasen kallas brygga då spetsarna pekar neråt.

    En minnesregel likt fungerar även nära ekvatorn samt vid södra halvklotet existerar för att angående månskäran syns vid aftonen strax efter solnedgången existerar månen tilltagande, syns skäran däremot vid morgonen strax före soluppgången existerar månen avtagande.

    Månen samt månaderna

    [redigera | redigera wikitext]

    Månen rör sig runt jorden vid 29,5 dagar, samt nära enstaka almanacka anpassad mot detta ägde månaderna ej gått jämnt ut vid året, utan identisk kalendermånad ägde börjat tidigare samt tidigare till varenda kalenderår. Månaderna inom den kristna kalendern äger dock anpassats på grund av för att komma inom takt tillsammans årsrytmen.

    De judiska samt muslimska kalendrarna styrs däremot från månen: enstaka färsk kalendermånad börjar ständigt nära nytändning, då man på grund av inledande gången ser månskäran efter nymåne. månsken inträffar därför ständigt mitt inom månaden inom dessa kalendrar. Den muslimska kalendern äger ständigt 12 liknande månader vid en tid, samt därför existerar detta muslimska året bara dygn, 11 dygn mindre än solåret, samt därför "vandrar" detta muslimska året all tiden – efter 33 från solåren existerar detta muslimska året åter ungefär inom fas tillsammans solåret.

    detta judiska året förblir däremot ungefär inom fas tillsammans med solåret genom för att man inom den judiska kalendern skjuter in ett e skottmånad sju gånger per 19 tid.

    Fasernas namn

    [redigera | redigera wikitext]

    Fullmåne är då kurera månens platta existerar belyst från solen.

    Halvmåne när halva månens papper existerar belyst från solen, detta sker numeriskt värde gånger vid en månvarv, samt kallas ibland även första kvarteret samt sista kvarteret.

    Nymåne är den fas var månen existerar helt mörk. enstaka sektion använder detta mening även till den inledande tunna månskära man ser strax efter den äger varit helt mörk. Den besitter annars bland astronomer fått benämningen danjonmåne.

    Månens kvarter

    [redigera | redigera wikitext]

    Månens faser indelas ibland även inom inledande, andra, tredjeplats samt fjärde kvarteret.

    Man ser ofta den tilltagande halvmånen benämnd halvmåne inom inledande kvarteret samt den avtagande halvmånen halvmåne inom tredjeplats kvarteret, dock även halvmåne inom sista kvarteret.

    Enligt Nationalencyklopedins lexikon utgör varenda kvarter "endera från månens fyra huvudfaser: månen existerar inom inledande kvarteret då den existerar halv ett sju dagar efter nymåne samt inom sista kvarteret då den existerar halv tre veckor efter nymåne".

    Följande definition från kvarter påträffas ibland:

    • Första kvarteret: ifrån mörk satellit mot halvmåne
    • Andra kvarteret: ifrån halvmåne mot fullmåne
    • Tredje kvarteret: ifrån fullmåne mot halvmåne
    • Fjärde kvarteret: ifrån halvmåne mot mörk måne

    Denna definition ger enstaka indelning från månaden likt många liknar timmens indelning inom kvartar, var heltimmen existerar övergången mellan numeriskt värde kvartar samt ej mittpunkten inom någon kvart.

    Enligt Nationalencyklopedins ordbok utgör varje kvarter "endera av månens fyra huvudfaser: månen är i första kvarteret då den är halv en vecka efter nymåne och i sista kvarteret då den är halv tre veckor efter nymåne"

    Månens faser inom folktro, symbolik samt dylikt

    [redigera | redigera wikitext]

    I många skrivna verk beskrivs sammanhanget mellan månens faser samt människors olika levnadssituationer. detta äger ansetts för att månfaserna inverkar vid sömnen, vid kvantiteten tragedier likt inträffar, komplikationer nära operationer samt förlossningar samt mot samt tillsammans konsekvens vid hårväxten.

    liknande påståenden äger kunnat förkastas vilket falska genom vetenskapliga studier.[5][6]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]