Vad är cellväggen hos växter gjord av

Cellväggen är en styvt, semipermeabelt skikt liksom omger vissa typer från celler, både eukaryota samt prokaryota. inom dem flesta fall består cellväggen från skikt tillsammans med olika typer från organiska föreningar, inklusive polypeptider (inklusive vissa proteiner), polysackarider (som cellulosa samt kitin) samt lipider, såväl likt kombinationer därav såsom glykoproteiner, lipoproteiner samt lipopolysackarider.

I dem celler såsom besitter enstaka sådan ligger cellväggen ständigt omedelbart efter cellmembranet likt omger samt innehåller cytoplasman (plasmamembranet).

inom många fall, såsom växtceller, är cellväggen detta yttre höljet vilket fungerar liksom gränssnittet mellan cellen samt detta extracellulära utrymmet. inom andra fall, liksom hos vissa bakteriearter, täcks cellväggen från en annat lager liksom kallas kapseln, alternativt från en gelliknande lager.

Typer från celler likt besitter ett cellvägg

Cellväggen är karakteristisk för dem flesta växtceller , för svampar , för bakterier , för alger samt för vissa arkéer .

Cellväggarna ger skydd och stadga till växtens stam och blad och innehåller lignin

Så gör dem allra flesta jästsvampar. dem finns dock ej inom djurceller. liksom oss kommer för att titta inom detalj senare utför cellväggen många viktiga funktioner, både för cellen samt för flercelliga organismer, inklusive bland annat:

• Skydd.
• Struktur samt stöd.
• Reglering från cellfunktion.
• Kommunikation.
• Lagring.

cellväggsstruktur

Både cellväggens sammansättning samt struktur beror starkt på vilken typ från fängelse den täcker.

inom denna fras besitter eukaryota celler (de vilket äger ett kärna samt andra membranösa avdelningar) cellväggar likt skiljer sig anmärkningsvärt från prokaryota cellers (som ej besitter ett kärna), samt även inom dessa två grupper kunna skillnader observeras, såsom ni visar.

kommer för att titta nedan.

Struktur från cellväggen inom eukaryota celler

växtcellvägg

Cellväggen är ett från dem maximalt framstående egenskaperna hos växtceller, liksom närvaron från kloroplaster samt vakuoler.

En cellvägg är en stödjande vägg i en cell, i huvudsak bestående av cellulosa

inom dessa celler förmå cellväggen existera uppbyggd från två alternativt tre lager, beroende på vilken typ från växtcell detta är fråga angående. dem två lagren vilket är gemensamma för samtliga växtceller kallas primärväggen samt mellanlamellen, medan den tredjeplats kallas sekundärväggen:

Primärvägg: Den bildas från mellan tre samt fyra korsade lager från cellulosamikrofibriller, ett glukoshomopolymer såsom är den maximalt förekommande biomolekylen inom naturen.

dem långa cellulosafibrerna är sammanlänkade från hemicellulosamolekyler. Tillsammans ger dem den strukturella integriteten mot cellväggen.

Mellersta lamellen: detta är detta yttersta lagret från växtcellväggen, samt den består huvudsakligen från kalcium- samt magnesiumpektiner samt hemicellulosa.

detta är en många klibbigt lager vilket hjälper mot för att fästa cellväggarna inom intilliggande celler mot varandra. Faktum är för att pektin är många rikligt inom frukter samt är detta vilket ger sylt deras gelatinösa konsistens.

Sekundärvägg: förekommer inom växtceller liksom ej längre växer, såsom inom vedartade vävnader.

inom dem växtceller liksom äger detta är detta detta skikt från väggen vilket är direkt ovanför plasmamembranet. Denna vägg innehåller lignin, samt ett högre andel cellulosa än den primära väggen, vilket ger den massiv styvhet samt strukturell stabilitet.

svampcellvägg

Endast vissa svampar besitter enstaka cellvägg.

inom dessa fall bildas detta huvudsakligen från glukaner, kitin samt glykoproteiner. Den innehåller också mängder fritt glukosamin.

Kitin: detta bildar detta första lagret från svampens cellvägg vilket är inom direkt förbindelse tillsammans detta cytoplasmatiska membranet.

Detta är identisk polysackarid vilket leddjurs exoskelett är gjorda från, där dem upprepade enheterna är en aminosocker likt kallas N-acetylglukosamin. Svampcellväggar innehåller olika proportioner från kitin.

Glukaner: Mer än 50 % från svampens cellväggs massa motsvarar glukaner.

dem är polysackarider såsom bildas från glukosenheter, vilket är sammanlänkade genom olika typer från glykosidbindningar.

En växtcell har en cellvägg som ger stabilitet åt både cellen och växten

dem representerar den strukturella delen från cellväggen.

Mannoproteiner: Liksom dem flesta cellväggar innehåller svampar också ett utmärkt andel glykoproteiner. inom just detta här fallet är kolhydraterna liksom är kopplade mot proteinerna mannosenheter, varför dem kallas mannoproteiner.

jästcellvägg

Ungefär 30 % från torrvikten hos jäst motsvarar cellväggen.

Denna bildas maximalt från polysackarider (90%), inom mindre utsträckning från proteiner, samt endast ett små sektion motsvarar lipider. Ungefär såsom svampar innehåller jästcellväggar också två lager där huvudkomponenten är polysackarider.

Struktur från cellväggen hos prokaryota celler

Vissa prokaryota celler besitter enstaka cellvägg.

När detta gäller bakterier finns detta två olika typer:

Grampositiva bakterier

Gram-positiva bakterier är dem liksom blir lila på Gram-fläckar. Detta beror just på cellväggen, likt efter plasmamembranet äger en tjockt lager från ett typ från kemisk förening bestående av stora molekyler vilket kallas peptidoglykan, likt består från omväxlande långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från N-acetylglukosamin samt N-acetylmuraminsyra, sammanlänkade tillsammans med hjälp från korta länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från fyra peptider.

Gram-positiva celler besitter flera lager från peptidoglykan staplade ovanpå varandra samt sammanlänkade från korta oligopeptider vilket ger strukturell stabilitet.

Förutom peptidoglykan, såsom utgör upp mot 90 % från cellväggen, innehåller dem också teitoinsyror samt flera proteiner både på ytan samt andra vilket passerar genom den helt.

Gramnegativa bakterier

Gramnegativa bakterier besitter enstaka helt ytterligare cellvägg än grampositiva.

De besitter också en peptidoglykanlager, dock detta är många tunnare.

En växtcell har en stor vakuol

Större delen från väggen bildas från en andra fosfolipidmembran liksom innehåller ett avgörande mängd lipidbundna polysackarider, varför detta kallas för lipopolysackaridskiktet. Detta yttre membran innehåller också mängder från protein. Utrymmet mellan plasmamembranet samt detta yttre membranet, inom vilket peptidoglykanen finns, kallas periplasman.

Archaeas cellvägg

Vissa arkéer äger väggar vilket liknar dem hos gram-positiva bakterier, förutom för att dem istället för peptidoglykan innehåller pseudomurein, såsom är många likt peptidoglykan förutom för att detta ersätter N-acetylmuraminsyra tillsammans med N-acetylaminouronsyra samt även använder β-1 ,3-kopplingar istället för β-1,4 för för att länka samman sackarider, vilket gör dessa mikroorganismer resistenta mot penicillin samt lysozym.

Den vanligaste typen från cellvägg bland archaea är dock detta parakristallina ytskiktet, alternativt S-skiktet.

detta består från sammankopplade protein- samt glykoproteinmolekyler likt bildar många regelbundna mönster på ytan. När detta är närvarande är S-skiktet detta yttre skiktet från cellen inom direkt förbindelse tillsammans med omgivningen.

cellväggsfunktion

Cellväggen är ej bara en skal liksom omger samt skyddar celler.

detta är enstaka komplex organell vilket äger flera komponenter såsom är involverade inom en stort antal cellulära funktioner, utan vilka cellen ej skulle behärska överleva inom sin naturliga miljö. Cellväggens huvudfunktioner är:

struktur samt stöd

Cellväggen är den styvare delen från cellen samt ger mekaniskt stöd för resten från cellstrukturerna.

inom dem flesta fall är detta ansvarigt för för att bestämma formen på cellen eftersom den styr celltillväxtens riktning.

Skydd mot yttre agens

Precis likt väggarna inom en byggnad ger stöd samt ej tillåter någon för att komma in inom dess inre, så spärrar cellväggen samt förhindrar för att olika patogener kommer in inom cellen.

På så sätt skyddar väggen cellen från virusangrepp, från effekt från antibiotika samt från effekt från proteolytiska enzymer såsom är kapabel förstöra cellen.

Cellväggen, som består av flera olika lager, finns endast hos växter, svampar och bakterier, dock ej hos mykoplasma -bakterier

mot modell skyddar polyliposackaridskiktet från gramnegativa bakterier peptidoglykanskiktet mot enzymatisk nedbrytning.

Motståndskraft mot turgor samt osmolytisk stress

När enstaka fängelse introduceras inom en hypotoniskt medium (med ett total koncentration lägre än cytoplasmans), kommer vattnet för att penetrera dess inre genom osmos, generera tryck samt svälla cellen.

Detta kallas turgor. Cellväggen ansvarar för för att cellen är kapabel motstå detta tryck utan för att gå sönder. Celler såsom ej besitter ett cellvägg, såsom erytrocyter, mot modell, sväller snabbt mot för att rämna när dem placeras inom en hypotont medium.

Cellväggen är vanligtvis en fast struktur som ligger utanför cellmembranet och utgör en skyddsbarriär mot fysiska och kemiska medel

Turgorresistens är ansvarig för fastheten hos växtvävnader.

tillväxtreglering

Cellväggen skickar signaler för för att inducera celldelningsprocessen, vilket är anledningen mot för att den är involverad inom för att reglera tillväxten från växtvävnader samt populationen från mikroorganismer.

diffusionsreglering

Eftersom detta ligger mellan plasmamembranet (och detta inre från cellen) samt detta extracellulära utrymmet måste varenda ämnen såsom kommer in inom samt lämnar cellen passera genom cellväggen.

från denna anledning är cellväggen kapabel för att reglera diffusionen från både näringsämnen in inom cellen samt sopor samt sekret ut ur cellen.

tyg vidhäftning

Vävnadsintegritet är starkt beroende från vidhäftningen mellan närliggande celler, samt inom många fall förmedlas denna vidhäftning från detta yttre lagret från cellväggen.

Kommunikation tillsammans med andra celler

I växtvävnader är celler anslutna mot varandra genom kanaler såsom passerar genom cellväggarna inom angränsande celler liksom kallas plasmodesmata.

Dessa kanaler tillåter direkt överföring mellan cellerna inom växtvävnader. Cellväggen innehåller också receptorer vilket är involverade inom intercellulär överföring medierad från kemiska signaler.

Lagring

Speciellt inom cellerna likt utgör frön från växter tjänar cellväggen mot för att lagra stora mängder kolhydrater inom struktur från polysackarider, såsom den metaboliserar för tillväxt.

djurtoxicitet

När detta gäller gramnegativa bakterier är lipopolysackaridskiktet inom många fall ansvarigt för dem toxiska effekterna från patogena bakterier.

mot modell beror toxiciteten hos Salmonella samt vissa Escherichia -arter på lipid A likt finns inom cellväggens yttre membran.

Källor

• Ponton, José. Svamparnas cellvägg samt verkningsmekanismen för anidulafungin. Rev Iberoam Micol ;
• Aguilar Uscanga, B.; Solis Pacheco, J.; François, J.

  Studie från variationen inom sammansättningen från polysackariderna liksom finns inom cellväggen hos jästen Saccharomyces Cerevisiae.

  I växtcellen finns det gröna kloroplaster, fyllda med klorofyll

  e-Gnosis, nej. 3, , sid. 0

• Lodish, H, et al. &#;Den dynamiska växtcellväggen.&#; Molekylär cellbiologi . 4:e upplagan, WH Freeman, , .
• Young, Kevin D. &#;Bakteriell cellvägg.&#; Wiley Online Library , Wiley/Blackwell (), 19 april ,