Vilket är det rikaste företaget i världen

En bank (av franskabanque, ifrån italienskabanca, ”bänk” alternativt ”bord”) (symbol ⛻) existerar en företag liksom framförallt ägnar sig åt för att producera nya valuta inom form eller gestalt från krediter.

Utöver denna centrala funktion fungerar banken även vilket enstaka mellanhand på grund av valuta samt bedriver inlåning samt utlåning, samt ger ytterligare service likt köp tillsammans med värdepapper (exempelvis aktier samt obligationer) samt betalningstjänster.^[1] Banker konkurrerar tillsammans varandra, vilket andra företag vid marknaden, samt dem existerar ibland inriktade vid olika områden.

inom banksystemet vilket totalitet finns även andra aktörer nära sidan angående själva bankerna. ej minimalt centralbanken, liksom existerar enstaka slags huvudbank inom varenda stat.

Ordet "bank" kunna inom vardagligt anförande även syfta vid en bankkontor. andra institutioner kallas även till "bank" såsom ett metafor, även angående dem ej ägnar sig åt utlåning samt inlåning.

modell vid liknande existerar spermabank, blodbank samt tidbank.

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Bankers viktigaste aktivitet existerar för att dem inom samt tillsammans med sin kreditgivning skapar större delen från samtliga valuta såsom cirkulerar inom ekonomin. ett ytterligare betydande aktivitet existerar för att fungera liksom mellanhand (motpart) nära ekonomiska avtal samt transaktioner.

Därför bedriver nästan samtliga banker utlåning samt inlåning. enstaka ytterligare nödvändig aktivitet vilket bankerna bedriver existerar betalningsförmedling, detta önskar yttra förflyttning från valuta mellan människor samt företag.

Jeff Bezoz, 54 år, miljarder dollar, Amazon, handel, USA: Jeff Bezos är idag världens rikaste människa

Internt utgörs bankernas aktivitet mot massiv sektion från riskhantering samt minimering från risker. Ofta handlar banker samt företag tillsammans med risker på grund av för att åstadkomma diversifiering samt omfördelning från riskerna på grund av den enskilde aktören.

Banken liksom skapare från nya pengar

[redigera | redigera wikitext]

Bankernas huvuduppgift existerar för att tillhandahålla krediter till hushåll, företag samt stater.

tillsammans med andra mening för att producera valuta inom struktur från krediter^{[2][3][4][5][6][7]}. Detta går mot vid nästa sätt:

När enstaka finansinstitut godkänna en "lån" ökas behållningen vid enstaka kredittagares ("låntagares") konto inom utbyte mot för att denne försätter sig inom lån mot banken samt lovar för att återbetala skulden mot banken, tillsammans ränta.

Detta innebär för att banken inom samt tillsammans ett färsk kredit besitter skapat nya pengar; bankens balansräkning äger ökat. Den typ från konto likt banker vanligtvis ökar behållningen vid inom samband tillsammans med sin kreditgivning kallas "avistakonto". detta existerar enstaka typ från konto vilket innebär för att kontoinnehavaren besitter korrekt för att kräva från banken för att den, direkt vid begäran, betalar kontoinnehavaren fysiska mynt samt sedlar motsvarande beloppet vid kontot.

liknande fordringar vid banker fungerar inom praktiken likt valuta samt räknas in inom den officiella statistiken ovan penningmängd. Denna kategori från valuta brukar kallas "M1", mot skillnad mot fysiska mynt samt sedlar vilket ingår inom kategorin "M0". Bankers skapande från nya valuta genom kreditgivning ökar den totala köpkraften inom ekonomin, samt stimulerar därmed den ekonomiska aktiviteten inom samhället.

Några ett fåtal banker, bland annat JAK medlemsbank, fungerar vid en annat sätt samt existerar varken vinstsyftande alternativt penningskapande. dem flesta banker skapar dock valuta inom samband tillsammans kreditgivningen.

Banken likt mellanhand

[redigera | redigera wikitext]

Det finns även enstaka presentation från banker likt för att dem existerar enstaka slags mellanhand, enstaka intermediär, mellan låntagare samt långivare.

Anledningen mot för att sparare samt låntagare väljer för att erlägga till denna position då alternativet finns för att mötas direkt vid värdepappersmarknaden, existerar i enlighet med ekonomerna främst resurser vid information.^[8] för att låna ut sina valuta innebär ständigt ett större alternativt mindre fara på grund av för att låntagaren ej kommer för att erlägga igen lånet.

då detta gäller för att värdera risken på grund av detta äger långivaren ständigt en underläge gentemot låntagaren – informationen existerar likt man brukar yttra asymmetrisk. Låntagaren vet ju ständigt mer angående sig egen, sina avsikter samt angående sin vetenskapen om resurserhandel och finans än vad den presumtive långivaren vet.

ifall samtliga företag samt hushåll skulle ta upp lån genom för att ge ut egna värdepapper skulle detta artikel helt omöjligt till enstaka enskild sparare för att värdera kreditvärdigheten hos samtliga dessa möglich låntagare samt utföra rationella omröstning. inom praktiken existerar detta därför bara dem största företagen samt institutionerna, vars aktivitet existerar välbekant samt väldokumenterad, vilket förmå finansiera sig vid detta sättet.^[8] Detta förstärks även från för att detta inom praktiken finns ganska avgörande fasta kostnader då detta gäller för att genomföra ett värdepappersemission.

andra aktörer måste därför inom huvudsak sköta sin lånefinansiering via banker samt andra intermediärer.^[8]

Grundprincip

[redigera | redigera wikitext]

Precis liksom till andra företag måste bankers tillgångar motsvara deras skulder plus eget tillgångar. på grund av för att upprätthålla ett god likviditet samt soliditet behöver banker ta emot sparmedel inom form eller gestalt från inlåning, likt insättarna besitter korrekt för att ta ut då dem önskar, samt för att nyttja dessa sparmedel till för att finansiera mer alternativt mindre långfristig utlåning – hur detta mer konkret ser ut avspeglas inom bankernas balansräkningar.

Utlåningen sker mot ett högre ränta än inlåningen, samt skillnaden däremellan utgör bankernas räntenetto, tillsammans med andra mening bankens vinst.^[8]

En vanlig missförstånd angående bankverksamhet existerar för att inlåning måste föregå utlåning, detta önskar yttra för att enstaka finansinstitut inledningsvis behöver ta emot insättares sparmedel varefter banken kunna låna ut dessa valuta mot andra.

därför existerar ej fallet. ett finansinstitut vilket godkänna ett kredit skapar inlåningen "ur tomma intet" vid kredittagarens konto, samtidigt liksom denne försätts inom lån tillsammans identisk belopp.^[2][5] Därefter spenderar kredittagaren sina valuta liksom typiskt hamnar inom ett ytterligare finansinstitut. ursprunglig då behöver banken låna in pengarna ifrån marknaden till för att upprätthålla sin likviditet.

Denna aktivitet existerar allt annat än riskfri; blir uttagen plötsligt stora förmå banken ett fåtal bekymmer tillsammans med likviditeten eftersom man ej snabbt är kapabel yttra upp alternativt avyttra låneengagemangen. Drabbas banken från stora förluster inom utlåningen blir effekten densamma. Den typen från riskexponeringar förmå inom vissa lägen bli omöjliga för att hantera på grund av en enskilt institut samt kunna dessutom enkel spridas mot andra institut.

Detta sker främst via dem ofta grundlig kreditexponeringar instituten äger vid varandra samt genom för att en misstroende mot en institut enkel förmå ”smitta” även andra institut. detta existerar dessa latenta sålunda kallade systemrisker såsom inom massiv utsträckning motiverar den särskilda reglering samt tillsyn likt omgärdar finansiella företag inom allmänhet samt banker inom synnerhet.

då detta gäller inlåningssidan existerar detta, tillsammans tillsammans med ambitionen för att skydda insättarna/konsumenterna, motivet på grund av olika former från insättningsgarantier alternativt inlåningsförsäkringar.^[8]"

Skuldsättning existerar enstaka ofrånkomlig förutsättning på grund av bankverksamhet, vårt penningsystem samt läka vår finans.

Detta eftersom inom stort sett varenda valuta såsom existerar skapas från affärsbankerna inom samband tillsammans med kreditgivning.

Förmögenhet: miljarder dollar

då någon går mot banken samt tar en lån, skapas nya valuta. valuta skapas såsom skulder, vilket ger enstaka direkt koppling mellan penningvolym samt lånevolym. vid identisk sätt liksom nya valuta skapas inom samband tillsammans färsk kreditgivning, sålunda kvittas valuta (i form eller gestalt från tillgodohavanden) mot skulder samt försvinner, då skulder amorteras ned.

Sedan utför Westnova Management AB ett jämförelse från soliditeten hos Sveriges banker. granskning visade för att landets fristående sparbanker äger ett genomsnittlig soliditet vid 15,9 andel, tre gånger högre än storbankernas 5,4 andel. inom höjdpunkt fanns Sparbanken Lidköping tillsammans 33,2 andel, Virserums sparbank tillsammans med 30,9 andel samt Högsby sparbank tillsammans med 29,3 procent.^[9]

Centralbankens roll

[redigera | redigera wikitext]

De flesta länder inom världen äger ett centralbank tillsammans ansvar till landets penningpolitik.

ett centralbank agerar vilket bankernas finansinstitut samt besitter makten för att producera nya valuta vid eget initiativ, likt dem sedan köper typiskt finansiella tillgångar alternativt guld på grund av. Detta inom kontrast mot vanliga affärsmässig banker likt, liksom regel, är kapabel producera nya valuta endast då ett kredittagare frivilligt accepterar för att sätta sig inom lån mot banken.

Undantag på grund av detta finns dock; banker förmå genom dotterbolag, typiskt s.k. investmentbanker, bedriva affär inom personlig volym varmed dem förmå erhålla kredit ifrån moderbolaget till för att spekulera inom finansiella tillgångar. bedömning mot detta besitter framförts eftersom detta anses producera risker, ökar den finansiella instabiliteten samt orsakar inflation inom tillgångspriser.

på grund av för att hindra detta besitter förslag angående bankdelning framförts.

Med makten för att vid eget initiativ producera färsk monetär bas sålunda kunna centralbanken styra nivån vid dem räntor likt råder vid marknaden. Detta sker genom s.k. öppen marknadsoperation alternativt genom för att centralbanken ändrar sin styrränta.

Centralbankens uppgift existerar för att försöka maximera tillväxten genom för att hålla ett således nedsänkt styrränta liksom möjligt således för att kreditgivningen maximeras. Man försöker tillsammans andra mening stimulera ekonomin genom för att utföra detta således billigt vilket möjligt för att erhålla kredit. Samtidigt besitter centralbanken uppdraget för att upprätthålla den finansiella stabiliteten samt en stabilt penningvärde.

angående styrräntan hålls på grund av nedsänkt skapas på grund av många nya valuta inom samt tillsammans med kreditgivningen varvid inflation kunna uppstå. Centralbanken besitter alltså motstridiga krav liksom den måste balansera mot varandra inom sin penningpolitik.

Kritik mot "fractional-reserve banking"

[redigera | redigera wikitext]

Den idag allmänrådande principen på grund av hur banker skapar valuta genom kreditgivning, dvs den sorts bankverksamhet, liksom kallas Fractional-reserve banking, äger kritiserats ifrån olika håll på grund av för att artikel orättvis, ohållbar alternativt på grund av för att vid olika sätt orsaka bekymmer inom samhället.

modell vid liknande kritiker existerar den Österrikiska skolan, samt rörelsen på grund av penningreform.

Bankernas risktagande

[redigera | redigera wikitext]

För för att ett bankverksamhet bör fungera måste banken vid en rationellt sätt behärska ta in samt hantera finansiell kunskap samt äga kompetens för att analysera den.

Därmed kunna man nå detta liksom ett enskild sparare ej förmå nå, nämligen för att bli tillräckligt väl informerad ifall en stort antal lånekunder samt angående den ekonomiska utvecklingen inom stort till för att behärska överblicka samt hålla förlusterna inom utlåningen vid ett hanterbar nivå. Detta innebär ej bara för att utföra enstaka utvärdering samt fatta en kreditbeslut likt svar vid enstaka låneansökan – detta behövs även ett löpande övervakning samt uppföljning från låntagarens vetenskapen om resurserhandel och finans även efter för att enstaka kredit besitter beviljats.

Detta innebär flera svårigheter, bland annat därför för att låntagaren är kapabel äga anledning för att framställa utvecklingen vid en sätt vilket till honom existerar maximalt gynnsamt inom sin relation mot banken, snarare än för att ge enstaka objektiv foto. Spararen, via sitt ombud banken, behöver alltså löpande bedöma låntagaren.

Banken besitter därmed även fått ett övning vilket kontrollstation.^[8]

Förtroendet på grund av bankerna

[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan från för att därför långt möjligt undvika förluster inom kreditgivningen, existerar den andra nyckelförutsättningen till enstaka operativ bankverksamhet för att bygga upp samt upprätthålla en sådant tillit hos insättarna för att man ej riskerar plötsliga massuttag från sparmedel.

Jeff Bezos är grundare av och vd för det amerikanska e-handelsföretaget Amazon

Härvid skyddas bankerna ifrån för att behöva leva upp mot sina löften för att erlägga sina skulder genom därför kallad insättningsgaranti.

En betydande komponent inom enstaka sådan förtroendeuppbyggnad existerar givetvis för att man visar för att man är kapabel bemästra kreditriskerna inom utlåningen vid en utmärkt sätt.

angående detta finns flera konkurrerande banker kommer den finansinstitut likt kunna ge den till kunderna bästa kombinationen från in- samt utlåningsräntor för att erhålla en övertag inom konkurrensen. inom princip existerar detta även den banken vilket fullfölja dem bästa kreditbedömningarna samt uppföljningarna, eftersom den banken får minimalt bekymmer tillsammans kreditförluster.

på det sättet är kapabel spararna via sina bankinsättningar påverka vilka banker likt inom sin tur blir tongivande då detta gäller fördelningen från tillgångar inom ekonomin.

Reglering

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom bankerna inom samt tillsammans med sin roll likt skapare från penningmängden existerar samhällsviktiga, samt deras aktivitet existerar förknippad tillsammans risker, därför existerar bankverksamhet reglerad.

Den maximalt uppenbara regleringen från bankverksamhet existerar centralbankens penningpolitik. Utöver centralbankens räntestyrning, regleras bankverksamhet genom lagstiftning. inom land existerar detta den statliga myndigheten finansinspektionen liksom ansvarar till tillsynen från bankerna. mot modell måste banker i enlighet med team upprätthålla enstaka viss soliditet samt likviditet.

en regelverk såsom banker måste leva upp mot existerar mot modell Basel III.

Betalningsförmedling

[redigera | redigera wikitext]

En från bankernas elementär funktioner, samt möjligen den vilket existerar maximalt tydlig viktig, existerar rollen likt betalningsförmedlare. ett utvecklad vetenskapen om resurserhandel och finans utan en operativ allmänt betalningsmedel, valuta, existerar närmast omöjligt för att ens tänka sig.

valuta besitter inom sin tur inom princip numeriskt värde former: pengar respektive tillgodohavanden vid inlåningskonton. Genom för att (främst) bankerna erbjuder ett likvid inlåning kunna dessa tillgångar användas till löpande betalningar. Den likvida bankinlåningen utgör således enstaka fundamental förutsättning ej bara till finansiering utan även på grund av betalningar.

kalenderår skedde uppskattningsvis 90 andel från varenda betalningar – sett inom värdetermer – genom överföringar mellan bankkonton.^[8] inom den meningen kunna man yttra för att dem finansiella företagens roll inom betalningssystemet planta ovan tiden.^[8]

Samhällspåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Banker äger ett huvud roll inom samhället, eftersom detta existerar banker vilket, inom samt tillsammans med sin kreditgivning skapar större delen från samtliga valuta inom samhället.

för att betalningar kunna genomföras säkert, snabbt samt mot låga kostnader bidrar mot ekonomins effektivitet samt därmed mot samhällets välståndsutveckling. Samtidigt existerar detta ett funktion vilket anses sålunda självklar för att den sällan existerar objekt till någon eftertanke. Betänker man hur många tidsperiod samt möda liksom enskilda individer, butiker, banker tillsammans flera ägnar åt olika former från betalningshantering, inses även utan formella kalkyler för att betalningsförmedling existerar enstaka resurskrävande aktivitet.

Graden från effektivitet äger därför massiv samhällsekonomisk innebörd.

en betalningssystems robusthet samt säkerhet bidrar även detta mot samhällsekonomisk effektivitet. All slags penninghantering innebär välbekanta risker likt stöld, rån, förfalskning samt manipulation. dock ett betalningsförmedling baserad vid överföringar från inlåningsmedel kräver även för att dem kontohållande institutionerna, detta önskar yttra bankerna, existerar alternativt uppfattas existera finansiellt stabila.

detta kräver även för att dem tekniska systemen samt dem legala arrangemangen kring hanteringen existerar säkra samt robusta. Skulle störningar alternativt oklarheter uppstå då detta gäller dessa förutsättningar är kapabel funktionsförmågan inom betalningssystemet snabbt försämras samt inom sämsta fall upphöra. angående enstaka sådan sålunda kallad systemrisk uppstår påverkas varenda delar från ekonomin, tillsammans stora samhällsekonomiska kostnader såsom följd.^[8]

Riskhantering

[redigera | redigera wikitext]

Nästan all finansiell aktivitet – samt på grund av den delen även ytterligare aktivitet – innefattar en visst mått från risktagande; investeringar, produktutveckling samt marknadsföringssatsningar är kapabel lyckas dock är kapabel även vandra fel samt leda till inom oväntade effekt.

Riskhantering, framför allt ekonomisk riskhantering, existerar ett arbete eller position inom en organisation vilket banker inom olika former tillhandahåller övriga delar från ekonomin. Internt existerar ett produktiv riskhantering möjligen den viktigaste konkurrensfördelen hos ett bank.^[8]

Diversifiering

[redigera | redigera wikitext]

Bankutlåning kunna ses liksom enstaka form eller gestalt från riskhantering - inom stället till för att ett enskild sparare egen skall söka upp samt kreditvärdera enstaka alternativt flera presumtiva låntagare, lånar banken in pengarna samt lånar sen ut dessa valuta, tillsammans tillsammans med valuta vilket influtit ifrån ett mängd andra insättare, vid en sådant sätt för att man dels utför ett riskbedömning från den enskilda låntagaren vid en sannolikt mer kompetent sätt än kunden egen skulle behärska utföra, dels lånar ut mot olika låntagare vid en sätt såsom innebär för att man sprider alternativt diversifierar riskerna.

en visst kalkylerat mått från kreditförluster kunna därför hanteras utan för att hota bankens fortlevnad alternativt insättarnas medel. detta vid senare kalenderår starkt ökade sparandet inom olika värdepappersfonder vilket alternativ mot för att egen köpa aktier samt bygga upp ett personlig portfölj bygger även inom grunden vid identisk tänkesätt – riskerna förmå enklare spridas inom ett fond.

grundade han Amazon som sedan har växt till ett miljard företag vilket har gjort honom

Detsamma är kapabel sägas angående den riskhantering liksom försäkringsbolagen bedriver.^[8]

De typer från fara liksom man kunna bli från tillsammans med genom diversifiering existerar liknande likt existerar oberoende från varandra; tanken existerar för att ifall låntagaren A går inom konkurs samt ej kunna erlägga åter sitt lån, ökar på grund av den skull ej sannolikheten till för att låntagaren B fullfölja detsamma.

angående försäkringstagaren X får sin fordon stulen påverkas heller ej risken för att försäkringstagaren Y skall råka ut till identisk sak. Vissa risker kunna dock ej elimineras vid detta sättet; ett finansinstitut likt enbart lånat ut mot en inom samt till sig stort antal svenska företag, existerar ej hjälpt från enstaka sådan diversifiering angående dem svenska företagen ovan läka sträcka drabbas från något vilket undergräver deras konkurrenskraft samt bedömning av ekonomisk stabilitet.

ifall banken däremot äger ett internationell spridning vid sina låneengagemang kunna dock enstaka sådan ”Sverige-risk” minskas genom diversifiering. Den pågående finansiella globaliseringen är kapabel visserligen kunna ge upphov mot risker, den innebär även möjligheter för att reducera risker.^[8]

Riskomfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Finansiella risker likt man från olika skäl ej förmå bli från tillsammans genom diversifiering kunna delas tillsammans andra samt därmed göras hanterbara.

De tio just nu rikaste människorna i världen: 1

Delning från ekonomisk fara sker genom köp tillsammans med finansiella risker, var utgångspunkten existerar för att olika aktörer äger olika vilja samt olika möjligheter för att ta vid sig mer alternativt mindre risk; detta är kapabel gälla risknivån allmänt alternativt vissa specifika risker – exempelvis kunna en skogsindustriföretag vilja avyttra sin valutarisk, eftersom man torde äga sin främsta kompetens inom för att tillverka samt sälja ark samt massa snarare än för att uppträda vilket aktör vid valutamarknaden.^[8]

Handel tillsammans med ekonomisk fara sker framförallt inom dem olika sålunda kallade derivatinstrument såsom handlas vid derivatmarknaderna.

Derivat existerar kontrakt vars värde baseras vid prisutvecklingen från enstaka underliggande ingång, exempelvis något stöt från värdepapper. Den enklaste formen från derivat existerar en s.k. terminskontrakt; exempelvis utsätter sig en företag likt sålt ett artikel mot USA samt får betalt inom dollar ifall tre månader på grund av ett valutarisk eftersom dollarkursen är kapabel vandra ner beneath dessa tre månader.

Företaget är kapabel då sälja sina dollar ”på termin” redan idag samt då erhålla enstaka bestämd klass på grund av sina inkommande dollar då dem bör växlas in.

Därefter kommer Frankrike med sex företag

en annat alternativ existerar för att företaget köper en optionskontrakt. Då besitter företagen chansen för att sälja mot en vid förhand fastställd utbildning, dock besitter korrekt från avstå ifrån detta ifall kursutvecklingen går åt detta positiva hållet, sett ur företagets synpunkt.^[8]

Andra risker än finansiella risker är kapabel delas tillsammans med hjälp från försäkringar likt tillhandahålls från försäkringsbolag.

Återförsäkring existerar enstaka teknik vilket utnyttjas från försäkringsbolagen till för att sin tur dela sina risker tillsammans en annat försäkringsbolag. Återförsäkringens avsikt existerar för att dela risken till skadekostnader likt överstiger försäkringsbolagets betalningsförmåga. inom finansiell teori utgår man ifrån för att varenda aktörer inom ekonomin handlar rationellt.

detta anses rationellt för att äga ett betalningsvilja till för att minska sin fara.

Han grundade företaget , och blev dollarmiljardär Näst flest storbolag kommer från Storbritannien som sammanlagt har sju bolag bland världens största företag

Exempelvis kunna man placera sitt sparande vid en sätt likt utför för att man får enstaka lägre, dock tryggare, utdelning än vilket man skulle behärska ett fåtal ifall man fanns mer chanstagande samt valde ett högre risknivå. angående (finansiella) risker ej kunde diversifieras alternativt omfördelas genom köp skulle en antal riskfyllda dock högavkastande affärs- alternativt investeringsprojekt ej behärska förverkligas.

modell vid sådant existerar tillväxt samt reklam från fräsch teknik samt nya varor samt nyföretagande överhuvudtaget. Samtidigt existerar detta tydlig nödvändigt på grund av ekonomins långsiktiga tillväxt för att sådana satsningar är kapabel genomföras. vid detta sättet bidrar alltså bank- samt finanssektorn även inom sin riskhanteringsfunktion mot utvecklingen inom den reala ekonomin.^[8]

Typer från banker

[redigera | redigera wikitext]

• Centralbank: ett statlig finansinstitut likt garanterar resurser vid ett statlig valuta.

  Den svenska centralbanken existerar Sveriges riksbank, likt funnits sedan , samt existerar den äldsta inom världen resultat från finansinstitut of England.

• Sparbank: enstaka icke vinstinriktad bankform, liknande enstaka stiftelse, vars avsikt i enlighet med den svenska Sparbankslagen anges likt för att "att befordra sparsamhet".

  tillsammans smärre skillnader inom juridiska konstruktioner finns sparbanker inom en stort antal länder. Flera svenska sparbanker ombildades vid talet mot bankaktiebolag (affärsbanker) ägda från sparbanksstiftelser, samt existerar således idag sparbanker endast mot namnet, ej juridiskt sett.

  Här är världens rikaste personer på vår planet just nu

  Swedbank existerar en påverkan från sammanslagningen från flertalet från dessa banker, samt senare Föreningsbanken. Stiftelserna äger idag drygt 20% från FSB. [1]

• Föreningsbank, andelsbank alternativt jordbrukskassa: ett finansiell förening tillsammans med bankverksamhet. Formen möjliggjordes genom en riksdagsbeslut [2], varefter flera mindre jordbrukskassor grundades på grund av böndernas behov.

  inom likhet tillsammans med sparbanksrörelsen ökade centraliseringen successiv på grund av för att beneath talet bli enstaka enda affärsbank, Föreningsbanken, såsom slutligen uppgick inom Föreningssparbanken. inom land i norden existerar rörelsen kvar synnerligen energisk, var beneath begreppet andelsbank.

• Medlemsbank: Efterföljaren mot föreningsbanken, kontrollerad från Lagen angående medlemsbanker&#;().

  detta finns idag numeriskt värde inom Sverige; JAK medlemsbank samt Ekobanken. JAK äger räntefri inlåning samt lån ges inom utbyte mot tidigare alternativt senare sparande inom motsvarande grad, medan Ekobanken erbjuder detta likt ett från sina sparformer nära sidan från räntebaserat sparande. Gemensamt på grund av dem båda existerar deras fokus vid område, liten vetenskapen om resurserhandel och finans samt ekologi.

• Affärsbank: en aktiebolag tillsammans bankverksamhet, styrt från team ifall bank- samt finansieringsrörelse&#;().

  Tidiga affärsbanker grundades inledningsvis samt främst på grund av för att täcka företagens behov från bankprodukter, dock vid senare tidsperiod besitter även föreningssparbankerna samt dem flesta sparbanker ombildats mot aktiebolag. dem största bankerna inom land existerar affärsbanker.

• Pantbank, vilket driver utlåning inom utbyte mot överlämning från objekt vilket pant.
• Bankirfirma plats enstaka bankliknande aktivitet vilket drevs från enskilda personer fanns till sig alternativt från vanliga handelsbolag (även såsom kommanditbolag).

  inom landet fanns dylika särskilt vanliga beneath inledande världskriget, dock förlorade dem rätten för att nyttja inlånade medel.

Världens äldsta banker

[redigera | redigera wikitext]

• Banca Monte dei Paschi di Siena, Italien.
• Berenberg finansinstitut, Hamburg, Tyskland.
• Child & Co., London, England.
• Sveriges riksbank - världens äldsta centralbank.
• C.

  Hoare & Co., London, England.

• Metzler finansinstitut, Frankfurt am Main, Tyskland.
• Barclays, London, England.
• Coutts & Co., London, England.
• finansinstitut of England, London, England.
• finansinstitut of Scotland, Edinburgh, Skottland.^[10]

Banklagstiftning inom några olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet existerar ett finansinstitut en institut tillsammans status ifrån regeringen (s.k.

oktroj) för att ta emot inlåning vid bankkonton eller användarkonton ifrån allmänheten, delta inom Riksbankensclearing samt låna valuta från Riksbanken genom repotransaktioner samt placera valuta vid räntegivande bankkonton eller användarkonton hos Riksbanken. inom dem flesta länder existerar bankernas aktivitet hårt reglerad. inom landet existerar Finansinspektionen ansvarig tillsynsmyndighet ovan banksektorn.

tillsammans finansinstitut avses inom landet bankaktiebolag, sparbank samt medlemsbank. Bankaktiebolag existerar en sådant aktiebolag likt fått tillåtelse för att driva bankrörelse. Sparbank existerar en företag såsom avses inom sparbankslagen (). Medlemsbank existerar ett finansiell förening vilket avses inom lagen () ifall medlemsbanker. tillsammans bankrörelse avses i enlighet med 1 kap.

3 § lagen angående bank- samt finansieringsrörelse, rörelse inom vilken detta ingår betalningsförmedling via generella betalsystem samt mottagande från medel såsom efter uppsägning existerar tillgängliga på grund av fordringsägaren inom högst 30 dagar.^[11]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bank inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
• Nationalencyklopedin, grupp 2 (), sid.

  , artikeln Bankirfirma

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]