Varför bildade det tredje ståndet frankrikes nationalförsamling

Ludvig fru, Marie Antoinette slösade även många valuta vid juveler, hasardspel, klänningar samt fotbeklädnad – denna fick tillsammans med tiden öknamnet fru underskott. detta amerikanska människor vann sin frihet genom kriget, beneath tiden såsom den franska befolkningen blev fattigare. Efter flera kalenderår från missväxt steg mjölpriserna vilket ledde mot bristande vid bakverk såsom fanns folkets viktigaste att ge liv.

enstaka limpa bakverk kostade snart lika många likt enstaka månadslön. Vintern fanns den kallaste vid ovan 90 kalenderår samt kölden inom kombination tillsammans med hungern gjorde människor revolterande. Kravaller bröt ut ovan läka land i västeuropa samt bagerier plundrades vid bakverk.

Samtidigt plats landet vid väg in inom den sålunda kallade upplysningstiden samt författare likt Francois Voltaire samt Jean-Jacques Rousseau förespråkade 'frihet, lika rättigheter samt individens styre ovan sitt eget öde'.

Vetenskapen samt förnuftet började ifrågasätta den gamla traditionen angående klyftorna mellan fattig samt rik.

- Revolutionen startar

Den 5 femte månaden i året sammankallade kungen generalständerna mot en sammanträde inom Versailles. detta fanns då tid sedan dem senast varit samlade.

Adeln samt prästerna ägde cirka trehundra representanter plats medan detta tredjeplats ståndet (folkets talesmän) ägde sexhundra.

Åsikterna gick starkt isär. detta välmående borgerskapet samt enstaka sektion adelsmän ville äga ett konstitutionell monarki. detta högre prästerskapet samt flertalet från dem övriga adelsmännen vägrade avstå ifrån några från sina privilegier. detta plats bara bönderna samt arbetarna såsom plats intresserade från sociala reformer. dem ville avskaffa ståndsprivilegierna samt ansåg för att samtliga skulle erlägga avgift efter rätt och jämlikhet grundläggande principer eller fundament.

Kungen samt hovet ville ej äga några förändringar alls, dem önskade bara erhålla hjälp för att fyllning upp statskassan. Kungen försökte ett fåtal dem högre stånden för att börja erlägga avgift, vilket självklart ej plats populärt.

Juni
Efter sex veckors diskuterande angående förhandlings- samt röstningsregler, tappade tredjeplats ståndet tålamodet samt förklarade sig, den 17 juni, till enstaka nationalförsamling.

numeriskt värde dagar senare avgjorde prästerna (med små majoritet) för att förena sig tillsammans med tredjeplats ståndet.

Den 20 juni lät kungen utan orsak stänga Hôtel des Menus var nationalförsamlingen brukade mötas. Församlingens president, astronomen jean Sylvain Bailly, flyttade då förhandlingarna mot detta privatägda Bollhuset istället, var dem identisk ljus högtidligt svor för att dem ej skulle skiljas förrän dem ägde utarbetat enstaka fransk grundlag.

Detta äger gått mot historien vilket 'eden inom Bollhuset'.

Juli
inom start från juli började kungen dra trupper ifrån landsorten mot Versailles, samtidigt vilket detta gick rykten ifall för att denne skulle störta nationalförsamlingen. inom identisk veva avskedade denne den populära Jacques Necker (57) samt bildade enstaka statsmakt ur hovpartiet tillsammans med Louis-Auguste le Tonnelier (baron dem Breteuil) vilket chef.

Befolkningen försvarade sig genom för att den 13 juli forma en nationalgarde var generalen samt markisen La Fayette (32) förde befälet. han införde trikoloren (flagga) liksom bestod från Paris röda samt azurblå färger, tillsammans tillsammans med kungens, Bourbones, vita.

Dagen efter (14 juli) bröt stormen lös, folkmassorna plundrade en vapenmagasin samt gick sedan mot anfall mot detta hatade kriminalitet Bastiljen, var även stadens krutlager fanns.

Befälhavaren vid Bastiljen hette Bernard-René dem Launay samt denne fanns mot slut tvungen för att kapitulera, vilket ej hjälpte, han blev ändå misshandlad samt avlivad mot döds. beneath stormningen föddes ett tradition, dem högg nämligen huvudet från Launay samt spetsade detta vid ett spets, likt dem sedan visade upp till massorna.

vilket ett emblem till segern ovan förtryck började män, kvinnor samt små människor för att riva Bastiljen tillsammans med sina bara sker - berg till berg. Oroligheterna spred sig mot de olika administrativa områdena i ett land utanför huvudstaden var bönderna gick mot anfall mot herrgårdarna. inom städerna bildade detta revolutionära borgerskapet förvaltningskommittéer samt upprättade nationalgarden.

Adeln började lämna landet, samt enstaka från dem inledande vilket flydde plats kungens personlig broder, greven från Artois - vilket senare blev fransk monark beneath namnet Karl X. Kungen backade mot slut till massornas påtryckningar samt den 17 juli återinsatte denne Jacques Necker.

Augusti
Den 27 augusti utfärdade nationalförsamlingen proklamationen ifall dem mänskliga samt medborgerliga rättigheterna, vilket fastslog individens omistliga riktig mot frihet, rättssäkerhet samt egendom, samt riktig för att utföra uppror mot förtryck.

Den ålderdomliga klassindelningen avskaffades samt samtliga människor skulle ses liksom jämställda samt lika inför lagen. varenda skulle även behärska söka vilka arbete dem ville, vilket fram mot dess endast varit adeln förunnat.

Varför bildades Nationalförsamlingen? Nationalförsamlingen, möte Ledamöterna i tredje ståndet betraktade sig snart som representanter för hela den franska nationen eftersom de tappade förtroendet för adeln och prästerna, som de tyckte bara tänkte på sig själva och inte på Frankrikes framtid

Proklamationen fanns en verk från La Fayette tillsammans med hjälp från detta amerikanska sändebudet Thomas Jefferson (som tolv tid senare blev Amerikas president). Kungens inflytande minskade betydligt efter detta. Revolutionens indikator blev Frihet, likhet samt Broderskap. Kungen godkände visserligen deklarationen, även ifall denne egen ej fanns nämnd inom den, vilket betydde för att nationalförsamlingen inom praktiken tagit ovan makten.

Oktober
Svälten samt rykten angående motrevolutionära kupplaner fick tusentals människor, maximalt fattiga kvinnor, för att den 5 oktober inom samlad trupp vandra mot Versailles (sans-culotternas tåg).

Dagen därpå trängde hopen in vid slottet samt började plundra salarna.

Efter för att kungen ifrån enstaka balkong lovat följa tillsammans åter mot Paris slog stämningen ifall samt återtåget blev en triumftåg på grund av människor. Kungafamiljen fick slå sig ner inom Tuilerierna samt den 16 oktober flyttade nationalförsamlingen in inom slottets ridhus. Både kungafamiljen samt nationalförsamlingen fanns inom realiteten Parisarnas fångar.

vid förslag från biskopen från Autun, Charles Maurice dem Talleyrand, bestämde nationalförsamlingen den 2 november för att församlings frakt skulle beslagtas.

Den 22 månad godkändes ett team vilket dock ej fanns demokratisk. Befolkningen delades upp inom aktiva samt passiva medborgare. Bara dem aktiva (som skulle erlägga ett viss skatt) fick rösträtt (censusrösträtt).

land i västeuropa delades även in inom åttiotre ungefär lika stora departement tillsammans med geografiskt betingade namn.

Den 19 juni avskaffade nationalförsamlingen detta ärftliga adelskapet. dem adliga titlarna såsom markis samt greve fick ej längre användas, ej heller dem adliga släktnamnen, utan istället skulle dem gamla familjenamnen användas.

Juli
vid grund från detta konfiskerade kyrkogodset utfärdades sedlar, således kallade assignater, vilket fanns enstaka typ från värdepapper vid fast egendom, samt den 9 juli började godsen för att bjudas ut mot salg. dem ägde en värde från cirka 3 miljarder livres.

Den 12 juli trädde ett fräsch kyrkoordning inom kraft, vilket innebar för att prästerna hädanefter blev statsavlönade ämbetsmän samt måste avlägga ed vid författningen, vilket hälften från varenda präster samt samtliga biskopar, utom fyra, vägrade utföra.

dem likt vägrade avskedades. Påven Pius oss protesterade mot kyrkoordningen () samt bannlyste dem såsom godtagit den. Nationalförsamlingen ändrade vid flera saker, dock slaveriet avskaffades ej utan var hänvisade dem mot den 'okränkbara äganderätten'.

Den 14 juli firades årsdagen från Bastiljens stormning samt ifrån den dagen existerar 14 juli Frankrikes nationaldag.

Kungen hävdade flera gånger för att han godtagit revolutionens idéer. detta plats dock bara enstaka skenmanöver, han fanns många religiös samt retade sig vid den nya kyrkoordningen. inom hemlighet höll denne förbindelse tillsammans människor inom utlandet samt denne tänkte flyga eller fly undan sålunda fort han fick tillfälle.
inom september återvände Jacques Necker mot sin brev.

Advokaten Maximilien dem Robespierre talade ofta inför församlingen samt inom Jakobinklubben var denne plats chef. han fordrade ökad frihet på grund av pressen, vilket länge tystats ner från den gamla regimen. inom spetsen till pressfriheten gick tidningen L´ami ni peuple (Folkets vän) såsom startats från före detta läkaren jean Paul Marat, liksom föraktade hovets utsvävningar samt attackerade dem inom sin periodika samt var denne även hetsade befolkningen för att utföra något åt orättvisorna inom samhället.

Marat plats tillsammans med inom Cordelierklubben såsom nedsänkt inom distriktet Cordelier samt liksom leddes från advokaterna Georges Jacques Danton samt Camille Desmoulins.

inom start från året bröt grundlig strejker ut, särskilt bland byggnadsarbetarna. Nationalförsamlingen avgjorde angående hårda bestraffningar på grund av kollektiva försök för att pressa arbetsgivarna mot löneförhöjningar.

Detta tid bildades Feuillantklubben likt leddes från kungatrogna före detta jakobiner liksom La Fayette samt jean Sylvain Bailly.

Juni
Natten mot den 21 juni försökte kungafamiljen flyga eller fly undan, bland annat tillsammans med hjälp från svensken Axel von Fersen (36). Planen fanns för att ett fåtal kungaparet ovan gränsen således dem kunde söka skydd hos kungatrogna trupper.

Den utklädda kungen upptäcktes dock inom Varennes samt familjen något som har transporterats eller flyttats tillbaka mot Paris. Nationalförsamlingen såg kungen liksom ett förrädare samt avsatte honom, fast beslutets blev tagna tillbaka inom september från fruktan på grund av utländsk inblandning. Händelsen fick stora politiska följder, samt enstaka "öppet republikansk rörelse" bildades.

Fram mot kungens rymning ägde mot samt tillsammans Robespierre samt Danton varit anhängare från kungadömet. Ännu flera adelsmän flydde ifrån land i västeuropa, inklusive kungens äldsta broder, Ludvig (XVIII).

September
Den 3 september trädde den nya franska författningen inom kraft såsom gjorde land i västeuropa mot enstaka konstitutionell monarki var borgerskapet genom censusrösträtt ägde försäkrat sig ifall makten.

Kungen fick suspensivt veto (han kunde neka för att godkänna en beslut till viss tid).

Den 14 september gick kungen ed vid författningen samt förklarade därefter revolutionen till avslutad.

Den 30 september upplöstes nationalförsamlingen samt den 1 oktober sammanträdde den tillsammans med censussystemets valda lagstiftande församlingen.

Efter förslag ifrån Robespierre skulle inga medlemmar ifrån nationalförsamlingen behärska väljas mot den nya församlingen, vilket fick mot resultat för att dem tappade all inflytande.

Den nya församlingen avgjorde för att ta ifrån dem edsvägrande prästerna deras medborgerliga rättigheter. Kungen lade sitt veto mot detta. denne ägde hittills favoriserat dem präster liksom ej avlagt eden.

Den 9 månad avgjorde den lagstiftande församlingen för att förstatliga dem frakt vilket ägdes från landsflyktiga adelsmän.

inom mars bildades enstaka girondistförening från general Charles François Dumouriez samt den före detta fabrikören jean Marie Roland dem la Platiere. Rolands fru, Manon Jeanne Philipon (madame Roland) ägde stort påverkan inom Gironden.

April
Den 20 april förklarade den lagstiftande församlingen konflikt mot Österrike, eftersom dem plats rädda på grund av för att medlemmarna inom den kungliga familjen liksom flytt landet skulle utföra väpnad kontrarevolution. Robespierre plats emot förslaget eftersom denne trodde för att Österrike skulle vinna kriget.

denne blev dock nedröstad. Österrike styrdes från Marie Antoinettes släkt. Vann Österrike skulle kungen återinsättas vid tronen. Den lagstiftande församlingen misstänkte för att Marie Antoinette hjälpte Österrike genom för att denna avslöjade dem franska trupprörelserna inom dem meddelande denna sände mot sin släkt. Kungaparet låtsades dock läka tiden artikel anhängare mot revolutionen.

Giljotinen infördes likt officiellt avrättningsredskap samt användes inledande gången den 25 april vid stråtrövaren Jacques Nicolas Pelletier.

Juni
Den 13 juni lät kungen girondistföreningen falla vid bas från deras krav angående landsförvisning från varenda edsvägrande präster. Kungen bildade enstaka statsmakt tillsammans medlemmar ifrån feuillantklubben istället.

Regeringsskiftet ledde mot nya oroligheter inom Paris samt den 20 juni förekom nya upplopp inom Paris då tusentals beväpnade person som arbetar ifrån förstäderna demonstrerade utanför Tuilerierna. Några lyckades tränga sig in inom slottet var dem tvingade kungen för att sätta vid sig ett skarlakansröd jakobinmössa.

Feuillantregeringen tvingades avgå samt den lagstiftande församlingen bildade ett tolvmannakommitté, likt inom praktiken ägde makten, samt var Robespierre snart blev chef. Robespierre ägde nära detta på denna plats laget blivit ett härdad man samt denne ville titta mera blod flyta. Dessutom återinfördes censuren igen, den liksom han till ett period sedan krävt för att erhålla avskaffad.

Juli
Frankrikes militära beredskap fanns eländig samt efter adelns massflykt ifrån landet fanns detta ej sålunda flera officer kvar, detta plats ju adeln likt fram mot denna tidpunkt haft ensamrätt ifall befälsposterna. Den 11 juli förklarade den lagstiftande församlingen fäderneslandet inom fara samt mobiliserade ett armé från frivilliga.

Patriotismen svepte likt ett våg ovan land i västeuropa, samt tiotusentals anmälde sig mot värvningsbyråerna.

mot modell således försökte enstaka ung parisisk skådespelerska, Claire Lacombe, forma enstaka kvinnobrigad, samt inom Strasbourg skrev ett ung officer, Claude namn Rouget dem Lisle, ett sång som används vid kamp mot Rhenarmén.

Sången blev känd beneath namnet Marseljäsen eftersom ett sektion frivilliga ifrån stad i frankrike sjöng den då dem fanns vid väg mot Paris. Den existerar idag Frankrikes nationalsång.

Preussen, beneath ledning från hertigen från Brunswick-Luneburg, Karl Wilhelm Ferdinand ställde sig vid tillhör österrike blad samt inom juli anslöt sig även kungariket Sardinien mot Frankrikes fiender.

inom identisk kalendermånad (25 juli) publicerade tidningarna en manifest ifrån hertigen från Brunswick-Luneburg var denne hotade tillsammans för att lägga Paris inom ruiner angående kungaparet vid något sätt skadades. Hotet gav ej alls detta väntade resultatet – tvärtom.

Augusti
Manifestet inom tidningarna tolkades likt bevis till för att kungen ägde hemliga förbindelser tillsammans fienderna samt den 10 augusti stormades stadshuset samt enstaka fräsch revolutionär stadsförvaltning tillsattes, kommunen (la commune).

Därefter marscherade dem beväpnade medborgarna mot Tuilerierna. Kungen sökte skydd hos den lagstiftande församlingen. detta kungliga gardet försvarade tappert slottet samt upphörde tillsammans eldgivningen vid kungens beställning, varefter dem massakrerades från den fanatiska folkhopen. Den lagstiftande församlingen avsatte kungen samt utsåg enstaka provisorisk statsmakt beneath ledning från Danton.

Kungafamiljen spärrades in vid Luxembourgslottet dock flyttades från Pariskommunen mot detta mindre bekväma Le Temple. Kungen kallades hädanefter på grund av 'medborgare Capet'. Den franska republiken fanns född. Giljotinen invigdes tillsammans med dem personer ifrån kungens garde likt överlevde attacken. Gatan ägde segrat samt revolutionen gled borgerskapet ur händerna.

Underklassen tog makten samt massarresteringarna fyllde fängelserna. jean Paul Marat fordrade inom sin periodika för att man utan medkänsla eller välvilja skulle utföra upp tillsammans med samtliga aristokrater samt kontrarevolutionärer. Robespierre, vilket hittills varit motståndare mot dödsstraffet, ändrade sig idag. denne samt hans jakobiner kämpade mot den moderata gruppen, girondisterna, angående kontrollen ovan regeringsmakten.

Dess viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier, adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt att anta års konstitution

inom augusti avskaffades censussystemet samt allmän rösträtt infördes istället (gällde dock ej kvinnor samt tjänstefolk)

September
inledande veckan inom september nåddes man från nyheterna för att Preussarna tagit staden Verdun. Panik bröt ut inom Paris samt sansculotterna bröt sig in inom fängelse var präster, adelsmän samt politiska fångar satt.

dem höll korta skenrättegångar såsom oftast slutade tillsammans avrättning. Kvinnor våldtogs, präster slets inom stycken samt aristokraterna hackades inom bitar. vid några dagar dödades 1 personer. Detta besitter gått mot historien beneath namnet septembermassakern.
Den 21 september sammanträdde nationalkonventet likt enhälligt utropade land i västeuropa mot republik samt därmed plats monarkin avskaffad.

Titlarna på grund av samtliga franska män samt kvinnor blev för tillfället "medborgare" (citoyen) samt "medborgarinna" (citoyenne).

Robespierre koncentrerade sig vid den "inre krisen", medan Danton uppmuntrade både gamla samt unga män för att förena sig tillsammans armén nära gränsen. då tillhör österrike armé ryckte närmare begav sig flera parisare mot fronten samt lämnade staden utan försvar.

Kvar inom fängelserna inom Paris satt flera politiska fångar samt Marat uppmanade medborgarna för att storma fängelse samt döda samtliga fångar.

December
inom månad ställdes kungen inför nationalkonventet anklagad till 'förbindelser tillsammans med dem landsflyktiga samt Frankrikes fiender'. Försvaret sköttes från tre framstående jurister liksom opponerade sig mot konventets riktig för att ställa kungen inför rätta eftersom denne plats 'fri ifrån ansvar'.

Lagstiftningsarbetet fortsatte opåverkade från inre samt yttre stridigheter. kostnadsfri, dock ej obligatorisk, folkskola utan religionsundervisning infördes till åringar, samt enstaka äktenskapslag gjorde detta möjligt för att ta ut skilsmässa vid bas från 'djup samt varaktig söndring'.

De hade målet att göra Frankrike till ett jämställt samhälle

Den 15 januari förklarade nationalkonventet Ludvig XVI ansvarig mot landsförräderi samt dagen därpå dömdes han mot döden tillsammans röster mot Girondisterna ansåg för att kungen skulle erhålla leva, medan dem andra ville titta honom död.

Kungen avrättades den 21 januari. Avrättningen ledde mot oroligheter inom bota landet.

dem landsflyktiga fransmännen utropade kungens son, den åttaåriga Louis Charles från amerikansk whiskey, mot fräsch regent tillsammans namn Ludvig XVII. denne dog emellertid inom fängelse numeriskt värde kalenderår senare, bara tio kalenderår äldre.

Mars
Efter kungens död plats revolutionärerna segerrusiga, medan Girondisterna ville dämpa detta ökade våldsbrotten eftersom dem fanns rädda till en inbördeskrig.

Marat slog tillbaka mot girondisterna tillsammans ursinniga angrepp inom sin periodika. denne namngav flera personer likt denne trodde konspirerade mot revolutionen.

Den 10 mars avgjorde nationalkonventet för att ta mot drastiska metoder på grund av för att säkra makten – dem införde revolutionsdomstolen vars beslut ej kunde överklagas.

Den 28 mars förklarades dem landsflyktiga fransmännen "medborgerligt döda" samt deras efterlämnade egendomar beslagtogs.

Maj
10 femte månaden i året flyttade nationalkonventet ifrån ridhuset nära Tuilerierna mot slottets scen. Motsättningarna mellan girondisterna samt jakobinerna, även kallade 'Berget', ägde nära den på denna plats tiden utvecklats mot ett kamp vid liv samt död.

Berget hetsade Paris underklass samt den 2 juni omringade dem tillsammans tillsammans med Paris nationalgarde Tuilerierna, varefter Robespierre samt hans anhängare genom hotelser fick konventet för att besluta angående gripande från 31 girondistledare.

ruralt område, likt girondisterna representerade, blev ursinniga vid jakobinernas allt större brutalitet, samt fordrade för att blodbadet skulle stoppas.

dem svarade tillsammans med en inbördeskrig (det federalistiska upproret), samt snart ägde tre fjärdedelar från land i västeuropa gripit mot vapen mot diktaturen inom Paris. Motståndet koncentrerades mot städerna Caen, Toulon, Lyon samt stad i frankrike.

Juli
Den 13 juli blev Marat knivhuggen mot döds inom sitt badkar från Charlotte Corday vilket ville hämnas girondisterna.

Marat, liksom kallats till 'Folkets vän' blev efter sin död ett martyr samt bland annat målade konstnären Jacques-Louis David enstaka tavla från honom var han sitter mördad inom badkaret.

Den 24 juli tog Robespierre ledningen inom välfärdsutskottet sedan Danton lämnat posten sexton dagar tidigare. Därmed började skräckväldet.

Augusti
Den 23 augusti antog nationalkonventet enstaka team angående allmän värnplikt vilket blev enstaka massiv succé samt inom betalkort sändes 14 arméer ut inom fält.

September
Den 5 september kungjorde konventet för att dem plats på grund av terror liksom maktmedel samt tolv dagar senare godkändes ett team mot misstänkta samt likt gjorde detta möjligt för att avrätta samtliga på grund av regimen misshagliga personer.

en våldsamt förtryck började samt polisspioner spreds ovan landet. varenda liksom misstänktes på grund av kontrarevolutionär aktivitet fängslades, ställdes inför revolutionstribunalen samt avrättades. Man ville skrämma människor mot lydnad. Minsta anklagelse kunde skicka människor mot giljotinen, detta räckte tillsammans med för att någon från misstag sa 'madame' istället på grund av 'medborgare' därför kunde dem bli avrättade, alternativt ifall dem klagade vid detta höga brödpriset, alternativt sa något positivt ifall den störtade monarkin.

människor angav sina grannar samt hysterin fanns total.

Oktober
Den 15 oktober ställdes Marie Antoinette inför rätta anklagad på grund av högförräderi samt till för att äga tömt statskassan. enstaka färsk punkt lades även mot, denna anklagades till incest tillsammans med sin personlig son! denna fick försvara sig egen, dock denna dömdes självklart mot döden även denna samt avrättades den 16 oktober

31 oktober avrättades girondistledarna Jacques Pierre Brissot (39) samt Pierre Victurnien Vergniaud (40).

Allmänne åklagaren Antoine Quentin Fouquier-Tinville anklagade varenda likt kunde tänkas opponera sig samt dödsdomarna avkunnades vid löpande grupp, bland annat avrättades astronomen jean Sylvain Bailly (57), Madame Roland (39) samt grevinnan Madame ni Barry (50).

Kyrkan angreps hårt samt 'avkristning' föreslogs eftersom dem ansåg för att roten mot samtliga bekymmer fanns prästerna samt deras tro.

Gator vilket blivit uppkallade efter helgon fick nya namn, religiösa bilder förstördes samt ersattes från bilder vid Marat, såsom efter sin död blivit deras nya helgon. Statyer krossades samt kyrklig skatter beslagtogs. Även den kristna kalendern byttes ut då revolutionskalendern infördes såsom började sin räkning ifrån 22 september , då monarkin störtades. Man startade tillsammans kalenderår 1 samt månaderna fick namn efter den årstid dem inföll.

Månaderna delades även upp inom tre veckor tillsammans med 10 dagar inom varenda sju dagar.

Terrorn spred sig ovan land i västeuropa samt inom staden Lyon, var kontrarevolutionärerna vunnit mark, lät 'kommittén på grund av offentlig säkerhet' vid en grymt sätt avrätta hundratals rebeller.

Det var det tredje ståndet som förklarade sig vara nationalförsamlingen

dem något som har transporterats eller flyttats ut vid en fält var dem mejades ner inom samling. distrikt Nantes inom västra land i västeuropa blev även en kontrarevolutionärt fäste, samt var bands präster samt rebeller ihop samt placerades vid båtar såsom sedan sänktes. Upp mot personer dödades, bara inom Nantes mellan november mot månad inom Paris användes giljotinen allt oftare.

Napoleon Bonaparte började vinna mark på grund av Frankrikes räkning.

inom start från stod Robespierre vid toppen från sin yrkesliv samt den 5 månad höll han en anförande var denne redogjorde till sin tänkesätt 'terror utan dygd existerar förödande, dock dygd utan terror existerar kraftlöst'. han började krossa sina rivaler samt den 24 mars avrättades pariskommunens chef samt tidningsmannen Jacques Hébert (36) samt den 13 april skrivaren Pierre Gaspard Chaumette (30) eftersom dem fordrade långtgående sociala reformer.

April
Den 5 april avrättades även Danton (34) samt journalisten Camille Desmoulins (34) eftersom dem tyckte för att revolutionen plats vid väg åt fel håll samt ansåg för att detta plats dags för att sätta stopp till terrorn, vilket Robespierre såg liksom en förräderi.

Övriga offer fanns bland annat landets största specialist inom kemi Antoine Laurent dem Lavoisier (50) vilket avrättades den 8 femte månaden i året samt numeriskt värde dagar senare även Ludvig XVI:s systra Élisabeth (30).

Juni
Den 8 juni stod giljotinen dock oanvänd eftersom Robespierre ägde utlyst ett färsk religiös helg 'högsta väsendets fest – förnuftets gudinna' (l'Être suprême) eftersom han trodde för att människor behövde ett gud, samt vid den storslagna festen uppträdde Robespierre likt enstaka slags överstepräst på grund av den nya kulten.

människor började tro för att denne ägde tappat bort eller missat förståndet.

Den 10 juni beslutades ifall ett färsk terrorlag. Giljotinen lämnades ovan helt mot revolutionstribunalens godtycke samt varenda form eller gestalt från bedömning mot regimen straffades tillsammans döden, samt därmed inleddes enstaka ännu blodigare fas, den stora terrorn.

Dödsstraff blev den enda typen från straff på grund av förbrytelser. Vanlig rättspraxis avskaffades helt, domstolarna behövde varken lyssna vid vittnen, försvar alternativt bevis utan detta räckte ifall domarna kände vid sig för att den anklagade plats ansvarig. Resultatet blev enstaka kolossal ökning från antal avrättningar samt veckan efter den 10 juni ägde fler människor giljotinerats än beneath kurera detta föregående året.

beneath sommaren ökade avrättningarna mot uppåt åttahundra inom månaden enbart inom Paris, samt inom slutet ännu mer. Giljotinen jobbade oavbrutet. varenda solens tid körde dem beryktade kärrorna tillsammans med dödsdömda mot giljotinen vid Place dem la Revolution, ett ställe liksom idag heter Place dem la Concorde.

Juli
samtliga runt omkring Robespierre fruktade till sina liv samt inom juli bildades ett sammansvärjning mot honom.

beneath en dramatiskt träff den 27 juli avgjorde konventet för att dem skulle arrestera honom vilket skedde tillsammans med enstaka gång.

Dagen efter avrättades Robespierre inom giljotinen tillsammans tillsammans med tjugoen från sina partivänner, samt numeriskt värde dagar senare avrättades ytterligare sjuttioen.

Konventet tog därefter makten samt upplöste välfärdsutskottet samt revolutionstribunalerna.

Det var det tredje ståndet, som förklarade sig vara nationalförsamlingen

Den gamla ordningen inom kyrkan återinfördes igen. enstaka borgerlig reaktion uppstod samt skräckväldets grymmaste revolutionspolitiker, bland annat Jean-Baptiste Carrier (38) samt juristen Antoine Fouquier-Tinville avrättades.

November
inom november stängdes jakobinklubben inom Paris, eftersom inom stort sett varenda medlemmarna från klubben blivit avrättade.

inom månad fick girondisterna existera tillsammans med inom konventet igen. Runt angående inom landet började ett slags "motterror", massorna stormade fängelserna samt lynchade dem arresterade jakobinerna. Konventet gjorde enstaka uppgörelse tillsammans upprorsledarna inom Vendée, François Athanase dem Charette dem la Contrie samt jean Nicolas Stofflet likt mot ett rundlig summa la ner vapnen.

Den 1 april samt 20 femte månaden i året ägde våldsamma hungerdemonstrationer boende inom Paris var nöden blev allt större. nära båda tillfällena försökte människor storma konventet dock slogs åter från nationalgardet.

dem sista resterna från "Berget" utplånades samt kungens åklagare, Barère samt flera andra radikaler deporterades mot straffkolonin Djävulsön utanför Franska Guyana.

Den rojalistiska agitationen blommade upp vid nytt samt flera adelsmän återvände mot land i västeuropa.

De gick ihop och grundade en egen

Juni
8 juni blev detta känt för att tronföljaren, den tioåriga Ludvig XVII, dött inom fängelse. Riktigheten inom påståendet besitter ifrågasatts både från dåtiden samt eftervärlden. Ludvig XVI:s broder, liksom fanns inom landsflykt, lät utropa sig mot Frankrikes nya monark tillsammans med namn Ludvig XVIII dock han regerade dock ej förrän , efter för att Napoleon störtats.

Juli
inom juli landsatte brittiska örlogsfartyg enstaka kår från franska landsflyktiga inom Bretagne, vilket fick mot resultat för att Charette samt Stofflet vid nytt gjorde revolt inom departementet Vendée. Den franska generalen Louis Lazare Hoche besegrade landstigningsstyrkan beneath dagarna juli samt cirka sjuhundra tillfångatagna landsflyktingar avrättades. vilket att vedergälla något som upplevts som fel till detta lät därför Charette avrätta tusen republikanska fångar.

Oktober
oktober bröt en rojalistisk uppror ut inom Paris. Upproret slogs dock ner fort från general Napoleon Bonaparte.

inom mars fick general Hoche övervakning ovan rojalisterna inom Vendée. Stofflet samt Charette tillfångatogs samt sköts, dock inom övrigt behandlades upprorsmakarna milt.

vid initiativ från medlemmen från direktoriet, Paul Barras, gifte sig Napoleon Bonaparte den 9 mars tillsammans Joséphine Beauharnais (33) likt fanns änka efter enstaka giljotinerad general.
inom juni avslöjades enstaka kommunistisk sammansvärjning tillsammans Gracchus Babeuf likt chef samt denne avrättades.

Babeuf ville avskaffa den privata äganderätten samt införa arbetsplikt samt finansiell lika rättigheter.

forskare existerar oense angående då revolutionen egentligen tog slut. ett sektion anser för att detta fanns då Napoleon Bonaparte tog makten inom november , medan andra hävdar för att den levde kvar enstaka god bit in vid talet samt ännu längre.

Dela

Stöd historiesajten!

Källor

Böcker:
• då hände vad? Världshistorisk uppslagsbok
• saga till folkskolan (Wirsén)

Mer historia

Inlagd | Uppdaterad

© Nina Ringbom
Historiesajten uppdaterades