Vilken slags religion hade man i grekland

Den denna plats artikeln äger källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken arbetsuppgift vilket existerar hämtad fanns. () Hjälp gärna mot tillsammans med för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Antik grekisk religion omfattar den polyteistiskareligion likt praktiserades inom antikens Grekland samt den kult samt dem ritualer liksom omgav vad vilket idag kallas den grekiska mytologin (för enstaka detaljer från dem enskilda grekiska gudarna titta vidare denna artikel).

Den grekiska tro saknade helig text samt fasta doktriner vilket gjorde för att nya gudar utan svårigheter kunde introduceras samt för att varken hädelse alternativt religiösa schismer existerade.

dem grekiska gudarna plats antropomorfa samt framställs ofta inom mänsklig gestalt. detta fanns flera typer från gudar, bland annat olympiska samt ktoniska gudar, knutna mot fruktbarheten samt underjorden. Även heroer kunde existera objekt på grund av dyrkan samt omges från ett personlig kult. mot detta förmå man lägga ett massiv samling från lägre gudaväsen, daimones, förknippade tillsammans somliga abstraktioner.

Till gudarna skänkte man offer liksom inom olika kulter antingen delades mellan tillbedjarna alternativt brändes.

Även om det fanns ateister bland de gamla grekerna, genomsyrade den grekiska religionen samhällslivet

Den grekiska tro innehöll även mysteriekulter, dem maximalt kända fanns Eleusiskulten samt Dionysoskulten.

Eftersom dem religiösa sederna inom Grekland varierade mellan olika orter samt även förändrades tillsammans med tiden är kapabel man lika gärna prata angående grekiska religioner. Den grekiska kulten praktiserades runt ifall inom den hellenistiska världen, detta önskar yttra inom dagens Grekland, Mindre Asiens kust, Sicilien, södra Italien samt inom grekiska kolonier inom västra Medelhavet liksom Massilia (dagens Marseille).

beneath hellenistisk period infördes grekisk kult inom Syrien samt inom Egyptens delta.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

Med begreppet "religion" förutsätts idag ofta ett dimension bortom vår personlig samt ett show för att gudarna kräver respekt inom utbyte mot frälsning. eftersom grekerna saknade motsvarande term är kapabel detta sägas artikel missvisande för att prata angående "grekisk religion".

Mot denna argumentation är kapabel man hävda, för att termen "religion" (religio) ursprungligen ej existerar judiskt alternativt kristet, utan tillkom inom den fornromerska tro. Ordets ursprungsmiljö besitter detta gemensamt tillsammans med den antika grekiska tro, för att den existerar enstaka polyteistisk tro såsom ej handlar ifall "frälsning".

Visserligen användes begreppet theia tillsammans den bokstavliga betydelsen "som besitter tillsammans gudarna för att göra" dock tillsammans med detta term syftades inte någonsin vid en panteon sanktionerat från enstaka religiös auktoritet. ej heller föreställde man sig dem gudar man syftade vid liksom nödvändigtvis goda. Gudarna associerades snarare tillsammans kaos samt eftersom närvaron från kaos plats påtagligt betraktades gudarnas existens vilket given.

för att fråga ifall någon "trodde" vid enstaka gud plats därför meningslöst.

Med begreppet theous nomizein, relaterat mot nomos tillsammans med betydelsen "sed" alternativt "lag", syftade man vid bara vid för att tillerkänna dem gudar såsom fanns givna deras rättmätiga lokal inom den tillvaro man delade tillsammans dem samt för att tillfredsställa gudarna tillsammans med gåvor samt offer.

Det fanns ingen synagoga/kyrka/moské i Grekland

Dåtida grekiska mening såsom kan användas till för att återge detta svenska termen "religion" existerar eusebia (ungefär "god fromhet") samt theosebia (ungefär "fromhet gentemot gudomarna"). då den forngrekiska tro ifrågasattes från kristna vid talet , valde några från utövarna från den antika grekiska tro för att kalla den på grund av hellenismos.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen härstammade den tidiga grekiska tro ifrån shamaniska traditioner tillsammans med ursprung vid stäpperna inom Centralasien. Den grekiska tro fick stort påverkan vid etruskisk samt romersk tro samt den tidiga kristendomen. Den grekiska tro återhämtade sig vid sina traditioner samt bestod egentligen bara från lokala sedvänjor vid hur gudarnas skulle äras.

Dock utvecklades den samt förändrades ovan enstaka period vid flera tusen tid. Exempelvis omnämner ej Homeros Dionysos vilket därför antas existera enstaka gud likt importerats efter för att Iliaden skrivits till för att sedan bli ett från dem viktigaste gudarna.

Gudavärld

[redigera | redigera wikitext]

De olika grekiska folken tillbad dem tolv viktigaste gudarna (Zeus, Hera, Hestia, Poseidon, Apollon, Artemis, Afrodite, Ares, Hefaistos, Athena, gud samt Demeter – tillsammans tiden även Dionysos) dock dessa gudar kunde äga olika uppenbarelser vid olika platser.

Exempelvis Atens skyddsgudinna plats Athena; inom Sparta samt Efesos dyrkades Artemis; inom Korinth stod Afroditekulten inom centrum; inom Delfi samt Delos vördades Apollon; samt inom Olympia Zeus.

I antikens Grekland fanns ej någon klart definierad gräns mellan människans planet samt gudarnas.

Människor trodde på många olika gudar

Gudar kunde äga kvinnor vilket älskarinnor samt gudinnor kunde att ge liv heroer, detta önskar yttra halvgudar. Den grekiska mytologin existerar full från berättelser ifall samexistensen mellan gudar samt människor.

Gudarnas mor, Meter Theon, plats tidvis objekt till massiv respekt, samt identifierades tillsammans antingen Rhea alternativt Theia.

beneath romersk tidsperiod identifierades denna även tillsammans den lydisk-frygiska modergudinnan Kybele. Somliga gudaväsen, vilket plats viktiga på grund av forntida grekers vardagsliv, fanns ej objekt på grund av legender, vilket äger fått eftervärlden för att underskatta deras innebörd, vilket existerar fallet tillsammans med Zeus Ktesios (en hushållsande förknippad tillsammans skafferier samt lagerlokaler, ungefär motsvarande den skandinaviska tomten) samt Agathodaimon (en skyddsgud såsom man många ofta offrade alkoholhaltig mot inom start från ett måltid).

Religion var inte en separat sfär

beneath romersk period tillväxte tursamhetens gudinna, Tyche, inom folklig popularitet, samt verk ifrån denna period avbildar ej sällan evighets- samt tidsguden Aion.

Grekisk tro fanns ej stillastående samt oföränderlig. beneath loppet från den klassiska tiden, hellenismen samt romersk period infogades kult från gudaväsen ifrån andra delar från medelhavsvärlden, exempelvis den trakiska gudinnan Bendis, den ursprungligen hettitiska gudinnan Hipta (Dionysos amma), den frygiske månguden Men, den egyptiska gudinnan Isis samt den grekisk-egyptiske guden Serapis.

Grekerna fanns öppna på grund av för att deras egna gudomar kunde artikel kända från andra människor beneath andra namn vid respektive lands tungomål. Denna villighet mot för att behärska "översätta" gudaväsen, brukar kallas på grund av Interpretatio Graece (se tabell), samt detta väckte förvåning bland detta grekiska överklasskiktet inom Syrien vid samt talet , då judar ej fanns villiga för att låta sin gud översättas mot "Kronos", "Zeus" alternativt "Dionysos".

De grekiska filosoferna beneath senantiken infogade kosmopolitiskt gudaväsen ifrån bota den klassiska världen inom sin panteon, samt filosofen Proklos existerar känd på grund av för att bland annat äga dyrkat den syropalestinske jordbruksguden Marnas nära sidan från dem mera välkända grekiska gudomarna.

Kultens uttryck

[redigera | redigera wikitext]

Grekiska städer ägde enstaka skyddsgud likt ofta tillerkändes lokala epitet vilket beskrev gudens lokala natur.

Större städer kunde kosta vid sig flera tempel tillägnade olika gudar dock seden för att känna igen enskilda platser tillsammans bestämda gudar fortlevde genom all antiken samt då olika städer krigade tillsammans med varandra relaterades kriget mot konflikter mellan olika gudar.

Människor tog inte pauser varje dag eller en gång i veckan för att be till gudarna

inom mot modell Iliaden finns gott ifall modell vid detta.

Tempel samt prästerskap

[redigera | redigera wikitext]

Vem likt helst kunde betrakta ett område såsom temenos, detta önskar yttra enstaka lokal var man uppfattade närheten mot gudarna vilket påtaglig samt var man praktiserade nomizein, dock andra behövde ej nödvändigtvis betrakta denna lokal liksom helig.

Vid enskilda platser såsom vägskäl samt skogspartier kunde gudar från mindre innebörd samt rådare dyrkas. Utanför tempel uppfördes altare samt hermer.

Eftersom ingen religiös auktoritet avgjorde gudarnas väsen alternativt privatkulten kring dem ägde individer massiv frihet för att välja hur gudarna skulle beskrivas samt dyrkas. Sättet för att utföra stadsstaternas respektive offer följde däremot förfädernas sedvana, såsom utgjorde enstaka förpliktigande norm. ingen kunde utropa sig egen mot kyrkoherde. Uppdraget vilket kyrkoherde (hiereus) alternativt prästinna (hiereiai) inom den kommunala (eller statliga) kulten plats en temporärt förtroendeuppdrag, liksom politiker tilldelades beneath begränsad eller markerad av gränser mandatperioder, samt detta fanns – utanför mysteriereligionerna – ej något livsvaraktigt prästerligt uppgift bland grekerna.

Mysteriereligionerna skilde sig ifrån den kommunala (eller statliga) kulten vid denna punkt, samt, då grekerna erfor för att egypterna ägde präster vid livstid, förmodade dem, inledningsvis felaktigt, för att egyptisk tro fanns enstaka mysteriereligion.

Högtider

[redigera | redigera wikitext]

Varje stadsstat ägde sin personlig årsalmanacka tillsammans ett personlig uppsättning religiösa högtider.

tillsammans med undantag till dem olympiska spelen fanns detta ej någon religiös fest likt firades från samtliga nära identisk situation. Greklands största ort, Aten, ägde flera sådana högtider. dem tre största plats Dionysosfesten, Athenaspelen samt Eleusismysterierna.

Dionysosfesten firades tidigt varenda tid. Festen fanns lycklig samt energisk, samt dem liksom plats tillsammans klädde ut sig mot gudar, varelse alternativt skogsväsen.

Athenaspelen firades mitt inom sommaren vart fjärde tid. Den bestod från massor tillsammans olika tävling samt enstaka offerceremoni mot gudinnan Athenas ära.

På hösten stack tiotusentals människor ifrån Athen ut inom en festtåg mot Eleusis, enstaka små ort ungefär numeriskt värde mil väster angående Aten. var genomfördes olika ceremonier inom gudinnan Demeters samt hennes dotter Persefones ära.

detta liksom hände inom templet beneath festens höjdpunkt fick ingen avslöja. detta enda man vet existerar för att dem vilket deltog kände sig gladare samt enklare mot sinnes efter ceremonin. Mysterierna ägde gett dem hoppet ifall en förbättrad öde efter döden istället till för att bara sväva runt vilket skuggor inom underjorden.

Offer samt bön

[redigera | redigera wikitext]

Den grekiska bönen, euchē, inleddes från enstaka åkallan från guden följt från en utbyte alternativt ett uppgörelse samt avslutades tillsammans för att enstaka begäran framfördes.

Även inom dem grekiska hemmen ärades gudarna tillsammans altare och/eller statyer. Fadern ägde ansvaret på grund av familjens offer mot gudarna dock kvinnor ägde egna religiösa riter.

Den vanligast förekommande sortens offer plats dryckesoffret: för att alkoholhaltig, mejeriprodukt, honungsvatten, välling, maltdryck, svavelblandat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt någon ytterligare vätska hälls ifrån enstaka bägare (krater) mot ett rituell skiva (patera) alternativt direkt vid marken.

Gudaväsen förväntades skilja sig åt, gällande vilka vätskor dem accepterade samt vilka ämne kärlen borde artikel tillverkade från, samt detta plats förbjudet för att offra fel slags vätska inom fel slags flaska mot somliga gudomar.

När handelskontakterna tillsammans med östafrika, arabiska halvön samt Indien fördjupades, fick grekerna resurs mot rökelse.

beneath klassisk period, hellenistisk period samt romersk period plats rökelseoffer vanligt förekommande, samt inom dem orfiska hymnerna föreskrevs vilken respektive rökelse såsom förknippades tillsammans med något visst gudaväsen.

Från dem härstammade cykloper, titaner och titanider, behärskade av Kronos och Rhea

Djuroffer fanns ovanligare, samt endast stadsstater samt rika människor kunde bekosta stora antal djuroffer. i enlighet med grekisk sed frambars djurens hud, fett samt benknotor inom en brännoffer, medan dem offrande själva åt upp detta lagade köttet.

Orakel

[redigera | redigera wikitext]

En betydande sektion från kulten plats för att genom orakel försöka förutse framtiden.

massiv innebörd på grund av den grekiska tro ägde Apollonsorakelhelgedom inom Delfi. inom templets inre stod omfalos, navelstenen, såsom ansågs artikel världens mitt. var fanns även Apollons orakelprästinna Pythia vilket talade inom trans.

Bild: Piouchat

Ur hennes anförande ställde prästerna samman svar vid dem problem att diskutera såsom ställts mot gudarna.

Myter samt filosofi

[redigera | redigera wikitext]

För grekerna plats myterna ofta liktydigt tillsammans historien. Myterna uppfattades vilket ett betydelsefull sektion från grekernas identitet samt sociala ordning.

Detta syns klart inom Iliaden samt Odysséen. Förhållningssättet mot myterna förändrades emellertid beneath loppet från den grekiska religionens saga, samt beneath hellenistisk samt romersk tidsperiod fanns detta vanligt för att uppfatta dem likt allegoriska berättelser. en annat förhållningssätt, euhemerismen (uppkallad efter filosofen Euhemeros) sökte förklara dem omoraliska handlingar gudaväsen begår inom några legender, tillsammans med för att dessa legender ej handlar ifall gudomarna själva, utan ifall forntida människor, likt kommit för att associeras tillsammans med gudomarna.

Inom detta grekiska överklass-skiktet kom den lärda reflektionen ovan tro tillsammans med tiden för att påverkas kraftigt från den grekiska filosofin.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.