Hur många språk talas i japan

Japanska (日本語, nihongo; uttal&#;(fil)) existerar detta officiella språket inom Japan. Japanska talas från lite ovan ,3 miljoner människor samt detta existerar världens e maximalt talade språk.^[1] Språket tillhör den japoniska språkfamiljen.^[2] Djupare släktskap än sålunda existerar omtvistat.

Japanskan existerar baserad vid 50 stavelser samt modifikationer samt kombinationer dem emellan. Totalt förekommer 5 vokalljud samt 21 konsonantljud.

Det vanligaste provet inom japansk språkförmåga existerar JLPT (engelska, Japanese Language Proficiency Test).

Japans grundlag nämner ej japanska såsom statens officiella språk.^[3][4] Språket existerar dock en officiellt tungomål inom den palauiska delstaten Angaur nära sidan från palauiska samt engelska i enlighet med delstatens grundlag.^[5] Språket äger även cirka 45&#; talare inom Hawaii var detta existerar delstatens tredjeplats maximalt talade tungomål (exklusive engelska).^[6] dem inledande japanerna anlände mot Hawaii tid , samt inom dagens läge besitter cirka 14&#;% från befolkningen inom delstaten japanska rötter.^[7]

Skriftspråk

[redigera | redigera wikitext]

Japanskan äger tre olika skriftspråk tillsammans med olika användningsområden: kanji (tecken tillsammans med kinesiskt ursprung), hiragana (stavelseskrift vilket används främst till inhemska ord) samt katakana (stavelseskrift vilket används främst till lånord samt utländska ord).

Därtill används rōmaji (latinska bokstäver), arabiska siffror (arabia sūji) samt andra internationellt nyttja symboler.^[8]

Kanji

[redigera | redigera wikitext]

Det inledande japanska skriftspråket plats inom princip identiskt tillsammans den kinesiska bildskriften, liksom ett resultat från ett grundlig import från traditioner samt term ifrån Kina.

detta beräknas för att hälften från detta japanska ordförrådet existerar baserat vid kinesiska ord.^[9] dem kinesiska tecknen fick inom japanskan namnet kanji (’tecken ifrån Kina’).

Kanji existerar en skriftspråk från betydelsebärande kinesiska indikator.

[1]

Kanji existerar ursprungligen inlånade ifrån kinesiskan inom olika rundor samt varenda indikator förmå därför äga enstaka alternativt flera betydelser samt ofta flera uttal. Japanska samt kinesiska existerar helt olika tungomål samt flera indikator besitter lånats in baserat vid uttalet, var betydelserna är kapabel skilja sig helt mellan språken (on’yomi), samt andra äger lånats in baserat vid betydelsen (kun’yomi).

Kana

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kana

Hiragana samt katakana, vilket tillsammans kallas kana, existerar fonetisk stavelseskrift, var en indikator motsvarar enstaka mora.

Katakana

[redigera | redigera wikitext]

Katakana används främst på grund av för att nedteckna lånord likt kvar uppfattas likt utländska.

detta används även såsom en slags kursivering samt till för att ersätta vissa kinesiska kanji på grund av mening vilket ursprungligen lånades in tillsammans med skriften ifrån Kina samt kvar kunna tecknas tillsammans kanji, dock likt numera anses till avancerade.

Katakana används även mot för att notera namn från olika stöt.

Hiragana

[redigera | redigera wikitext]

Hiragana återger grammatiska ändelser samt inhemska mening till varelse samt växter tillsammans med mera. Hiragana kombineras inom text tillsammans kanji, var blandningens proportioner kunna variera, beroende vid vem såsom skriver samt vilken typ från ord detta rör sig ifall. ett barnbok innehåller mot modell övervägande hiragana.

Rōmaji

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rōmaji

Rōmaji existerar detta japanska namnet vid latinsk text. nära bruk från rōmaji vid japanska rör detta sig ofta ifall ett transkribering från dem andra skriftsystemen mot detta latinska alfabetets romerska tecken. ett japansk skrivelse förmå inom princip inom sin totalitet tecknas tillsammans något från dem rōmajisystem liksom existerar inom bruk.

Vissa utländska idé (tröjstorlekar, AM/PM, romerska siffror) samt förkortningar (CD, DVD) skrivs även inom Japan tillsammans med västerländska indikator, liksom enstaka sektion firmanamn (NTT, NHK). inom dessa fall existerar ej rōmaji ett transkribering. mot modell står TT inom NTT till ”Telegraph and Telephone”, liksom skrevs tillsammans rōmaji ifrån start. TV‐reklam heter vid japanska CM (uttalas shiem), vilket äger sitt ursprung inom förkortningen på grund av Commercial Message.

Rōmaji bör ej förväxlas tillsammans med Arabia sūji (アラビア数字, arabiska siffror).

Stöd inom datorer

[redigera | redigera wikitext]

I datorer brukar man tilldela enstaka byte, inom princip motsvarande en anförande mellan 0 samt , mot varenda indikator då man lagrar ord. Japanska besitter dock sålunda flera indikator för att detta ej räcker, utan flera byte behövs per indikator.

Den ursprunglig nyttja kodningen, JIS X , använde ändå enstaka byte per indikator, dock stödde bara Katakana samt engelska. Senare besitter flera inbördes förenliga samt inkompatibla standarder införts. Den maximalt nyttja existerar Shift JIS vilket stödjer samtliga japanska indikator utom vissa ovanliga, dock inget mer tungomål utöver engelska. beneath ‐talet håller Unicode, såsom stödjer varenda tungomål inom enstaka enda standard, vid för att ta ovan.

För för att mata in kanji vid en tangentbord brukar man erhålla ange uttalet tillsammans hjälp från katakana alternativt hiragana, samt därför beräknar datorn ut vilket indikator likt avses (vid tryckning vid ett speciell kanji‐tangent). Katakana alternativt hiragana finns direkt vid japanska tangentbord, även ifall man behöver nyttja särskilda tangenter till för att växla mellan katakana, hiragana samt rōmaji.

I japanska mobiltelefonmeddelanden sker inom regel inmatningen tillsammans hjälp från hiragana, varefter man är kapabel modifiera resultatet tillsammans med extratryckningar.^[10]

Uttal

[redigera | redigera wikitext]

Vokaler samt konsonanter

[redigera | redigera wikitext]

I japanskan finns ungefär 46 uttalsstavelser, uppbyggda från 5 vokalljud samt 10 konsonanter.

Om trenden fortsätter väntas invånarantalet mer än halveras till år Japanska talas av lite över ,3 miljoner människor och det är världens e mest talade språk

Stavelserna slutar ständigt tillsammans med vokal, tillsammans med undantag ifrån ”n”, vilket utgör enstaka isolerad mora inom slutet från enstaka stavelse. inom detta japanska språket stapla man ej konsonantljud efter varandra, vilket leder mot för att extra vokaler, mestadels u, skjuts in inom främmande ordlån. inom talspråk försvinner dock ofta u‐ljud vilket står mellan tonlösa konsonanter (som k, t samt s).

a	i	u	e	o
あ	い	う	え	お
k	か	き	く	け	こ
s	さ	し1	す	せ	そ
t	た	ち2	つ3	て	と
n	な	に	ぬ	ね	の
h	は	ひ	ふ4	へ	ほ
m	ま	み	む	め	も
y	や	ゆ	よ
r	ら	り	る	れ	ろ
w	わ	ゐ	ゑ	を
N	ん5

• ¹shi, ej si
• ²chi, ej ti
• ³tsu, ej tu
• ⁴fu, ej hu (f:et inom ”fu” uttalas liksom ett lätt utblåsning tillsammans användning från läpparna, ej tänderna.

  angående tänderna används inom enstaka utblåsning sålunda bildas detta traditionell f‐ljudet, samt eventuellt v‐ljudet vilket även existerar fel uttal på grund av ”fu”.)

• ⁵Uttalas liksom en vanligt n utan vokal

Kommentarer:ゐ (wi) samt ゑ (we) används sedan normalt ej inom modern japanska.

Båda förekommer dock inom en fåtal mening samt verkar artikel vid väg åter inom skriftspråket då båda besitter börjat användas inom nyare ord; Evangelion‐filmerna skrivs inom Japan numera såsom ヱヴァンゲリヲン (wevan’geriwon),^[11] ölet Yebisu skrivs tillsammans ヱ,^[12] samt komediduon Yoiko stavar sitt namn tillsammans med ゐ.

• を används bara liksom partikel till för att ange en verbs direkta objekt samt uttalas då liksom お.

Uttalsavvikelser:

• は uttalas wa då detta används likt partikel.
• へ uttalas e då detta används såsom partikel.
• ん uttalas m då detta står före m, b samt p.

Några konsonanter är kapabel modifieras tillsammans tecknet dakuten alternativt nigoriten ( ゙, inom vardagligt anförande ofta tenten), alternativt handakuten (゚, inom vardagligt anförande ofta maru):

• か ka → が ga
• た ta → だ da
• さ sa → ざ za
• は äga → ば ba
• は äga → ぱ pa

Konsonanterna ändras alltså mot sina tonande varianter.

Ibland sker detta inom kombinationer samt upprepningar.

Men födelsetalen har länge dalat, och noterades för första gången i fredstid en liten befolkningsminskning

Dialekter

[redigera | redigera wikitext]

Japanskan existerar uppdelad inom numeriskt värde huvuddialekter – östjapanska samt västjapanska.^[9] Gränsen mellan dem båda går vid/väster angående Nagoya. Östjapanskan existerar mot massiv sektion baserad vid Tokyo‐accenten, medan delar från västjapanskan (främst Kansai/Kinki‐regionen samt ön Shikoku) existerar präglad från den olik Keihan‐accenten.

Dialekterna skiljer sig typiskt åt bland annat gällande böjningsmorfologi, ordförråd samt ton. Ryūkyū, enstaka assemblage dialekter likt talas vid småöar inom sydöstra delar från Japan, existerar sålunda olik standardjapanska för att dem ur en lingvistiskt perspektiv numera vanligen klassas vilket en eget språk.^[13] Talare inom denna dialektgrupp äger även svårt för att förstå talare från andra dialekter inom identisk lag.

för att Ryukyu‐dialekterna numera klassas såsom egna tungomål besitter lett mot för att dem tillsammans tillsammans med standardjapanskan anses forma enstaka personlig språkfamilj beneath namnet ”japoniska språk”.

Området runt Osaka, Kyoto samt Kobe – Kansai alternativt Kinki – besitter enstaka dialekt tillsammans tydliga skillnader gentemot dialekten inom Tokyo.

Bland annat använder man inom massiv utsträckning andra partiklar (fogeord vilket läggs mot orden inom enstaka meningsbyggnad).^[14] Denna dialekt fanns länge basen på grund av standardjapanskan,^[15] vid den tidsperiod då Japans huvudstad (Nara alternativt Kyoto) fanns belägen inom området.

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Japanskans ordföljd existerar ganska fri förutom för att predikatet ständigt måste komma slutligen inom enstaka sats.

Oftast följs ordföljden på grund av SOV‐språk, detta önskar yttra en tungomål var satser byggs upp efter ordföljden subjekt–objekt–verb mot skillnad ifrån svenska, liksom följer ordföljden subjekt–verb–objekt. ett fras likt ”hon köpte bil” blir tillsammans med japansk ordföljd ”kanojo wa kuruma wo kaimashita” – ”hon (temapartikel) fordon (ackusativpartikel) köpte”.

The official language of Japan is Japanese, which is spoken by the majority of the population

Utelämnande från subjekt

[redigera | redigera wikitext]

Japanskan existerar ibland fåordig inom fråga ifall vem liksom fullfölja vad samt vad liksom existerar vilket. Japaner såsom pratar angående en material behöver oftast ej nämna identisk sak igen då detta existerar känt hos lyssnaren vilket ämnet existerar.

Fråga

• 何をする？　”Nani wo suru?” ”Vad görs?” (Vi vet ej vem såsom utför vilket, ifall detta ej existerar tydlig inom sammanhanget, vilket för att yttra ”hur existerar läget?” istället på grund av ”hur existerar läget tillsammans med dig?”)
• ユトは何をする。　”Yuto wa nani wo suru?” ”Vad fullfölja Yuto?” (Här framgår detta för att Yuto existerar samtalsämnet)

Svar

• 食べる　”Taberu” ”Äter” (Vi vet ej vem liksom äter, angående detta ej existerar tydlig inom sammanhanget)
• ユトは食べる　”Yuto wa taberu” ”Yuto äter” (Vi vet vem samt vilket denna gör)

Japanskan besitter ej, vilket inom dem germanska språken, krav vid subjekt.

Formellt alternativt opersonligt subjekt liksom ”det” existerar ej. ”Det regnar” skulle inom japanska uttryckas liksom ”regn faller” (”ame ga furu”). inom dem fallen då subjektet utelämnas helt blir bestämt betydelsen från sammanhanget.

En språkform likt används inom artigare kontext, bland annat inför främlingar, existerar ”masu‐formen”; detta innebär för att ett sektion från ändelsen mot en verb i enlighet med specifika ändelseregler ersätts tillsammans med ändelsen ~ます.

till verben inom ovanstående exempelfraser gäller nästa former:

する → します (”shimasu”)

食べる → 食べます (”tabemasu”)

降る → 降ります (”furimasu”)

Partiklar

[redigera | redigera wikitext]

Partiklar existerar inom japansk grammatiksuffix alternativt småord likt följer vid substantiv, verb, adjektiv alternativt satser på grund av för att märka vilken funktion en mening äger alternativt till för att exempelvis utföra påståendesatser mot frågesatser.

I japanskan används partiklar på grund av för att prata angående den semantiska innebörd detta föregående termen besitter (subjekt, objekt, tema) alternativt på grund av riktning samt område, ungefär liksom svenskans prepositioner.

Ibland hoppar talare ovan partiklar var lyssnaren existerar medveten ifall vad samtalsämnet existerar.

Japanska lånord

[redigera | redigera wikitext]

Några japanska lånord inom svenska språket existerar karaoke, sudoku, tsunami, japansk säng samt sushi.

[2] Djupare släktskap än så är omtvistat

Släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett besitter japanska ansetts tillhöra ett mängd olika språkfamiljer, bland annat sumeriska, indoeuropeiska, austroasiatiska tungomål, sinotibetanska tungomål, austronesiska tungomål samt altaiska tungomål (huruvida den sistnämnda alls utgör ett språkfamilj existerar omstritt).^[16] Numera anses detta tillhöra den japoniska språkfamiljen såsom även omfattar ryukyu‐språken, liksom traditionellt talas vid Ryukyuöarna.

mot dessa hör bland annat okinawianska samt amami. Dessa tungomål existerar idag hotade från spridningen från japanska. Idag talar fler dialekten okinawiansk japanska än sann eller genuin okinawianska.

Men hur utbredd är engelskan i Japan, och bör du som resenär satsa på att lära dig några grundläggande japanska fraser? Den här artikeln utforskar dessa frågor för att förbereda dig för ditt japanska äventyr

Förr klassificerade man vid bas från japansk nationalism varenda japoniska tungomål vilket dialekter från japanska, samt förtryckte minoritetsspråken. Den japanska nationalismen ville titta Japan såsom en nation tillsammans med en tungomål samt en enat människor. Lingvister behandlar ryukyu‐språken likt separata tungomål samt sakta börjar politiken ändras inom Japan.

för tillfället kunna man analysera okinawianska vid högskola inom Okinawa.^[17][18]

Andra numera tveksamma hypoteser äger länkat japoniska tungomål mot koreanska, alternativt ännu mer brett mot ett större altaisk språkfamilj liksom även inom dess mer konservativa samt mindre omfattade form eller gestalt (utan japanskan) existerar högst tvivelaktig ^[19][16].

Koreanska samt japanska existerar båda bland annat agglutinerande (syntetiska) samt topikprominenta tungomål, dem saknar genus, äger rika struktur till tilltalsuttryck samt äger identisk grundordföljd (SOV).^[13] Ofta görs just ett jämförelse mellan koreanska samt japanska på grund av för att påvisa eventuellt släktskap. Denna tanke lades fram sålunda tidigt vilket från Arai Hakuseki samt debatten äger pågått sedan dess (Martin, ).

Principer nära kategorisering

[redigera | redigera wikitext]

Det räcker dock ej för att enbart fastställa släktskap genom strukturella likheter utan även systematiska överensstämmelser inom ordförråden krävs.^[20] nära enstaka jämförelse från tyska samt engelska, liksom tillhör identisk språkgren (den germanska), är kapabel man titta mönster inom exempelvis böjningen från verb såsom visar vid en gemensamt ursprung.

Böjningen från flera tyska verb, liksom exempelvis singen (sjunga), sang (sjöng), gesungen (besjungen), äger systematiska likheter tillsammans med engelskans, på denna plats sing, sang, sung.^[21]

Det existerar viktigt för att minnas för att likheter mellan tungomål ej behöver äga tillsammans en gemensamt ursprung för att utföra.

detta förmå snarare handla angående historisk förbindelse språken emellan (exempelvis lånord – japanska består mot cirka 50 andel från kinesiska lånord), universella tendenser dock även för att likheterna uppkommit från ren slump. modell vid likheter likt kanske existerar slumpmässiga mellan tungomål existerar koreanskans manh‐i, engelskans many samt finskans moni vilket varenda äger betydelsen många.^[21]

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]