oilyurt.pages.dev









Vad är dåligt med koloxid

Sveriges utsläpp av ämnenofta föroreningar från koldioxid ökar – hur bör dem ner mot noll?

Kunskapsläget existerar klart. Fortsatta utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser leder mot fortsatta temperaturhöjningar 1. på grund av för att nå dem uppsatta globala, europeiska samt svenska målen behöver utsläppen ungefär halveras vart tionde tid.

detta existerar alltså avgörande utsläppsminskningar likt behövs samt detta behöver ske snabbt. dem utsläpp av ämnenofta föroreningar likt sker idag kommer för att leda mot koncentrationshöjningar inom atmosfären beneath hundratals kalenderår vidare. detta existerar dem ackumulerade utsläppen liksom bestämmer hur upphöjd temperaturhöjningen blir.

Utsläppen inom land äger beneath enstaka utdragen tidsperiod minskat angående än ej tillräckligt snabbt till för att nå målen.

dock för tillfället kommer dem för att öka 2. inom somras tillsatte regeringen enstaka enmansutredning (utan sekretariat alternativt sakkunniga) tillsammans John Hassler såsom enmansutredare.

Utsläppen i Sverige har under en lång tid minskat om än inte tillräckligt snabbt för att nå målen

Syftet plats bland annat för att ta fram förslag på grund av hur Sveriges bör nå sina åtaganden vid EU-nivå mot samt hur Sveriges klimatmål på grund av samt bör behärska nås 3.

Att den nationella politiken äntligen tar detta steg för att ett fåtal ihop EU:s bindande klimatregelverk tillsammans med dem svenska målen existerar utmärkt, även angående detta borde äga skett till länge sen.

detta existerar även utmärkt för att Hassler existerar klar tillsammans för att politiken ej längre bör handla ifall varför samt angående enstaka omställnings bör ske, utan hur den bör vandra mot. samt för att detta ej finns något utrymme till minskade ambitioner inom klimatområdet.

I utredningen presenteras 46 förslag 4. ett sektion från förslagen, mot modell för att inrätta en klimatkabinett, skulle behärska införas från regeringen mer alternativt mindre direkt.

andra existerar ganska skissartade samt skulle kräva grundlig utredningar samt konsekvensanalyser innan dem förmå införas. en modell vid detta existerar förslaget för att införa en nytt nationellt handelssystem till utsläppsrätter på grund av ”ESR-området”, vilket bland annat omfattar utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån jordbruk, arbetsmaskiner samt vägtrafik.

Poängen tillsammans för att införa en sådant struktur skulle existera för att detta skulle vandra för att styra detta sålunda för att landet möter dem bindande åtagandena kopplade mot utsläpp av ämnenofta föroreningar inom ESR-området.

Handelssystemet skulle då existera en sätt för att fördela Sveriges åtaganden mellan olika delar från ekonomin. Förslaget vid en nationellt handelssystem existerar intressant, dock även riskabelt.

Det är en ökning med 51 procent

Konsekvenserna skulle antagligen bli svåra för att överblicka eftersom priset vid utsläppsrätter skulle påverkas kraftigt från faktorer utanför dem handlande sektorernas övervakning. Denna komplexitet riskerar för att leda mot otydliga signaler på grund av exempelvis jordbrukssektorn, istället på grund av den klarhet vilket Hassler eftersträvar. Frågan ifall vilket landet är kapabel utföra på grund av för att minska utsläppen inom ESR-området innan en nytt handelssystem skulle behärska existera vid lokal kvarstår även.

detta kunna även finnas enstaka fara för att utredningar ifall detta nya systemet används liksom ursäkt på grund av för att skjuta upp åtgärder.

Ett från dem mer omdiskuterade områdena gäller klimatmålet till transportsektorn.

Det finns dock många andra stabila, metastabila och även några reaktiva koloxider som sällan existerar utanför laboratorierna

inom stället på grund av för att föreslå åtgärder likt innebär för att målet nås, föreslår Hassler för att målet omarbetas samt ej bör innehålla några konkreta utsläppsnivåer. Hassler menar för att detta ej existerar betydelsefull tillsammans några sektorsmål, eftersom detta ändå existerar EU:s bindande regler vilket kommer för att styra hur stora utsläppen blir.

i enlighet med Hassler därför kommer utsläppen ifrån transportsektorn för att minska tillsammans med identisk storleksordning oavsett ifall man behåller målet alternativt ej. oss menar för att detta inom således fall existerar onödigt för att ta försvunnen målet, eftersom detta skapar enstaka argumentation liksom ej rör sig ifall vilket såsom behöver göras på grund av för att nå utsläppsminskningar.

I stället till detta nuvarande transportmålet föreslås för att en nytt syfte bör utvecklas liksom besitter elektrifieringen från transportsektorn inom fokus.

detta finns enstaka massiv samsyn angående för att elektrifieringen från transportsektorn existerar enstaka nödvändig plan till för att minska klimatutsläppen samt andra skadliga för hälsan föroreningar. undersökning, bland annat vid KTH, visar dock vid för att elektrifiering ej existerar tillräckligt 5. Helt inom linje tillsammans med KTH-forskningen äger Hassler en intressant förslag ifall för att nyttja ekonomiska styrmedel på grund av för att gynna elbilar tillsammans små batterier istället på grund av stora.

När skog huggs ner och i slutänden bränns eller förmultnar snabbare än ny skog hinner växa upp blir resultatet att mängden koldioxid i atmosfären ökar

detta existerar en förslag liksom vid enstaka gång existerar både fördelningspolitiskt förnuftigt samt resurseffektivt. inom huvudsak tycks poängen tillsammans elektrifieringsmål dock artikel industripolitisk. Hasslar föreslår dock ej för att landet vid motsvarande bör införa en syfte vilket skulle behärska gynna utvecklingen från inhemskt biobränsle, utan föreslår bara för att detta bör skapas ”goda förutsättningar till fabriksmässig produktion från biobränsle samt syntetiska e-bränslen”.

Hassler menar för att den rådande EU-lagstiftningen kommer för att kräva höga kostnader vid bensin samt diesel.

Visserligen berör ej Hassler detta inom något från sina 46 förslag, dock han skriver ändå för att priset vid fordonsbränslen behöver öka via politiska styrmedel.

En koloxid är en kemisk förening av kol och syre

Detta kunna betraktas liksom Hasslers e förslag. oss ser fram emot för att följa hur regeringen hanterar detta förslag såsom uppenbarligen går tvärt emot nuvarande ambitioner för att sänka bränslepriserna.

Förra året föreslog enstaka enig Miljömålsberedning tillsammans med samtliga åtta riksdagspartier, för att land skulle införa Konsumtionsbaserade klimatmål inom tillägg mot dem nuvarande territoriella målen 6.

dem konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar varenda utsläpp av ämnenofta föroreningar liksom sker på grund av för att producera detta oss konsumerar inom land, oavsett plats inom världen utsläppen sker. till rika länder vilket landet existerar dem konsumtionsbaserade utsläppen oftast större än dem territoriella utsläppen.

I Hasslers analys föreslås liksom en från dem 46 förslagen för att konsumtionsbaserade uppgift ej bör införas.

inom KTH:s remissvar vid Miljömålsberedningens analys 7 tillstyrkte oss förslaget ifall för att införa konsumtionsbaserade utsläppsmål bland annat eftersom detta ger möjligheter för att utforma åtgärder vid olika nivåer inom samhället likt förmå minska utsläpp av ämnenofta föroreningar såsom inom dagsläget ej existerar objekt till verkningsfulla styrmedel.

modell vid sådant existerar utsläpp av ämnenofta föroreningar ifrån interkontinentala flygresor samt köttproduktion inom Sydamerika. Hassler föreslår visserligen för att land bör verka på grund av för att EU:s konsumtionsbaserade utsläpp av ämnenofta föroreningar fortsätter minska, dock oss menar för att detta existerar rimligt för att även formulera en uppgift relaterat mot svensk konsumtion liksom även omfattar utsläpp av ämnenofta föroreningar utanför EU.

Det möjligen viktigaste förslaget då detta gäller för att ett fåtal försvunnen växthusgasutsläppen existerar siffra 38, liksom handlar angående för att landet bör äga en syfte angående för att verka till enstaka målinriktad klimatpolitik vid EU-nivå.

De viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4) och vattenånga (H2O)

detta existerar enstaka utmärkt koncept, samt den behöver kompletteras tillsammans klarhet kring hur dem svenska EU-parlamentarikerna agerar inom klimatpolitiska problem att diskutera, samt tillsammans redovisningar kring hur landet vid EU-nivå bör driva ett målinriktad klimatpolitik.

Som Hassler konstaterar existerar detta enstaka massiv omställning samt strukturomvandling oss står inför.

ett sådan kommer för att förutsätta enstaka hel sektion nya investeringar – inom elnät, elproduktion, nya produktionsmetoder till stål samt cement, elbilar tillsammans med mera. Hasslers redogörelse existerar många knapphändig vilket gäller för att kommentera dem utsläpp av ämnenofta föroreningar från växthusgaser likt följer från varenda dessa investeringar. Tidigare beräkningar inom transportområdet tyder vid för att detta ej går för att klara omställningen utan enstaka minskning från trafiken, bland annat till för att produktionen från stora mängder elbilar skulle kräva oproportionerligt stora andelar från utsläppshandeln.

Det bidrar till att öka växthuseffekten på samma sätt som förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen gör

Denna fråga ifall för att utsläppsbudgeten begränsar ej bara dem direkta utsläppen utan även utsläppen ifrån investeringar behöver diskuteras många mer, samt detta existerar många möjligt för att resultatet blir för att den totala produktionsvolymen inom flera olika områden kommer behöva minska, åtminstone fram mot dess för att kurera samhället ställt angående mot koldioxidneutralitet.

Hassler föreslår för att land bör minska detta egna minskningsbetinget genom för att maximalt utnyttja dem således kallade flexibilitetsmekanismer likt finns inom EU:s klimatlagstiftning.

särskilt föreslår Hassler för att landet ”betalar på grund av för att andra länder bör vidta åtgärder liksom reducerar utsläppen”, för att land köper utsläppskvoter inom ESR-systemet samt för att överföra utsläppsrätter ifrån detta nuvarande europeiska systemet till utsläppshandel mot den svenska ESR-sektorn. Skälet mot dessa tre förslag existerar detsamma – för att utföra minskningarna var dem existerar såsom billigast.

detta existerar en gott skäl, dock detta existerar viktigt för att samtidigt titta för att varenda dessa tre förslag handlar ifall för att kostnader på grund av omställningen flyttas ifrån dem såsom orsakar utsläppen inom den svenska ESR-sektorn (främst jordbruk samt transporter) mot dem svenska skattebetalarna.

detta innebär vid därför vis ett försvagning från styrinstrumentet. inom den mån jordbruket samt transporterna behöver skyddas bör man behärska hitta sätt för att investera dem valuta staten skulle satsa inom flexibilitetsmekanismerna vid sätt vilket samtidigt leder mot minskade utsläpp av ämnenofta föroreningar inom jordbruket samt transporterna.

Ett viktigt budskap inom Hasslers analys existerar för att land behöver införa fler åtgärder på grund av för att minska klimatpåverkande utsläpp av ämnenofta föroreningar.


  • vad  existerar  uselt  tillsammans med koloxid

  • dem nuvarande åtgärderna räcker ej. inom utredningen finns flera förslag såsom är kapabel leda åt detta hållet, dock många sysselsättning återstår. Innan året existerar slut bör regeringen presentera enstaka klimathandlingsplan. detta återstår för att titta angående den kommer för att innehålla tillräckliga åtgärder till för att minska dem utsläpp av ämnenofta föroreningar vilket för tillfället ökar, alternativt angående regeringen fortsätter för att skjuta dem svenska åtagandena framför sig, mot enstaka allt högre ackumulerad utgift både till miljön samt den svenska ekonomin.

    Det Klimatpolitiska rådet bör inom start från nästa kalenderår bedöma ifall handlingsplanen existerar tillräcklig till för att nå uppsatta uppgift.

    beneath tiden stiger den globala temperaturen.

    Göran Finnveden
    Professor inom Miljöstrategisk analys
    avdelningen på grund av hållbar tillväxt, miljövetenskap samt teknik, KTH.

    Mattias Höjer
    Professor inom Miljöstrategisk granskning samt framtidsstudier
    avdelningen till hållbar tillväxt, miljövetenskap samt teknik, KTH

    Nyheter