Vad år anno förkortning för

Ordbok

Efter Kristus (förkortning: ,^[a]latin: Anno Domini, "i herrens år", kort: A.D. alternativt latin Anno Christi, "i Kristi år", kort: A.C.) utläses "efter Kristi födelse" alternativt "efter Kristus" samt existerar den inom modern svenska vanligtvis nyttja benämningen vid årtal i enlighet med dem Julianska samt Gregorianska kalenderna – tid 1 samt vidare.

detta fullständiga uttrycket existerar Anno Domini nostri Iesu Christi.

För årtal samt tidsangivelser innan kalenderår 1 (något kalenderår 0 finns inte) skrivs före Kristus () efter angivelsen.

Frasen anno Domini betyder ’i herrens år’ (eller anno Domini nostri ’i vår Herres år’), oftast förkortat AD

Kalendern utgår ifrån ett medeltida uppskattning från tidpunkten till Jesu barnafödande. inom Europa besitter detta varit detta ledande systemet till för att ange årtal sedan medeltiden. Idag existerar detta detta maximalt utbredda systemet till för att ange årtal inom världen, samt används såsom informell standard inom vetenskapliga samt affärsmässig kontext.

I svenska texter använder man emellanåt f.v.t. samt e.v.t. alternativt v.t. (före respektive efter vår tideräkning), då man önskar distansera sig ifrån kopplingen mot kristendomen.^[2] andra förslag mot mer konfessionsneutral tideräkning, mot modell Holocén tidsperiod, besitter hitintills ej vunnit acceptans.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Som kristen tideräkning inom Östeuropa användes huvudsakligen den bysantinska kalendernEtos Kosmou.

Vår tideräkning, [1] kort v

Den baserades vid enstaka kalkyl ifrån jordens alster tillsammans med hjälp från Bibelns släktkrönikor. Den spreds inom Bysantinska imperiet samt flera kristna ortodoxa länder, östligt ortodoxa kyrklig, samt baserades vid Bibelns grekiska Septuaginta översättningstext från Gamla testamentet.

Den kalendern liknar inom stort den julianska kalendern dock firar nyår 1 september samt årsräkningen Anno Mundi (AM) vilket utgår ifrån världens skapande i enlighet med moseböckerna klockan 18 (solens minskning samt tiden på grund av kyrkoåretshelgmålsringning) den 1 september , vilket skulle utföra mot modell kalenderår mot detta e året sedan världens verk.

Bysantinska kalendern användes från östligt ortodoxa kyrkan ifrån cirka mot inom Konstantinopels ekumeniska patriarkat.^[3] detta fanns även den officiella kalendern inom Bysantinska riket ifrån mot , från Kievrus samt Ryssland ifrån cirka mot Denna årsalmanacka användes även inom andra områden inom detta bysantinska inflytelseområdet likt inom bland annat Serbien.

Västerländsk kristendom antog vid bas från Vulgata inte någonsin fullt ut Anno Mundi-tidräkningen. Vulgata vilket existerar ett senare mer genomarbetad latinsk bibel-översättning, enstaka förklarande översättning ifrån hebreiska samt andra grekiska källor.

C

Vulgata ersatte Septuaginta inom väster efter för att den ägde fullbordats från Hieronymus cirka Grundproblemet plats för att detta existerar massiv skillnad ifall 1 kalenderår mellan Vulgata samt Septuaginta inom beräkningarna från skapelsen utan stämde förbättrad tillsammans den hebreiska Masoretiska bibeltexten. detta önskar yttra ur en latinskt perspektiv stämde ej den bysantinska kalendern Etos Kosmou särskilt utmärkt tillsammans med Bibeln.

I väst producerade man mot ett start ej kronologier baserade vid Vulgata likt stod inom kontrast mot dem österländska beräkningarna ifrån Septuaginta. eftersom Vulgata ej fullbordades förrän bara några kalenderår före Visigoternas plundring från Rom , fanns detta lite period på grund av sådana utvecklingar före dem politiska omvälvningar vilket följde inom väst.

Oavsett orsakerna kom västvärlden således småningom för att förlita sig vid den självständigt utvecklade Anno Domini (AD)-tideräkningen. AM-datering fortsatte dock för att existera från nyfikenhet från liturgiska skäl, eftersom detta plats från direkt relevans på grund av beräkningen från Jesu barnafödande (AM –) samt Passionshistorien (AM –).

Diskrepansen blev allt mer uppenbar tillsammans år samt den politiska tyngdpunkten flyttades västerut varför Anno Domini kom för att tillsammans med tiden dominera tidräkningen inom läka den sekulära världen inom sin nuvarande form eller gestalt, den gregorianska kalendern.

Det här sättet att räkna år etablerades i Rom av munken Dionysious Exiguus, omkring år AD är en latinsk förkortning som betyder Anno Domini, i vår Herres år

Internationellt bruk inom dag

[redigera | redigera wikitext]

Den talar engelska världen använder B.C. (Before Christ) på grund av samt A.D. (Anno Domini, utförligare anno Domini nostri Iesu Christi, latin på grund av i Herrens år resp. i vår Herres Jesu Kristi år) på grund av sidled används BCE (Before Common Era) på grund av f.v.t.

samt CE (Common Era) till e.v.t.

[2]

FN:s tidigare generalsekreterare Kofi ytterligare besitter berättigat stöd på grund av den sistnämnda terminologin tillsammans med för att den gregorianska kalendern ej längre exklusivt tillhör dem kristna; den fyller år funktionen från en gemensamt sätt för att räkna tidsperiod mellan människor från olika tro samt kulturer.^[4]

Efter den gregorianska kalenderns insättning besitter bruket för att sätta ut AD nära årtalet fast minskat.

Naturvetenskapligt daterad ålder

[redigera | redigera wikitext]

Vid naturvetenskaplig datering från arkeologiska fynd, astronomiska objekt, tillsammans mera, anges ofta ålder liksom annum (antal kalenderår gammal), kiloannum (tusen år), megaannum (miljoner år) samt gigaannum (miljarder år), istället på grund av datum.

Vid datering tillsammans med kolmetoden används tid före nutid (years before present, B.P.), detta önskar yttra approximativt antal tid innan detta årtalet äger valts därför för att metoden uppfanns då samt metoden ej längre ger tydliga effekt efter vid bas från för att kärnvapenprovsprängningar då kraftigt ändrade kolnivån inom jordens atmosfär.

Alternativt används kalibrerade tid före nutid (B.P.

) 'i Herrens år', efter Kristus (till exempel anno D

cal), detta önskar yttra kalenderår innan , kompenserat till tillfälliga fluktuationer från kolnivån inom atmosfären beneath historiens gång.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Declercq, Georges.

  Anno Domini: The origins of the Christian era. Turnhout: Brepols, ISBN (engelska)

• ———.
  ) utläses "efter Kristi födelse" eller "efter Kristus" och är den i modern svenska vanligtvis använda benämningen på årtal enligt de Julianska och Gregorianska kalenderna – år 1 och framåt

  "Dionysius Exiguus and the Introduction of the Christian Era". Sacris Erudiri 41 (): – Kommenterad utgåva från delar från Anno Domini. (engelska)

• Duncan, D. E. Kalendern - Människans åriga kamp för att rätta klockan efter himlen () ISBN ; översättning från G. Rydström ifrån eng. The Calendar () ISBN .
• Richards, E.

  G. Mapping Time. Oxford: Oxford University Press, ISBN (engelska)