Liberalismens syn på statens roll
Liberalism
Liberalism existerar enstaka politisk samt filosofiskideologi såsom utgår ifrån individens frihet samt riktig mot självbestämmande. Individens förmåga för att fatta egna beslut samt producera sitt eget liv, sålunda länge detta ej kränker andras frihet samt rättigheter, existerar centrala idéer inom liberalismen.
Frihet beneath ansvar ses såsom ett huvud princip. Denna princip omsätts inom äganderätt, avtalsfrihet samt rättssäkerhet. för att skydda individens frihet samt rättigheter mot statlig auktoritet existerar ett huvud koncept. Historiskt äger liberalismen bidragit mot utvecklingen från konstitutionella demokratier var relaterat till rättsstat principer samt individens fri- samt rättigheter skyddas.
Liberalismens nära relation mot demokratin innebär för att ideologin ofta förknippas tillsammans med vissa särskilt utmärkande fri- samt rättigheter. mot dessa hör yttrande-, religions- samt organisationsfrihet, liksom allmän samt lika rösträtt, mänskliga rättigheter samt äganderätt. Dock finns detta ett viss motsättning mellan liberalismens betoning från individuella rättigheter samt demokratins betoning från majoritetsstyre.
en statsskick vilket kombinerar samt kompromissar mellan individuella rättigheter samt majoritetsstyre brukar benämnas enstaka liberal demokrati.[1] Den moderna liberalismen menar för att demokrati existerar ovillkorligt förenat tillsammans marknadsekonomi. i enlighet med den moderna liberalismen är kapabel därför folkstyre inte någonsin mot fullkomligt förverkligas inom samhällen såsom präglats från socialism alternativt långtgående planekonomi.[2]
Liberaler värderar även rättsstaten högt, vilket bland annat innebär för att dem tror vid lagstyre samt oskuldspresumtion.
till flera, dock långt ifrån samtliga, liberaler existerar detta viktigt tillsammans enstaka fri marknadsekonomi eftersom den fria marknadsekonomin värnar individens rättigheter för att egen fatta ekonomiska beslut.[3]
Liberalismen kontrasteras ibland mot socialismen samt konservatismen. Vissa former från socialism värderar frihet samt rätt och jämlikhet högt, dock begreppen uppfattas då ej vid identisk sätt.
Den liberala frihet innebär inom huvudsak individuell valfrihet medan den socialistiska frihet inom huvudsak innebär ett kollektiv chans mot självförverkligande samt självutforskande.[4] Socialismen betonar inom allmänhet finansiell lika rättigheter medan liberalism betonar individuell finansiell frihet. Liberaler menar för att marknadsekonomin existerar den maximalt verksamma samt praktiska ekonomiska modellen medan socialister inom allmänhet äger tilltro mot alternativa ekonomiska struktur, såsom centralplanering alternativt korporativa ekonomiska system.[5]
Konservatismen betonar inom högre utsträckning än liberaler tradition samt små gemenskaper, vilket exempelvis detta höga värdet från familjen samt lokala gemenskaper vilket mot modell föreningar, grannskap samt religiösa samfund.[6] Konservativa existerar mer benägna än liberaler för att skydda område traditioner samt befintliga samhällsinstitutioner.
dem existerar även mer restriktiva än liberaler tillsammans för att genomföra stora samt hastiga samhällsförändringar. i enlighet med konservativa existerar den individuella frihet, liksom liberaler eftersträvar, enbart möjlig inom samhällen tillsammans med vissa grundstrukturer samt värderingar liksom förmedlas genom samhällsgemenskapen samt samhälletstraditioner.[7]
Riktningar inom liberalismen
[redigera | redigera wikitext]Svårigheter nära uppdelning
[redigera | redigera wikitext]Det existerar flera olika strömningar inom liberalismen.
för att kategorisera dem existerar ej oproblematiskt: samtliga beskrivningar från liberalismen existerar tolkningsberoende.[8] enstaka vanligt förekommande uppdelning existerar mellan socialliberalism samt klassisk liberalism.[9] Socialliberalism, å en sidan, existerar föreställningen för att staten bör utföra aktiva insatser till för att främja människors lika möjligheter för att leva således liksom dem själva önskar, genom för att mot modell hjälpa dem ekonomiskt.
Klassisk liberalism, å andra sidan, existerar föreställningen för att staten ej bör äga sådana fakta, utan endast åta sig för att skydda människor ifrån våldsamheter alternativt hot ifall sådana.
Uppdelningen från liberalism inom socialliberalism samt klassisk liberalism är kapabel dock problematiseras. en skäl existerar för att sådant likt sorteras beneath socialliberalism inom den beskrivningen tidigare inom historien helt enkelt bara besitter kallats till "liberalism", medan sådant såsom sorteras beneath klassisk liberalism inte någonsin besitter varit vanligt förekommande ovan skalle taget.[10] Ytterligare en skäl existerar för att distinktionen mellan dem numeriskt värde inriktningarna utgår ifrån ett distinktion mellan således kallat negativ samt positiv frihet.[11] dock ej varenda liberaler tror vid en frihetsbegrepp såsom leder mot enstaka sådan uppdelning.[12]
Ett annat sätt för att förklara liberalism existerar inom stället vilket enstaka massiv ideologisk släkt likt omfattar ett diversitet skilda uppfattningar, varav vissa urskiljer sig genom särskilt utmärkande egenskaper.[13] numeriskt värde liknande särskilt utmärkande doktriner existerar libertarianism samt nyliberalism, såsom båda existerar liberala.
Liksom andra liberaler delar dem individualismen likt ideologisk bas, dock dem äger särskilt utmärkande föreställningar ifall frihet, rätt och jämlikhet samt maktkritik. dem äger även skilda syner vid statens roll inom samhället samt skilda uppfattningar angående ekonomi.[14]
Samtida liberalism
[redigera | redigera wikitext]Den samtida liberalismen existerar ett inriktning inom liberalt politiskt tänkande liksom växte fram vid talet samt ägde massiv innebörd beneath talet.[15] detta moderna liberala tänkandet skilde sig ifrån detta klassiska liberala idealet ifall ett minimal stat genom för att nyttja staten till allt mer till för att nå sina politiska syfte.
modell vid dessa uppgift existerar för att skydda människor ifrån sociala bekymmer, samt hantera dysfunktionella aspekter liksom uppkommit mot resultat från detta ekonomiska systemet.
Det som förenar de olika inriktningarna är att individens frihet står i centrum och det som skiljer dem åt i hårda drag är synen på statens och marknadens roll i samhälletdock man stöder även ett finansiell förvaltning ifrån statlig blad, dock ej på grund av för att ersätta ekonomin, utan på grund av för att titta mot för att den fungerar.[15] en centralt uppgift på grund av den samtida liberalismen existerar för att hjälpa människor för att hjälpa sig själva genom för att ge dem tillräckligt tillsammans med tillgångar samt möjligheter på grund av för att behärska fatta behöriga beslut samt utföra moraliska omröstning.
Moderna liberaler besitter byggt vidare vid den klassiska liberalismen samt accepterar både för att rekommendera negativ frihet samt positiv frihet beroende vid vilket sakfrågan gäller.[15]
Klassisk liberalism
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Klassisk liberalism
De liksom kallar sig till "klassiska" liberaler hänvisar mot ett ideologisk doktrin liksom tog struktur beneath samt talen.[16][10][17] dem förespråkar ett marknadsekonomi utan regleringar samt ett små stat, ofta tillsammans hänvisning mot talstänkare såsom Frédéric Bastiat samt Jean-Baptiste säga.
Den klassiska liberalism angrep envälde samt feodala privilegier, samt förespråkade individuella naturliga rättigheter samt konstitutionell statsmakt. beneath talet utvecklades ett klar frikostig politisk trosbekännelse liksom berömda laissez-faire-kapitalismen samt fördömde försök för att påverka den ifrån statligt håll. Klassiska liberaler delar vanligtvis flera gemensamma drag.
dem existerar förankrade inom egoistisk självständighet, antingen genom teorin angående s.k naturrätt alternativt via utilitarism.[15] dem betraktar människor liksom förnuftiga samt anser för att dem drivs från starkt egenintresse. Klassiska liberaler förstår frihet negativt, var individen existerar fri inom den mån hen lämnas ifred samt ej störs alternativt tvingas mot någonting alls.
dem betraktar staten vilket en "nödvändigt ont", vilket fastställer ordningens villkor dock begränsar individens frihet samt ansvar. Klassisk liberalism värdesätter enstaka kapitalistiskekonomi, vilket man menar existerar självreglerande samt betonar även fördelarna tillsammans tillväxt samt köp. dem stöder doktrinen ifall laissez-faire samt tror för att mer köp främjar fred samt harmoni internationellt.[15]
En betydelsefull individ på grund av den klassiska liberalismen existerar Herbert Spencer.
Spencer utvecklade en försvar från laissez-faire-doktrinen liksom skulle bli känt såsom socialdarwinismen. Spencer myntade begreppet "the survival of the fittest"(ungefär: dem starkaste överlever) på grund av för att antyda för att dem människor såsom existerar bäst anpassade på grund av för att överlevna stiger mot toppen från samhällshierarkin, medan dem andra faller mot botten.[15] i enlighet med Spencers argumentation existerar alltså ojämlikheter inom stor mängd tillgångar eller förmögenhet, klass samt politisk kraft därför naturliga, något liksom ses vilket en argument på grund av för att samhället ej bör ingripa på grund av för att utföra något åt det.[15]
Socialliberalism
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Socialliberalism
De likt kallar sig till "socialliberaler" förespråkar således kallad positiv frihet.[källa&#;behövs] dem anser för att marknaden allmänt sett bör existera oreglerad, dock kunna även tro vid mot modell energisk stimulanspolitik.[källa&#;behövs] Framstående tänkare inom sammanhanget existerar John Stuart Mill, John Maynard Keynes samt John Rawls.
inom landet äger Bertil Ohlin varit ett individ från huvud innebörd.
Libertarianism
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Libertarianism
Libertarianer utmärker sig genom för att förespråka enstaka minimal stat vilket endast ansvarar till inre samt yttre försvar, detta önskar yttra polis, armé samt rättsväsende.[18] Allt annat inom samhället behöver organiseras från privata aktörer.
Libertarianer tenderar för att rättfärdiga denna samhällsordning tillsammans med hänvisning mot primär moraliska samt politiska antaganden, liksom exempelvis för att människan äger sig egen. eftersom människan äger sig egen får ingen ytterligare individ alternativt team förbjuda hon för att följa sin personlig vilja alternativt tvinga hon för att följa någon annans vilja.
Libertarianismen existerar dock många bred samt överlappar således väl tillsammans med klassisk liberalism liksom som betonar individens oberoende anarkism. Libertarianer strävar efter för att maximera individens frihet samt minimera statens inflytande, samt ser ofta staten såsom enstaka från dem största hoten mot friheten.[15] Något likt existerar en särdrag inom kontrast mot ett mer renodlat egoistisk anarkism var detta kunna inträffa enstaka ekonomikritik nära sidan från för att staten även ses liksom ett orättfärdig maktapparat.
Libertarianernas rättighetsteorier betonar för att människor äger helt korrekt mot den egendom dem producerar, samt bygger vid ett många kraftfull tilltro mot individualitet samt ett teoretisk frihet. Libertarianers ekonomiska teorier betonar för att kapitalismen existerar självreglerande samt betraktar således statlig intervention liksom onödig samt kontraproduktiv.
Även ifall varenda libertarianer avvisar all fördelningspolitik samt försök för att producera samhällelig rätt och jämlikhet ifrån statens blad, finns detta ett uppdelning mellan s.k anarkokapitalister såsom anser för att staten existerar helt samt hållet onödig, samt dem vilket erkänner nödvändigheten från enstaka minimal stat. Relationen mellan libertarianism samt liberalism existerar komplex samt omdiskuterad.
En kort genomgång ( min) om ursprunget till och grundtankarna inom de tre ideologierna: liberalism, konservatism och socialismInom den samtida libertarianism finns en nyfikenhet till idéer ifrån den klassisk liberalism, såsom för att kapitalismen reglerar sig självt, samt ett rättighetsbaserad teori angående rätt och jämlikhet. dem flesta libertarianer hävdar dock för att liberalism, även inom sin klassiska struktur, ej prioriterar frihet tillräckligt samt accepterar till många statlig inblandning inom samhällslivet.
Å andra sidan äger detta noterats för att nyliberalismen beneath talet inom upphöjd grad överlappat tillsammans med libertarianernas åsikter ifall rättigheter samt hur kapitalismen bör förvaltas. dock libertarianer samt nyliberaler äger ofta haft skarpa meningsskiljaktigheter angående utrikespolitik samt hur staten bör sköta samhällslivet.[15] en modell vid enstaka betydelsefull individ till libertarianismen existerar högsta Stirner, ett tysk tänkare samt professor vilket utvecklade ett radikal form eller gestalt från självständighet baserad vid egoism.[15]
Kritik mot libertarianismen
[redigera | redigera wikitext]Kritiken mot libertarianism förmå allmänt delas in inom numeriskt värde kategorier.
Den inledande kategorin ser avvisandet från välfärd samt Fördelningspolitik vilket en modell vid kapitalistiskideologi såsom gynnar ett många små andel från befolkningen vilket redan existerar extremt rika. Den andra kategorin belyser obalansen inom libertarianismens tänkesätt såsom betonar rättigheter dock förbiser samtliga former från ansvar, mot resultat från för att den värderar individens prestationer dock misslyckas tillsammans med för att erkänna för att individer får sina förmågor genom för att dem deltar inom ett social kontext.[15] Genom exempelvis för att vandra inom skolan, socialiseras från sina klasskamrater alternativt lära sig sociala normer genom för att titta vid spelfilm.
Nyliberalism
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Nyliberalism
Nyliberalismen utmärker sig genom en klart fokus vid finansiell politik.[19] Nyliberaler existerar vanligtvis välvilligt inställda mot marknadsekonomin samt anser, likt libertarianerna, för att staten framför allt bör åta sig för att upprätthålla människors friheter samt rättigheter.
Nyliberaler existerar dock mot skillnad ifrån libertarianer benägna för att acceptera statliga interventioner vid marknaden angående dessa skulle leda mot mer önskvärda ekonomiska konsekvens.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Frihetsrevolutionerna
[redigera | redigera wikitext]Ordet frikostig kommer ifrån latinets liber, vilket betyder 'fri; generös', samt liberalis, såsom betyder 'passande till enstaka individ såsom existerar född fri'.
dem romerska republikanerna betraktade liberalitas vilket ett moralisk attityd, en nobelt sätt för att tänka samt agera gentemot sina likar. Beteckningen frikostig användes tillsammans med denna ungefärliga innebörd ända mot frihetsrevolutionerna inom slutet från talet. Då blev liberalismen enstaka -ism, enstaka politisk tankesystem.
Frihetsrevolutionerna innebar en förbrytelse tillsammans den tidigare politiska ordningen inom Nordamerika samt Europa. dem brittiska kolonierna inom Nordamerika bröt sig fria ifrån kronans auktoritet inom en inbördeskrig liksom skulle anlända för att bli känt likt amerikanska revolutionen. mot liberalismens politiskt relaterade arv ifrån amerikanska revolutionen hör en motstånd mot avlägsna maktkoncentrationer.[20]
I franska revolutionen gjorde fransmännen uppror mot adelns, kyrklig samt monarkins ekonomiska samt politiska privilegier.
dem ville fördela ifall den politiska makten inom samhället mot varenda tillsammans medborgare. mot liberalismens politiskt relaterade arv ifrån den franska revolutionen hör likhet, nationalism samt medborgarskapet.[21]
talet
[redigera | redigera wikitext]Efter revolutionerna uppstod liberala, socialistiska samt konservativa politiska grupperingar inom framför allt Europa.
talets liberalism förmå beskrivas liksom enstaka politisk praktik.[17] Denna tids liberaler plats ej enade beneath några politiska ideal samt ägde enstaka diversitet från olika uppfattningar angående exempelvis finans samt rätt och jämlikhet. dock dem är kapabel sägas äga samlats beneath fyra breda idéer, nämligen respekt, framsteg, misstro mot makt samt enstaka tro angående konflikter inom samhället.
Liberalernas ansåg för att människan borde respekteras, vem denna än plats samt vilket denna än företog sig. dem föreställde sig för att både människan samt samhället kunde utföra framsteg, för att detta plats möjligt för att producera ett förbättrad planet. Liberalernas misstro mot inflytande yttrade sig genom för att dem ville begränsa statens storlek samt räckvidd.
dock liberalerna invände även mot demokrati, eftersom dem ville skydda minoriteten ifrån detta dem såg likt majoritetens tyranni. Slutligen föreställde sig liberalerna för att samhället ständigt skulle präglas från konflikter. detta existerar omöjligt, menade dem, för att producera en samhälle utan konflikter liksom exempelvis dem mellan rika samt fattiga, troende samt ateister alternativt arbetsgivare samt arbetstagare.
Föreställningen angående konflikter inom samhället skilde liberalerna ifrån socialister samt konservativa. Socialister trodde för att konflikterna ägde materiella orsaker. Konflikter existerar till för att detta råder finansiell ojämlikhet inom samhället, menade dem, samt därför kunde en samhälle utan konflikter uppnås genom för att ekonomiska ojämlikheter jämnades ut.
Konservativa hävdade för att konflikterna plats en nytt fenomen. Innan frihetsrevolutionerna, menade dem, plats samhället förhållandevis harmoniskt. dem konservativa ansåg för att dem hierarkiska strukturerna upprätthöll ordningen inom samhället.[17]
Under talet stod liberaler samt socialister enade inom flera politiska kampfrågor.
detta ägde då ej uppstått några kritisk konflikter mellan liberaler samt socialister inom synen vid samhällets ekonomi.[10] flera socialister beskrev sig själva liksom liberaler, samt flera liberaler beskrev sig själva vilket socialister. mot modell skrev filosofen John Stuart Mill, vilket ibland kallas till ”liberalismens fader”,[22] för att han fanns ”en demokrat, dock ej minimalt ett socialist”.[23][24] Liberaler samt socialister kämpade bland annat tillsammans till arbetarklassens rättigheter samt livskvalitet.
Runt sekelskiftet stod dem även enade då synen vid demokrati förändrades samt allmän rösträtt infördes.
talet
[redigera | redigera wikitext]Under talets inledande hälft drog liberalismen samt socialismen åt olika håll. beneath mellankrigstiden plats totalitära krafter vid frammarsch inom Europa, inom synnerhet kommunismen samt fascismen, dock även andra likt önskade titta enstaka färsk finansiell ordning likt skulle ersätta kapitalismen.[17] vid samt talen ansåg enstaka samling liberala ideologer för att dem behövde "återuppfinna" liberalismen.
dem argumenterade till för att liberalismen fanns själva motsatsen mot totalitarism såväl politiskt såsom ekonomiskt.[16] Idéhistorikern Ola Innset äger demonstrerat för att dem liberala ideologerna explicit uttryckte för att dem ville "förändra" liberalismen.[16]Edmund Fawcett skriver liknande för att ideologerna ansåg för att detta behövdes "en fräsch liberalism".[25]
Ideologerna förde fram en tvådelat argument.
Argumentets inledande sektion plats för att finansiell förberedelse, såsom den inom Sovjetunionen, ledde mot maktkoncentration. Därför måste marknaden lämnas helt fri: således kallad laissez-faire. Argumentets andra sektion plats för att staten ägde mot arbetsuppgift för att försvara människors rättigheter, dock inom övrigt ej skulle blanda sig inom hur samhället organiserades.
Staten skulle existera ”minimal”. Tänkarna kallade sin nykonstruerade politiskt relaterade vara till ”nyliberalism”.[16]
Vissa började nyttja ”klassisk” liberalism på grund av för att förklara den nya liberalismen.[26] Detta är kapabel betraktas såsom en taktiskt grepp på grund av för att ge intrycket för att den nya liberalismen plats den enda sanna liberalismen.
dock beneath talet förekom ej benämningen ”klassisk liberalism" ovan viktig taget, samt den politiskt relaterade kombinationen tillsammans fri handelsplats samt minimal stat fanns ej alls vida utbredd. Den lilla minoritet liberaler liksom förespråkade laissez-faire plats kritiserad från andra liberaler, samt då dem förespråkade laissez-faire använde dem ej termen "liberalism" till för att uttrycka sina uppfattningar angående ekonomi.[10]
I samt tillsammans med samt talets politiskt relaterade nykonstruktioner uppstod nya politiska konfliktlinjer.
Nyliberalerna identifierade socialismen vilket liberalismens primära politiska motpart.[26] detta innebar för att liberalismen från praktiska skäl behövde utföra gemensam sak tillsammans med konservativa till för att erhålla politiskt effekt. beneath talet ägde alltså liberaler samt socialister kämpat tillsammans mot dem konservativa vilket försvarade sociala samt politiska hierarkier inom samhället.
dock beneath talet förenades inom stället liberaler samt konservativa inom ett politisk kamp mot dem totalitärt lutande socialisterna.
talets andra hälft präglades från kalla krigets politiska konfliktlinjer. flera inom västvärlden upplevde för att kommunismens förtryck samt planekonomi stod mot den fria världens demokrati, öppenhet samt kapitalism.
beneath kalla kriget plats detta flera liberaler likt identifierade liberalismen tillsammans just detta senare: till dem plats politiskt förtryck samt planekonomi detta enda reella alternativet mot liberalism. då detta blev tydlig för att Sovjetunionen skulle falla tolkade vissa detta vilket för att liberalismens attityd samt samhällsorganisering ägde segrat.[27]
Liberalismen besitter beneath talet haft massiv innebörd till samhällsutvecklingen inom västliga demokratier.
dem flesta större politiska partier inom västvärldens demokratier är kapabel nära talets slut sägas mer alternativt mindre stå vid frikostig grund.[2]
Från talet samt vidare växte enstaka mer renodlad liberalism återigen planta sig kraftfull inom öppen bedömning mot keynesiansk statsinterventionism samt protektionistiska handelsteorier.
Den således kallade nyliberalismen fick stort praktiskt genomslag inom framför allt USA samt Storbritannien. dem primära politiskt relaterade frågorna gällde samhällets vetenskapen om resurserhandel och finans, likt nyliberalerna menade behövde befrias ifrån statligt effekt. Därmed skulle samhället i enlighet med nyliberalerna nå effektivitet inom sin resurshantering samt undvika den maktkoncentration vilket följer tillsammans med planekonomi.
beneath , samt talen avreglerades marknader samt offentliga verksamheter privatiserades.
Nyliberaler brukar förespråka en så kallad nattväktarstat, där statens och lagstiftarnas roll begränsas till att skydda individen mot förtryck och våld från andra, men där medborgarna i övrigt lämnas att leva sina liv efter eget huvudMotståndare mot den nyliberala doktrinen utmålades ofta likt "socialister".[28] Liberalismen kom därför inom breda grupper för att förknippas tillsammans med kapitalism lika många likt tillsammans med öppenhet, tolerans samt demokrati.
Liberalt tänkande inom historien
[redigera | redigera wikitext]Upplysningen
[redigera | redigera wikitext]Liberalt tänkande äger sitt ursprung inom upplysningen samt den vetenskapliga revolutionen, då detta skedde ett förändring inom hur människan betraktade sig egen samt världen.[29] Tidigare ägde människan sökt förklaringar vid världens fenomen inom detta mystiska samt detta religiösa, dock för tillfället började man inom stället söka förklaringar inom detta matematiska samt detta empiriska.
Därmed fick människans förnuft samt lärda förmågor enstaka fräsch lokal inom tänkandet.
Till modell ägde man sedan detta antika Grekland trott för att himlakropparnas rörelser skulle förklaras tillsammans för att allting besitter enstaka ”naturlig plats”. Stjärnor samt planeter rör sig vilket dem utför till för att dem genom enstaka inneboende kraft söker sig mot jordens mitt.
dock europeiska lärda gjorde astronomiska observationer liksom ej stämde överens tillsammans med denna mystiska förklaring. dem såg nya stjärnor uppstå, vilket stred tillsammans föreställningen för att universum fanns fixerat samt oföränderligt, samt utvecklade matematiska samt fysiska förklaringar mot himlakropparnas rörelser. inom stället till föreställningen angående ett ”naturlig plats” kunde världens fenomen förklaras tillsammans för att varenda fysiska domstol existerar utsatta på grund av gravitationens kraft.[30]
Samma rationella tänkande påverkade beneath upplysningen även hur människan betraktade moral samt politik.
inom stället på grund av för att söka svar vid moraliska samt politiska ämnen inom detta mystiska samt religiösa, ville upplysningens tänkare söka svar liksom plats grundade inom förnuftet.
Ett modell vid detta nya ”rationella” tankesättet existerar Thomas Hobbes filosofi.[31] Hobbes plats rojalist samt stöttade således den brittiska kronan inom dess kamp mot parlamentaristerna beneath engelska inbördeskriget.
denne tog sig an för att ge en moraliskt försvar från kronans auktoritet, från suveränens politiska auktoritet.
Hobbes utvecklade därför enstaka teori i enlighet med vilken människan existerar en varelse (som existerar försedd tillsammans med en förnuft). Människan drivs från impulser såsom skapar förnimmelser såsom ”begär” samt ”rädsla”. Hennes handlingar syftar mot för att tillskansa sig makt, ett upplevelse denna uppfattar existerar från godo.
eftersom varenda människor existerar impulsdrivna samt maktsökande varelser, uppstår inom ”naturtillståndet” en ”allas konflikt mot alla” var existensen existerar ”ensamt, fattigt, plågsamt, djuriskt samt kort”. Endast ett politisk auktoritet, enstaka suverän, kunna upphäva naturtillståndet samt inrätta enstaka objektiv moral oberoende ifrån subjektiva förnimmelser.[32] tillsammans sin teori gav Hobbes en "vetenskapligt" försvar från politisk legitimitet.
han beskrev människan samt hennes viljeliv inom mekanistiska begrepp från orsak samt verkan. ifrån denna detaljer härledde Hobbes en rättfärdigande från den brittiske monarkens politiska auktoritet.
Under samt talen uppfattades ej detta nya vetenskapliga förhållningssättet mot världen samt moralen vilket oförenligt tillsammans med religiösa övertygelser.
Klassisk liberalism värdesätter en kapitalistisk ekonomi, som man menar är självreglerande och betonar även fördelarna med tillväxt och handelsåledes gott såsom samtliga vetenskapsman samt lärda fanns troende – alternativt utgav sig åtminstone till för att existera detta, till för att ej råka inom problem.[33] dock beneath talet uppstod enstaka konflikt mellan vetenskapen samt tro. sedvänja auktoriteter, ej minimalt kyrkan samt konungamakten, hotades då människan uppmanades för att söka svar vid sina problem att diskutera inom förnuftet hellre än traditionen alternativt tron.
mot modell vittnar franska revolutionen nära århundradets slut ifall hur tro samt monarkin utmanades vid allvar: ifall människans intellekt existerar tillräckligt fanns detta inga skäl på grund av hon för att underordna sig ett auktoritet.[29]”Sapere aude!” skrev filosofen Immanuel Kant inom enstaka text ifall upplysningen: ”Ha mod för att nyttja ditt eget förstånd!”[34]
Revolutionärernas tänkande
[redigera | redigera wikitext]talets frihetsrevolutionärer plats påverkade från upplysningens inställning.
dem sökte stöd inom argument vilket riktats mot föreställningen för att monarkin fanns sanktionerad från Gud. Politisk auktoritet, menade dem, måste rättfärdigas förnuftsmässigt – ej religiöst alternativt tillsammans med hänvisning mot auktoritet samt tradition. Revolutionärerna ville äga frihet, vilket på grund av dem betydde politiskt påverkan.
Revolutionens frihetsbegrepp besitter sina rötter inom detta antika grekiska samt romerska sättet för att tänka.[35] inom detta antika Grekland föreställde man sig för att frihet handlade ifall stater likt plats självstyrande. Frihet ställdes då inom motsats mot slaveri. mot modell ansåg grekiska tänkare för att Persien ej plats fritt.
Perserna styrdes från enstaka enväldig härskare samt saknade politiskt effekt. Därför plats perserna inom grekernas fras förslavade. Frihet upptogs senare likt centralt term samt värde inom romerska republiken. Sedan stadens grundande ägde Rom styrts från kungar. då republiken upprättades ville romarna undvika för att ett huvud auktoritet skulle erhålla isolerad politisk auktoritet.
Därför införde dem numeriskt värde konsulämbeten liksom skulle väga upp varandras påverkan således för att ingen enskild individ skulle behärska tillskansa sig all politisk auktoritet, samt ett senat var republikens politik formulerades. Romarna ville vid detta viset åstadkomma politiskt självstyre.
Med tiden började romarna förknippa självstyre tillsammans med frihet.
inom detta romersk-republikanska tankesättet plats frihet alltså en term såsom åsyftade människor likt styr sig själva. dock liksom grekerna ställde romarna frihet mot slaveri. enstaka slav, i enlighet med romersk team, plats enstaka individ såsom stod beneath någon annans slumpmässiga auktoritet. enstaka fri individ, går detta därför för att avsluta sig mot, fanns alltså ett individ såsom ej stod beneath någon annans slumpmässiga kraft utan plats sin personlig härskare.[36]
Det plats därför frihetsrevolutionärerna inom slutet från talet föreställde sig frihet.
till dem betydde frihet politiskt påverkan, frånvaron från godtycklig maktutövning. dem ville omkullkasta dem gamla hierarkiska sociala samt politiska ordningarna på grund av för att inom stället etablera politiska institutioner vilket människor bestämde ovan utifrån folksuveränitetsprincipen.[35]
Liberala motreaktioner
[redigera | redigera wikitext]talets europeiska frihetsrevolutioner misslyckades, vid en sätt.
beneath talet återinrättades monarker vilket tappat bort eller missat sin kraft inom revolutionerna vid sina troner. flera tolkade detta liksom för att folkligt politiskt påverkan plats enstaka omöjlighet. dem menade för att den demokrati likt revolutionärerna strävat efter ledde mot politiskt envälde alternativt majoritetens tyranni ovan minoriteten.
tillsammans med stöd inom denna tolkning utvecklade talets liberaler en nytt sätt för att tänka vid frihet.[35]
Först skilde tänkare mellan politisk samt civil frihet. Politisk frihet fanns från detta stöt liksom revolutionärerna ägde kämpat till samt likt ursprunglig uppstod inom detta antika grekiska samt romerska tänkandet. Civil frihet handlade inom stället angående människans personliga sfär inom existensen, detta utrymme såsom finns mellan lagar dit den politiska makten ej når.
Därefter menade liberalerna för att detta existerar den civila frihet såsom bör försvaras. Den liberala frihetskampen beneath talet plats därför inriktad vid för att begränsa statens räckvidd samt politikens inflytande ovan medborgarna. Medborgarna skulle skyddas inom sitt sätt för att leva, vilket bland annat omfattade deras tro samt privategendom.
enstaka nödvändig frikostig liksom bidrog mot detta sätt för att tänka fanns Benjamin Constant.
talets liberala frihetstänkande skilde sig därför ifrån revolutionärernas. Liberalerna avfärdade föreställningen för att frihet ägde tillsammans folkligt effekt för att utföra. dem menade för att människorna redan fanns fria beneath monarkiernas politiska institutioner, trots för att dem styrdes från mer alternativt mindre enväldiga härskare.
Liberalernas frihetskamp handlade därför ej angående för att byta ut dem politiska institutionerna utan angående för att utveckla dem. inom stället på grund av demokrati förespråkade liberalerna olika former från meritokrati. en sätt för att utveckla dem politiska institutionerna plats för att åstadkomma maktdelning.
De betraktar staten som ett "nödvändigt ont", som fastställer ordningens villkor men begränsar individens frihet och ansvarLäran angående maktdelning existerar vanligtvis förknippad tillsammans med Montesquieu. tillsammans med maktdelning menas för att makten inom samhällets olika domäner existerar delad mellan oberoende institutioner, därför för att ingen enskild instans alternativt aktör förmå utöva en enväldigt påverkan ovan andra instanser samt aktörer.[37] Bland annat existerar då samhällets lagstiftande, bedömning samt verkställande makter inbördes oberoende samt ömsesidigt kontrollerande.
Vissa från talets liberaler förknippade frihet tillsammans med maktdelning. dem höll fast nära den antika föreställningen för att frihet äger för att utföra tillsammans med godtycklig maktutövning, dock förnekade för att godtycklighet skulle undanröjas genom folkligt effekt ovan politiken. inom stället menade dem för att politikens auktoritet ovan människan bör begränsas genom institutioner liksom kontrollerar varandra.
enstaka nödvändig frikostig vilket bidrog mot detta sätt för att tänka plats Germaine dem Staël.
Liberalt tänkande inom modern tid
[redigera | redigera wikitext]Individualism
[redigera | redigera wikitext]Till skillnad ifrån beneath talet existerar liberalismen inom modern period nära förknippad tillsammans individualism.[källa&#;behövs] självständighet existerar en socialt mönster inom kulturer liksom bäst förstås genom jämförelser tillsammans med kollektivism.[38] Kollektivism existerar en socialt mönster inom kulturer var människor betraktar sig själva likt naturliga medlemmar från grupper, liksom exempelvis klanen, etniciteten, nationen alternativt klassen.
Individer inom kollektivistiska kulturer motiveras mot papper från dem normer såsom råder inom gruppen samt från gruppens intressen. dem existerar ofta underställda tradition, tro samt heder.
Individualism existerar inom stället en socialt mönster inom kulturer var människor betraktar gruppmedlemskap såsom en omröstning. dem motiveras mot papper från sina egna preferenser samt rättigheter samt betraktar sig ej såsom underställda gruppens normer samt intressen.
Individer inom individualistiska kulturer besitter en analytiskt samt rationellt förhållningssätt mot varandra, inom stället till en traditionellt alternativt hedersbaserat.
Organisationen World Values Survey (WVS) samlar upplysning vilket är kapabel användas på grund av för att visa graden från självständighet inom olika länder. inom WVS mätmetod ställs traditionella mot sekulära värderingar.
dem förra existerar ofta närmare förknippade tillsammans kollektivism samt dem senare tillsammans med självständighet. inom identisk teknik ställs även överlevnad mot självförverkligande.[39] Även inom detta begreppspar existerar detta förra ofta närmare förknippade tillsammans kollektivism samt detta senare tillsammans självständighet.
dem numeriskt värde begreppsparen kunna sammanställas inom enstaka landskapsbild (se bild) liksom inom grova drag illustrerar graden från självständighet inom olika länder. detta bör dock noteras för att WVS mätmetod ej existerar den enda inom sammanhanget.[40]
Dagens liberaler försvarar självständighet inom numeriskt värde dimensioner.[41] på grund av detta inledande försvarar dem individualistiska sociala mönster.
dem betonar rationalitet samt omröstning vid bekostnad från tradition samt underkastelse. till detta andra placerar liberaler den enskilde individen inom centrum till sina moraliska samt politiska analyser.[42][43][44] dem menar för att moral samt politik borde betraktas samt utvärderas tillsammans hänsyn mot individens intressen.
Det betyder ej för att liberaler förnekar för att grupper äger intressen alternativt för att detta finns en värde inom detta allmänna goda. mot modell kunna även liberaler anse för att nationen vilket team besitter en nyfikenhet från för att försvara sig mot yttre hot samt för att individen existerar underordnad nationen inom krigstid (se nationalliberalism).
dem är kapabel även utan motsägelse anse för att detta ligger en värde inom allmänna goda likt exempelvis en hållbart klimat alternativt generell läs- samt skrivfärdighet.
Men tillsammans med individualismen följer ett livsåskådning, en sätt för att tolka moral samt politik. då liberaler förstår samhället samt människan fullfölja dem detta tillsammans utgångspunkt inom den enskilde individens intressen.
Därför betonar dem mot modell individuella fri- samt rättigheter samt anser för att dessa, inom någon utsträckning, existerar mer elementär än samhällets andra politiska institutioner. detta besitter bland annat mot resultat för att liberaler försvarar individens friheter samt rättigheter mot demokratiska beslut, därför för att en samhälle ej existerar berättigat för att exempelvis inskränka individers religionsfrihet även ifall ett majoritet inom samhället ger sitt stöd mot ett sådan inskränkning.
Transcendentalism samt empirism
[redigera | redigera wikitext]| Det på denna plats avsnittet behöver källhänvisningar på grund av för att behärska verifieras. Motivering: Den enda angivna källan mot för att liberalism delas upp inom transcendental samt empirisk existerar ett blogg skriven från identisk individ såsom skrev detta segment. (Den tidigare döda länken mot källan besitter uppdaterats.)() |
Liberaler äger olika uppfattningar ifall hur deras tankesystem bör förstås.[45] Vissa ansluter sig mot vilket likt kunna kallas på grund av enstaka transcendent tro angående liberalismen.[46] inom denna show existerar liberalismen såsom tankesystem enstaka teoretisk konstruktion, ett tankemodell såsom ej nödvändigtvis finns representerad inom verkligheten.
dem menar för att frågan ”vad existerar liberalism?” borde besvaras tillsammans hänvisning mot teoretiska konstruktioner. Liberalismen existerar i enlighet med detta transcendenta synsättet oberoende ifrån sin bakgrund samt ifrån den sociala samt politiska verklighetens faktiska omständigheter.
Andra liberaler ansluter sig inom stället mot vilket likt kunna kallas till enstaka empiristisk show ifall liberalismen.[46] inom denna uppfattning existerar liberalismen vilket tankesystem nära förknippad tillsammans verklighetens liberala samhällen, institutioner samt rörelser.
Liberalismen, inom den empiristiska föreställningen, kunna ej förstås oberoende ifrån sin bakgrund samt den sociala samt politiska verklighetens faktiska omständigheter. dem menar för att frågan ”vad existerar liberalism?” borde besvaras tillsammans med hänsyn mot liberalismens tillblivelse, dess innebörd genom historien samt dess målsättningar inom nuet.
Transcendentalistiska samt empiristiska liberaler besitter därför olika uppfattningar angående historiens värde till liberalismen. Bara empiristiska liberaler anser för att detta existerar viktigt för att analysera liberalismens bakgrund till för att förstå vilket liberalismen existerar samt bör artikel. dem besitter även olika uppfattningar angående om liberalismen är kapabel förändras genom tiderna.
mot modell skriver den svenska transcendentalistiska liberalen Lena Andersson för att liberalismen äger ”funnit detta ideala system” liksom bör ”låsas fast inför evigheten”.[47] Liberalismen existerar ej föränderlig, utan för alltid. detta liksom existerar liberalism idag fanns även liberalism igår samt kommer för att artikel liberalism imorgon i enlighet med Andersson.
Därför, menar Andersson, är kapabel detta finnas ”falsk” samt ”äkta” liberalism. Falsk liberalism, i enlighet med hon, existerar sådan liberalism såsom ej stämmer överens tillsammans den teoretiska konstruktionen från liberalismen, den tankemodell från liberalismen liksom denna föreställer sig.
Uppdelningen mellan transcendentalism samt empirisism borde inom sammanhanget förstås vilket extrempunkter vid ett skal, snarare än liksom numeriskt värde principiellt åtskilda läger.
detta betyder för att enstaka frikostig mot modell är kapabel artikel mer alternativt mindre empiristisk, snarare än antingen empiristisk alternativt icke-empiristisk.
Transcendentalismen samt empirismen ger avtryck inom ett något som ligger nära eller är i närheten, dock fristående, argumentation liberaler emellan. Liberaler existerar oense kring hur idealistisk respektive realistisk liberalismen borde vara.[48] Idealister, inom den debatten, föreställer sig för att liberalt tänkande bör syfta mot för att konstruera sådana teoretiska konstruktioner vilket transcendentalister menar bestämmer liberalismens natur.
Filosofen John Rawls liberalism existerar en typexempel vid filosofi som betonar ideal. inom sin tänkesätt konstruerade Rawls enstaka teoretisk samhällsmodell vilket han menade plats fullständigt rättvis. Verklighetens politik, menade Rawls, borde sedan jämföras tillsammans med modellen till för att undersöka ifall verkligheten existerar rättvis alternativt ej.
ifall verkligheten ej existerar rättvis kunna samhället hitta moralisk samt politisk vägledning inom Rawls politiska ideal.
Realister menar inom stället för att liberalt tänkande ej bara bör syfta mot för att konstruera politiska ideal, utan för att detta även bör syfta mot för att utveckla samhället självklart verklighetens faktiska sociala samt politiska villkor.
Liberaler borde ej försöka att nå ett mål eller resultat detta bästa samhället, menar realister. inom stället borde dem försöka för att utföra detta faktiska samhället förbättrad, en litet samt praktiskt steg åt gången. ej heller uppdelningen mellan filosofi som betonar ideal samt realism borde förstås likt numeriskt värde principiellt åtskilda läger.
ett frikostig kunna mot modell artikel mer alternativt mindre idealistisk vid enstaka skal mellan numeriskt värde ändpunkter.
Frihet
[redigera | redigera wikitext]Det frihetsbegrepp liksom talets liberaler utvecklade besitter fortsatt varit centralt på grund av liberalismen sedan dess. Frihet, i enlighet med denna perception, handlar ifall för att begränsa statens räckvidd samt skydda den enskilde människans personliga sfär inom existensen.
Liberaler betonar bland annat människans yttrande-, religions- samt organisationsfrihet, dock menar även för att frihet kräver för att hennes privategendom existerar skyddad.
Under talets start blev distinktionen mellan negativ samt positiv frihet betydande inom liberalismen.[49] Negativ frihet innebär frånvaron från yttre hinder.
Dessa hinder förmå mot modell artikel lagar liksom förbjuder hon för att agera såsom denna önskar, alternativt lagar såsom tvingar hon för att agera vid en sätt likt denna ej önskar. detta existerar även enstaka inskränkning från människans frihet för att nyttja våld alternativt hot angående våld mot hon, såsom mot modell nära misshandel alternativt utpressning.
Positiv frihet innebär frånvaron från inre hinder. Dessa hinder förmå mot modell existera ett bristande vid valuta, vilket äger mot resultat för att den enskilde personen ej besitter kapacitet för att agera likt denna önskar, alternativt bristande vid kurs, vilket äger mot resultat för att personen ej besitter förmåga för att formulera samt efterleva självvalda ändamål inom existensen.
Både detta negativa samt detta positiva frihetsbegreppet påverkar relationen mellan staten samt individen. Värdet från negativ frihet innebär för att staten måste skydda individen ifrån andra grupper alternativt individer såsom förbjuder hon för att agera likt denna önskar alternativt tvingar hon för att agera vid en sätt liksom denna ej önskar.
Den negativa frihet innebär även enstaka begränsning vid statens räckvidd samt inflytande. angående staten tvingar alternativt förbjuder individen existerar detta staten likt kränker hennes frihet. Värdet från positiv frihet är kapabel innebära för att staten måste skydda individen ifrån inre hinder, exempelvis genom för att tillhandahålla hon en ekonomiskt grundskydd alternativt kostnadsfri kurs.
En betydelsefull frikostig tänkare kring distinktionen mellan positiv samt negativ frihet existerar Isaiah Berlin. han förespråkade negativ frihet, eftersom denne menade för att den positiva frihet riskerar för att leda mot tyranni.[50]
Synen vid frihet skiljer olika liberaler åt. Libertarianer samt flera, dock ej varenda, nyliberaler förnekar den positiva frihet.
dem menar för att värdet från den negativa frihet trumfar värdet från den positiva frihet. Därför måste staten skydda människor inom negativ bemärkelse genom för att skydda hennes personliga sfär inom existensen, dock staten får ej tillhandahålla individen en skydd inom positiv bemärkelse genom för att mot modell garantera hon en ekonomiskt grundskydd.
detta libertarianska alternativt nyliberala försvaret från negativ frihet besitter bland annat mot resultat för att dem betraktar välfärdsstaten såsom orättfärdigad. Välfärdsstaten åtar sig nämligen för att skydda individers positiva frihet vid bekostnad från deras negativa frihet, eftersom detta positiva skyddet måste finansieras genom beskattning.
dock ej varenda liberaler ansluter sig mot detta frihetsbegrepp vilket utvecklades beneath talet.
inom stället förespråkar dem sålunda kallad republikansk frihet, alltså detta frihetsbegrepp vilket utvecklades inom detta antika Grekland samt Rom samt vilket vägledde frihetsrevolutionärerna inom slutet från talet. Den romerska rätten skilde mellan slavar samt fria. ett slav plats i enlighet med rätten någon såsom ägde ett härskare, likt stod beneath någon annans auktoritet.
enstaka fri människa, går detta alltså för att avsluta sig mot, fanns någon liksom inte stod beneath någon annans auktoritet utan fanns sin personlig härskare.
Den på denna plats uppfattningen angående frihet kallas vanligtvis på grund av republikansk, eftersom den äger sina rötter inom romersk korrekt.
Republikansk frihet existerar enstaka social samt politisk ställning eller tillstånd liksom erhålls inom samhället.
Genomgång ( min) där SO-läraren Anders Lennmor berättar om liberalismen ur olika perspektivenstaka individ såsom existerar fri inom republikansk bemärkelse står ej beneath någon annans slumpmässiga maktutövning.[12]
Skillnaden mellan dem olika frihetsuppfattningarna är kapabel illustreras tillsammans med en modell. Filosofen Philip Pettit äger använt en modell ifrån Henrik Ibsens teaterstycke Ett dockhem på grund av för att visa vid skillnaden mellan detta negativa/positiva frihetsbegreppet samt detta republikanska.
Ibsens teaterstycke utspelar sig vid talet samt handlar angående Torvald samt hans fru Nora. Lagen gav Torvald enstaka nästan obegränsad inflytande ovan Nora. Den gav honom den juridiska rätten för att avgöra hur Nora skulle leva, vilka denna skulle umgås tillsammans med samt hur denna skulle bygga sig. dock Torvald låter Nora leva vilket denna önskar. han förnekar hon ingenting samt låter hon avgöra ovan sig egen.
Därför besitter Nora ett personlig sfär, en handlingsutrymme, vilket erhålla andra kvinnor inom Europa beneath talet ägde.
Men, menar Pettit, Nora existerar ändå ej fri. Torvald hindrar hon ej ifrån för att leva sålunda vilket denna egen önskar, samt denna äger ingång mot dem tillgångar vilket behövs på grund av för att denna bör behärska nyttja sin personliga sfär efter eget tycke.
i enlighet med detta negativa frihetsbegreppet besitter Nora därför frihet: ingenting hindrar hon. denna existerar även fri i enlighet med detta positiva frihetsbegreppet: denna saknar ingenting denna behöver. dock i enlighet med detta republikanska sättet för att tänka existerar Nora ändå ej fri. Torvalds nästintill oinskränkta kraft ovan Nora fullfölja hon beroende från hans välvilja.
denna existerar underordnad sin makes slumpmässiga kraft. denna existerar, vilket namnet vid Ibsens teaterstycke antyder, ett docka inom en dockhem.
Både liberaler, libertarianer samt nyliberaler förmå att koppla eller förena med något sig mot detta republikanska frihetsbegreppet utan interna motsättningar. dock från historiska skäl äger detta negativa/positiva frihetsbegreppet blivit detta vanligaste sättet till liberaler för att analysera frihet.
eftersom libertarianer samt (de flesta) nyliberaler förnekar detta positiva frihetsbegreppet existerar frihetssynen en centralt ideologiskt tvistefrö liberaler emellan.
Rättvisa
[redigera | redigera wikitext]| Den på denna plats artikeln behöver fler alternativt förbättrad källhänvisningar på grund av för att behärska verifieras. Motivering: Långa stycken inom avsnittet likt innehåller påståenden liksom kunna ifrågasättas , särskilt inom fråga ifall särskiljande åsikter hos liberaler, nyliberaler samt libertarianer, saknar källor() Åtgärda genom för att lägga mot pålitliga källor (gärna likt fotnoter). information utan källhänvisning är kapabel ifrågasättas samt tas försvunnen utan för att detta behöver diskuteras vid diskussionssidan. |
Liberalt tänkande angående rätt och jämlikhet utgår ifrån opartiskhet.[51][citat&#;från&#;källa&#;efterfrågat] Rättviseproblem, menar liberaler, måste lösning vid en sätt vilket ej ger slumpmässiga fördelar alternativt nackdelar mot någon part.
på grund av för att undgå godtycklighet söker liberaler efter rättvisans grundläggande principer eller fundament inom förnuftet, snarare än inom exempelvis tradition, tro alternativt sociala identiteter liksom ”kvinna” alternativt ”invandrare”.
Den liberala rättvisesynen förmå delas upp inom numeriskt värde primära typer från principer, nämligen rättviseprinciper liksom förenar människor samt rättviseprinciper vilket skiljer dem åt.[52] Rättviseprinciper från den inledande typen uttrycker hur människor borde behandlas lika.
produkt 1 inom FN:s deklaration ifall dem mänskliga rättigheterna existerar en modell. Den lyder: ”Alla människor existerar födda fria samt lika inom värde samt rättigheter. dem äger utrustats tillsammans förnuft samt samvete samt bör handla gentemot varandra inom ett anda från gemenskap.” Artikeln uttrycker människors likhet, för att dem förenas inom sin jämlika värdighet.
modell vid rättviseprinciper likt förenar människor existerar ”ingen vid kalaset borde erhålla mer dessert än någon annan”, ”om enstaka från studenterna får nyttja lexikon vid tentan borde samtliga studenter ett fåtal utföra det” samt ”lika inkomst på grund av alla”.
Rättviseprinciper såsom skiljer människor åt uttrycker inom stället hur dem borde behandlas olika.
skrivelse inom deklarationen ifall dem mänskliga rättigheterna existerar en modell vid detta. Den innehåller meningen: ”Mödrar samt ungar existerar berättigade mot speciell omvårdnad samt hjälp.” Artikeln uttrycker människors olikhet inom bemärkelsen för att vissa existerar mer försvarslösa än andra samt inom behov från särskilt stöd. modell vid rättviseprinciper likt skiljer människor åt existerar ”födelsedagsbarnet får välja tårtbit först”, ”studenter tillsammans med språksvårigheter besitter riktig för att nyttja särskilda redskap för hjälp vid tentan” samt ”lön utifrån prestation”.
Liberalers rättvisesyn kunna sägas gälla politisk rätt och jämlikhet samt materiell rätt och jämlikhet. modell vid politiska rättviseprinciper liksom förenar människor existerar för att liberaler anser för att varenda människor existerar lika många värda samt därför borde stå liksom likar inför lagen. ingen människa borde inom kraft från för att denna mot modell existerar mörkhyad, homosexuell alternativt monark betraktas likt mer alternativt mindre värd alternativt särbehandlas inom team.
en modell vid enstaka politisk rättviseprincip såsom skiljer människor åt existerar för att liberaler anser för att bara individer vilket brutit mot ett legitim team existerar förtjänta från bestraffning.
Synen vid politisk rätt och jämlikhet skiljer liberaler, libertarianer samt nyliberaler åt. Libertarianer samt nyliberaler förnekar bland annat för att rättvisan skulle behärska kräva särbehandling till vissa grupper inom samhället.
mot modell skulle liberaler inom en samhälle präglat från ojämlikhet behärska ge sitt stöd mot kvotering, tillsammans med hänvisning mot för att kvotering små frukter från växter stöd inom opartiska rättviseprinciper vilket förenar människor. Kvotering, skulle ett frikostig behärska argumentera, motverkar sociala normer såsom ger slumpmässiga nackdelar till vissa grupper inom samhället.
Libertarianer samt nyliberaler godtar ej sådana argument. i enlighet med dem leder ej sociala normer mot rättviseproblem vilket rättfärdigar statliga interventioner.
Liberalers ögonkontakt vid materiell rätt och jämlikhet handlar angående resursfördelningen inom samhället, liksom exempelvis ekonomiska förmögenheter. Liberaler äger numeriskt värde primära ansatser mot materiell rätt och jämlikhet.
Den inledande gäller fördelningen såsom sådan. Vissa liberaler menar för att materiell ojämlikhet, vilket mot modell stora skillnader mellan rika samt fattiga, förmå existera orättvis inom sig egen. Den andra ansatsen gäller ursprunget mot resursfördelningen. Vissa liberaler menar för att materiell ojämlikhet förmå existera rättvis angående den äger uppstått vid en sätt såsom ej existerar orättvist.
Liberaler besitter angripit rätt och jämlikhet samt orättvisa resursfördelningar vid flera olika sätt. mot modell utvecklade filosofen John Rawls ett teori i enlighet med vilken rättvisan kräver för att eventuella ekonomiska ojämlikheter inom samhället bör gagna dem minimalt gynnade.[53] Rawls rättviseteori existerar idealistisk, dock liberaler äger även utvecklat rättviseteorier utan för att förbinda sig mot politisk filosofi som betonar ideal.
Filosofen Thomas M. Scanlon menar exempelvis för att detta går för att känna igen rättviseskäl kring resursfördelning.[54] i enlighet med Scanlon finns detta bland annat skäl för att protestera mot materiell ojämlikhet, angående ojämlikheten skapar förnedrande skillnader inom ställning eller tillstånd inom samhället samt ifall ojämlikheten ger rika enstaka oacceptabel inflytande ovan andra.
Dessa skäl bör gälla oavsett angående rättvisan betraktas ifrån en idealistiskt alternativt realistiskt perspektiv.
Den andra ansatsen i enlighet med vilken rätt och jämlikhet gäller ursprunget mot resursfördelning förknippas ofta tillsammans libertarianen Robert Nozick. inom Nozicks teori – såsom äger både metodologiska samt substantiella rötter inom John Lockes politiska tänkesätt – existerar detta ej ett fråga ifall rätt och jämlikhet hur samhällets tillgångar existerar spridda, självklart för att fördelningen ej beror vid historiska orättvisor.
på grund av rättvisans skull agerar detta alltså ingen roll angående detta råder massiv alternativt små finansiell ojämlikhet inom samhället, alternativt ifall fåtalet individer förfogar ovan stora mängder tillgångar samt den stora massan förfogar ovan små mängder. Historisk rätt och jämlikhet samt orättvisa, inom Nozicks teori, gäller hur ägande äger uppstått samt hur tillgångar besitter överlåtits mellan individer.
ifall ett individ besitter förskansat sig egendom genom för att exempelvis förvärvsarbeta alternativt investera sitt tillgångar existerar egendomen rättvist ägd. dock angående personen inom stället mot modell ägde stulit egendomen således besitter den uppkommit vid en sätt såsom skapar orättvisa.[18]
Synen vid materiell rätt och jämlikhet urskiljer libertarianer samt nyliberaler ifrån andra liberaler.
i enlighet med dem flesta liberaler kunna vissa fördelningar från tillgångar artikel orättvisa inom sig själva, oavsett hur dem besitter uppstått. Detta förnekar libertarianer samt nyliberaler. Däremot kunna varenda liberaler enas kring för att detta finns historiska orättvisor vilket gäller resursinnehav samt fördelningar.
Maktkritik
[redigera | redigera wikitext]Den liberala maktkritiken gäller tre primära relationer, nämligen dem mellan individen samt staten, individen samt kapitalet samt mellan individen samt samhällsnormer.[källa&#;behövs] Relationen mellan individen samt staten existerar särskilt betydelsefull till liberaler, eftersom staten existerar ett samhällsaktör tillsammans massiv inflytande inom samhället.
Staten förfogar ovan stora mängder tillgångar samt våldsmonopol, liksom förmå användas på grund av för att inskränka individens frihet. Liberaler existerar därför vaksamma ovan statens inflytande. dem existerar restriktiva tillsammans för att ge staten nya befogenheter även ifall dessa påstås utföra gott. mot modell skulle staten behärska ges alternativt ett fåtal utvidgad befogenhet för att övervaka invånarna på grund av för att motarbeta kriminalitet samt säkra invånarnas säkerhet.
Liberaler existerar allmänt sett kritiska mot detta, eftersom dem hyser enstaka misstro mot statens inflytande. ett nödvändig tänkare inom sammanhanget existerar filosofen John Stuart Mill.
Ett viktigt teoretiskt ramverk till den liberala analysen från statens kraft vilket äger utvecklats dem senaste femtio år kallas vid engelska på grund av public reason.[55] detta förmå översättas mot allmän giltighet vid svenska.
inom korthet lyder principen ifall allmän giltighet för att politisk auktoritet måste rättfärdigas gentemot dem vilket lyder beneath auktoriteten tillsammans med resonemang likt resonliga individer ej förmå förneka.
Principen placerar alltså ”resonlighet” inom centrum. enstaka resonlig individ förmå sägas existera någon såsom äger vanliga mänskliga förnuftsförmågor, dock även ett emotion på grund av moral samt ett vilja för att följa resonliga moraliska påbud. Resonliga individer låter sig motiveras från detta förnuftsmässiga även då dem vet för att detta går emot deras egna intressen.
en typexempel vid ett oresonlig individ existerar någon såsom tror för att samtliga andra, dock ej denna egen, måste följa lagen. en typexempel vid en oresonligt resonemang